Magda Gad

I går var en stor dag för mig. Jag har ju alltid vetat att det är något stort med barn. Fast jag har aldrig haft barn. Inga egna barn. Har aldrig haft någon som kallar mig mamma. Har aldrig kunnat säga att ”det här är min dotter” eller ”det här är min son”. Har aldrig … Continued

Det här är barnen som ingen vill ha. De är precis som andra barn. De ser ut som andra barn och har samma känslor och drömmar och behov av att leka och lära och krypa upp i en famn och känna sig trygga. Men de här barnen är inte som andra barn.  För ingen vill … Continued

Jag är hemma nu. Jag har inte fötterna i snöslask. Jag har fötterna i het sand och över mig sträcker sig palmerna som skyddande armar och vågorna slår in och berör varje millimeter av mina sinnen. Känslorna är inte begravda någonstans långt därinne, som i en frys som kommer tina någon gång till våren, utan … Continued

Jag får väl skylla det på mina föräldrar. Främst på min mamma. Som alltid sagt: ”Det bästa jag vet är att packa en väska och åka till en flygplats.” Det är det bästa jag vet också. Och jag har ju gjort det så många gånger nu. Många gånger varje år. Men den här gången är … Continued

Många barn i Liberia kommer inte gå till sin första skoldag. De har förlorat sina föräldrar. Sina familjer. De har själva haft ebola. De är lämnade kvar utan ingen och inget. Många av sakerna i deras hem har bränts, för att döda viruset. Myndigheterna tror att minst 2 000barn har blivit föräldralösa under epidemin. … Continued

Filmen American Sniper drog nästan in en miljard kronor under första bioveckan i USA. Den handlar om Chris Kyle, amerikansk Navy Seal och prickskytt som har dödat flest människor i hela den amerikanska militärhistorien. Chris Kyle har dödat 255 människor. Män, kvinnor, barn. 160 har bekräftats av Pentagon. En psykolog sa en gång till honom: … Continued

Jag vet ingenting om David Sakei. Jag vet ingenting om hans liv. Det enda jag vet om David Sakei är hur han dog. Och det kommer jag aldrig att glömma. * * * Men mina sinnen vill glömma. Sinnena vill glömma värmen. Hur varm morgonen är och hur svetten rinner under skyddskläderna och hur det … Continued

Jag önskar att jag kunde ta med dig till stranden i Monrovia. Vi ska sitta under palmernas svalkande armar. Lukta på det salta havet. Lyssna på vågorna som har färdats hela vägen från Brasilien. Det kommer få dig att känna dig liten. Kanske kommer du inte våga bada. Det är så här i Monrovia. Ingen … Continued

Det sägs att folk inte bryr sig om människor i Afrika. Det är inte sant. Det har jag bevis på. (Ett sådant ser du på bilden ovan.) Däremot finns det många som inte bryr sig om fattiga och slaktade och utsatta människor – runt om i världen. Men det är inte ”folk” som gör detta. … Continued

De kommer förr eller senare. De sömnlösa nätterna. Inte längre tid hemma. Inte längre tid borta. Däremellan. I skarven. I skarven mellan de två världarna. * * * Jag tänker på den där skarven som det där hålet som Alice i Underlandet trillar ner i. Ovanför hålet finns den här rena, trygga världen. Världen där … Continued

17-årige Jefferson sköts ihjäl med elva skott i sitt hem, den 31 maj 2014.  En psykolog vet inte hur lik luktar. Därför är det meningslöst att gå till en psykolog. Det går ändå inte att beskriva sina upplevelser för någon som aldrig varit i en katastrof. Har man inte varit där förstår man inte. Det … Continued

Visst ser det skrämmande ut. Katastroffilmer som ”Outbreak” har aldrig varit närmare verkligheten. Men hur stort är hotet från ebola egentligen? För västvärlden är svaret enkelt: Inget hot alls. * * * Ändå angav en majoritet svenska ungdomar i en undersökning i höstas att det de är mest rädda för av allt är ebola. Hjälparbetare … Continued