Sverige nådens år 2066:
– Morfar kan du inte berätta om hur Sverige tog sig till VM 2026?
– Jo, det gör jag så gärna, jag minns det som igår. Först spelade vi 2-2 mot Slovenien som låg tjugo platser under oss på världsrankingen. Sen mötte vi som tur var Kosovo som befann sig ytterligare tjugo platser ner vilket borde resulterat i en enkel seger och en möjlighet att studsa tillbaka direkt. Tyvärr åkte vi dit och förlorade på något sätt med 2-0. Då minns jag att man började bli lite stressad särskilt som vi skulle möta Schweiz, som var ett bra lag på den tiden, i nästa match. Där blev det såklart stryk, 2-0 även där om jag inte missminner mig. Efter det fick vi en ny chans att ta en enkel seger mot gruppens sämsta lag Kosovo. De kom till vår hemmaplan och lyckades vinna igen, den här gången med 1-0. Vid det laget hade vi inte gjort mål på tre matcher och fortfarande inte vunnit. Det skulle dock ändras kommande månad när vi mötte Schweiz för andra gången. Ja alltså att vi lyckades göra ett mål, förlora gjorde vi såklart ändå. Sen hade vi en sista match mot Slovenien kvar som vi faktiskt lyckades undvika att förlora, vi vann givetvis inte men vi spelade i alla fall lika. Summa summarum, vi kom ohjälpligt sist i vår grupp i VM-kvalet.
– Okej, tack för att du klargjorde hur det gick till morfar, det låter rimligt.
– Japp.

På något obegripligt sätt slutade dock inte resan där utan igår bjöds vi ett sista halmstrå. En helt avgörande playoff-match mot Polen på hemmaplan inför 50 000 åskådare. En historisk fotbollskväll med ett osannolikt slut. Visserligen hade Polen inte vunnit en tävlingsmatch på svensk mark på nästan 100 år men med kvalspelets totala fiasko färskt i minnet var det nog många som var en aning försiktiga med sin optimism.

Tjugo minuter in bjöds vi dock på riktigt fotbollsgodis när Gabriel Gudmundsson hittar in med bollen från vänsterkanten till Yasin Ayari som klackar den vidare till Anthony Elanga som i sin tur klipper till på ett tillslag och dundrar in bollen via ribban. Fem minuter senare gör Kristoffer Nordfeldt i det svenska målet en helt omöjlig räddning och Sveriges ledning skulle hålla i sig drygt tio minuter innan Polen kunde utjämna.
Svaret lät dock inte vänta på sig och innan halvtidsvilan nickade Gustaf Lagerbielke in Benjamin Nygren frispark. Att döma av Andreas Georgsons reaktion från bänken kanske man får utgå från att han hade ett finger med i spelet gällande den frisparksvarianten. Vackert ledningsmål och en pausvila som kom i precis rätt tid.
Tio minuter in i andra halvlek var det ren och skär uppvisning i uselt försvarsspel och resultatet blev ytterligare en kvittering från Polen. Även om den efterföljande halvtimmen kändes oerhört lång bjöds vi på några rejäla energi-injektioner i form av Lucas Bergvall, Gustav Lundgren och Besfort Zenelis pigga inhopp. Alla tre också i högsta grad delaktiga i det avgörande målet som Viktor Gyökeres (vem annars) dunkade in från nära håll.
Det är märkligt, faktiskt ganska orimligt med facit i hand men vem bryr sig. Sverige är i VM och vilken kväll på Jordgubben som fick agera backdrop till det faktumet!