Fredrik Backman

Den ironiska dödskorridoren. (Som tidigare beskriven av min vän N.) Korridoren blir ond efter ungefär 40 sekunder. Vilket av en ren händelse är exakt så lång tid som det tar för mig att åka upp till vårt kontor i den ironiska dödshissen om den stannar på varje våning på vägen dit för att släppa av … Continued

Min vän N och jag står i hissen på väg upp till vårt kontor. Hissen: (Stannar på våning 2. Dörr öppnas. Person stiger ut.) Jag: (Pekar på skarven mellan hissen och våningsplanet.) Det stör mig så jävla mycket att de inte fixar det där alltså. Min vän N: Vilket? Jag: Det där! Att hissjäveln stannar … Continued

Fru: (Pratar i telefon med okänd andra part) Nästa fredag? Gärna! Fredrik är ändå borta då. (Tystnad) Fru: Jag vet inte. Han ska på handboll eller nåt. Jag: Hockey! Fru: (Fortfarande helt obekymrat i telefon) Mmm. Jag tror att Helsingborg spelar eller nåt. Jag: Hockey! Jag ska på HOCKEY! Fru: (Tittar på mig, höjer en … Continued

Så. Igår var min fru, vår son och jag bortbjudna på middag hos några goda vänner som bor bara några kvarter bort från oss. Men så blev ju jag, som bekant, dödssjuk. Så jag kunde inte gå. Men det skulle ju förstås inte behöva hindra min fru och vår son från att gå dit. Givetvis … Continued

För er som undrar om min fru fortfarande tycker att det är lika roligt att vråla ”DEEEEEAD MAAAN WAAALKING” varje gång jag är såhär sjuk och ska gå mellan sovrummet och badrummet. Så är svaret ja.

Min sjukdom, den här gången. En ondsint muterad variant av den förkylning min son har dragits med, är jag helt övertygad om. Någon form av apokalypsinfluensa. Och visst, när jag äntligen fick min fru att ringa sjukvårdsupplysningen och beskriva mina symtom som en exakt blandning mellan de som beskrivs i I am Legend och de … Continued

Om vi ponerar att min son, i likhet med precis varenda en av alla tvååringar jag någonsin träffat, tycker väldigt, väldigt, väldigt mycket om bussar. Och att han liksom har lagt sig till med en vana att bli väldigt glad och börja hojta och vifta och sådär varje gång en buss kommer körande när vi … Continued

Min son gick ju, som möjligen framgick av förra inlägget, fullständigt Keith Moon imorse och kunde följdaktligen inte förvaras på platser där hans föräldrar får bekosta eventuell renovering. Vi åkte därför till mitt kontor. Jag tänkte att min son kunde tänkas tycka att det var roligt att se hur hans pappa försörjer sig, liksom. Och … Continued

Förskolan kör ju enligt principen ”en feberfri dag innan barnet kommer tillbaka efter sjukdom” nuförtiden. Och geniet som myntade det begreppet kan ju gärna få försöka hålla en feberfri tvååring stimulerad inomhus i en lägenhet en hel frikkin dag utan att själv utveckla alla signifikanta symtom på hjärnhinneinflammation. Bloggen ber att få återkomma om någon … Continued

Då så. Vilka är här?

Trogne bloggläsaren Vigdir undrade under förra inlägget om Fredrik möjligen gått och glömt att det är torsdag. Och serru nä det har liksom Fredrik inte gått och gjort. Fredrik har möjligen inte TÄNKT på att det är torsdag men det är liksom inte samma sak som att Fredrik har GLÖMT! Men hur som helst, låt … Continued

Min vän N och jag står och väntar på hissen på våningen där vi har vårt kontor. Jag: (Trycker på knappen) Hissen: (Kommer farande nerifrån. Ger först det distinkta intrycket av att ha för intention att sakta ner, men tycks liksom sedan få syn på mig, varpå den ökar farten och åker rakt förbi vår … Continued