10. The Shining
Romanen skiljer sig från Kubricks filmatisering i det att den snarare skildrar en gradvis upptrappning av terrorn, men den djupt rotade aggressionen hos Jack Torrance är densamma i båda versionerna. Kubrick har bara betraktat den från en annan vinkel. Vi vet tidigt i romanen att Jack Torrance minst en gång har skadat sin son Danny allvarligt långt innan de kommer till hotellet. Detta borde tysta det något förenklande argumentet att Jack Nicholson är galen redan från början och att bokens Jack skulle falla ner i mörkret långsamt. Bokens Jack har varit en tyrann en lång tid, han har bara en något lugnare period när historien börjar. Hans känslomässiga toppar och dalar gör dock romanen obehaglig på ett djupare plan än filmen.
9. Revival
En nästan helt okänd roman, bortsett från hos riktigt hårdnackade Kingfans, men som förtjänar mycket mer uppmärksamhet. I Revival vågar King gå långt från sin bekvämlighetszon och resultatet är en långsamt sprakande berättelse som sträcker sig över många år och har ögonblick som är mörkare än det mesta i hans bibliografi. Tips, gå in i den här romanen enbart på rekommendation och googla inte handlingen då det finns en övervägande risk att snubbla över spoilers.
8. The Green Mile
I min mening den klart starkare av Kings två kända fängelseskildringar, då grundtonen inte är hopp som i Rita Hayworth & Shawshank Redemption (Nyckeln till frihet). Snarare är den starka röd tråden här en vuxnare acceptans. Med det sagt är skildringen av livet på fängelseavdelningen för dödsdömda inte helt utan små (ja okej, pyttepyttesmå) ljusglimtar. En djupt rörande roman om en samling tragiska människoöden som dröjer sig kvar länge.
7. Mr Mercedes
En oerhört kompetent skriven deckare av en person som också är en utmärkt berättare och storläsare själv, vilket vi ärligt talat inte är bortskämda med i genren. I Mr Mercedes känner vi att King älskar genren och behärskar den utan och innan, samtidigt som han har en självsäkerhet att våga leka med konventionerna. Ett färgstarkt karaktärsgalleri krönt av Holly Gibney som senare skulle bli en av Kings egna favoritkaraktärer med egen roman och allt.
6. Maratonmarschen
En av de första romanerna King skrev och som senare gavs ut under pseudonymen Richard Bachman. Vi kastas från sida ett in i en framtidsdystopi där en rikstäckande tävling tycks vara en av årets absoluta höjdpunkter. Hundra unga killar väljs ut till en evighetspromenad, där sist kvar vinner precis vad han vill. Sänker man tempot eller tar en paus får man en varning och efter tre varningar blir man skjuten. Oerhört effektiv och omöjlig att lägga ifrån sig. En utmärkt ingång för den som aldrig tidigare läst King.
5. Elevation
En annan förbisedd liten kortroman som jag fastnat väldigt mycket för. En dag börjar Scott Carey sakta men säkert gå ner i vikt, trots att hans kropp är exakt lika stor som tidigare. Det låter knasigare än vad det är, för Elevation är i grunden en berättelse om mänskliga relationer, att ha överseende med varandras brister och att försöka bli en lite bättre person på kuppen. Om man vill går det att läsa in en reflektion över Kings egna åldrande och hur han förbereder sig att lämna över stafettpinnen till nästa generation. Förhoppningsvis har han ett gäng bra år till i sig som författare, men hade detta varit hans sista bok hade det varit ett vackert, lågmält slut.
4. Dolores Claiborne
Dolores är en medelålders arbetarklasskvinna som misstänks för ett mord. Lite extra mycket eftersom hon några år tidigare var föremål för en utredning rörande mordet på sin man. King är känd för sina starka, mångfacetterade kvinnoporträtt och detta är min personliga favorit. En mycket gripande skildring av ett livsöden med starkt patos för sin huvudperson. King leker även med strukturen, på så vis att boken saknar kapitelindelning vilket kunde ha gjort den utmattande att läsa, men som istället får effekten att man inte kan eller vill lägga ifrån sig boken.
3. Joyland
En nydumpad ung kille får en sommar jobb på ett nöjesfält med en lokal spökhistoria kopplad till en åkattraktion. Det fantastiskt fina med Joyland är att den spökhistorien inte är det centrala. Det vi investeras i är snarare den hjärtekrossade huvudpersonens väg tillbaka. Rörande, intim och annorlunda Kingroman i det mindre formatet som påminner en om att King aldrig glömt bort hur det är att vara ung och våldsamt förälskad.
2. Pet Sematary
Stephen Kings bästa skräckroman. Jurtjyrkogården är fortfarande krypande obehaglig och chockerande mörk, trots att det gått över 40 år sedan den släpptes. Som ni kanske noterat är jag generellt svag för den något mer samtida King, men Pet Sematary är trots det den läskigaste bok han skrivit hittills. Perfekt balanserad skräck som håller en på helspänn hela vägen.
1. 11/22/63
Läraren Jake Epping hittar en portal som tar honom från nutid till år 1958. Av olika skäl bestämmer han sig därefter att leva flera år i det förflutna och låta åren gå ända till 1963, för att luska ut vem som mördade John F. Kennedy och stoppa dådet. 11/22/63 är en otroligt spännande thriller sprinklad av nostalgi över det sena 50-talet men som inte heller backar från periodens väldigt mörka sidor. En stark kärlekshistoria i centrum, eleganta blinkningar till andra Kingklassiker och ett tidsresande som gestaltas med säker, trygg hand bidrar till att göra detta till den bästa och mest moraliskt komplicerade roman han skrivit.