Förra året startade DC Comics om sitt filmuniversum och man gjorde det på mest klassiska tänkbara sätt – med Superman. I somras följdes den filmen upp av Supergirl, också det ganska väntat. Sedan var det slut med det välbekanta och lite förutsägbara.
När det nu är dags för den tredje långfilmen kommer ett och annat ögonbryn höjas. Sannolikt kommer många till och med bli överraskade när de får höra att Clayface ens har någon superhjältekoppling – särskilt eftersom hans gamla fiende Batman inte syns alls här, vilket är ett stort plus för den här berättelsen. Det ger huvudpersonen ett utrymme han förtjänar – i form av en extremt dysfunktionell hämndodyssé.
En brutal body horror
Clayface är en riktigt grotesk body horror-film om en snygg skådespelare som efter att ha fått sitt ansikte uppskuret av en gangsterboss (otroligt spelad av David Dencik) snubblar över en experimentell behandlingsmetod som verkar ge goda resultat – åtminstone inledningsvis.
Det som gör det här till en så väldigt lyckad film är att det inte är en superhjälterulle med lånade skräckattribut – det är hundra procent i första hand en skräckis. Ett tydligt tecken är att Carrie-aktuella Mike Flanagan står för manus, men också att Clayface förärats en barnförbjuden R-rating i USA för sina grova våldsscener.
Den har inte hållit tillbaka det minsta för att skapa en triumferande story där huvudpersonen egentligen är en hjälte. Det är stundtals så obehagliga sekvenser att man även som luttrad skräckfantast vänder bort blicken vid flera tillfällen.
Väldigt modig satsning
Det här är den modigaste film jag sett från någon av de två stora (Marvel och DC) på väldigt många år. Det är en enorm risktagning så tidigt i ett filmuniversums skede att man inte kan låta bli att imponeras. Och kanske är det så man kommer lyckas till slut – genom att låta de mindre kända karaktärerna ta plats i fristående filmer, utan känslan av kedjor som binder dem till en franchise.
Med Clayface gav det hursomhelst ett väldigt lyckat resultat. Den här filmen ska alla skräckälskare se i höst – men kanske inte precis efter ett mål mat.
Clayface har svensk biopremiär den 23 oktober.
