Vart är världen på väg? Vi bad en terrorexpert förklara det hela

Har du också undrat vart världen är på väg på sistone? Vi ställde frågan till en terrorexpert, och fick ett inte alltför upplyftande svar. Men det finns hopp.

Mats Bax  |  Publicerad 2016-07-30 20:25  |  Lästid: 2 minuter

Beirut, Bagdad, Bryssel, Paris och nu Nice. Den som följt det senaste årets nyhetsflöde kan lätt känna att allt fler och större terrordåd händer allt närmare.

Enligt Global Terrorism Index har antalet döda i terrordåd niodubblats mellan år 2000 och 2014. Bland de hårdast drabbade regionerna är Mellanöstern, Indien, Pakistan och afrikanska länder som Nigeria och Somalia.

Ändå har det främst varit vid attacker på europeisk mark som svenskar i stor skala visat sitt stöd på sociala medier, med flaggor som Facebookbilder och budskap som #jesuischarlie.

Magnus Norell, statsvetare och forskare med inriktning på bland annat terrorism har en förklaring på det.

– Om du utför ett dåd i Paris eller Nice får det ett omedelbart genomslag. Även om alla inte har varit i Frankrike så känner de igen Eiffeltornet när de ser det, eller känner någon som gått på Promenad des Anglais i Nice. Det blir mer personligt, och då skrämmer det mer.

Vad bör jag tänka på efter ett sådant här terrordåd? Undvika folkmassor eller särskilda resmål?

– Jag undviker att ge råd, det lämnar jag till UD och polisen.

Är Europa mer utsatt för terrorism i dag än tidigare?

– Hotbilden i Europa och Nordafrika har varit hög under en lång tid, med många mindre dåd under en längre tid, så terrorattentat i Europa är inte så nytt som det kan verka. Det här började inte med Charlie Hebdo.

Hur stor är risken för en terrorattack i Sverige?

– Hotbilden finns här också. Sverige, Danmark och Belgien är de EU-länder som procentuellt sett haft flest rekryter till Islamiska staten. Men bara för att det kan hända något betyder det inte att det kommer att hända något.

Dådet i Nice har ännu inte kopplats till IS. Varför tar du upp just islamistisk terrorism?

– I dag är det den islamistiska terrorismen som dominerar, det är bara att kolla på statistiken. Kärnan är konflikten mellan islam som ett religiöst projekt och islam som ett politiskt projekt. Det är en konflikt som muslimer som grupp själva måste reda ut. Så länge det finns individer som tycker att det är ok att använda våld för att driva fram sin ideologi så kommer vi se fler sådana här attentat.

När började vi se den här typen av attentat?

– Ett viktigt årtal är 1989 när Salman Rushdie skrev Satansverserna och fick en dödsdom på sig av ayatollah Khomeini i Iran. Det var första gången som politisk islam spände musklerna och blev riktigt synlig. Det var demonstrationer och man hotade döda folk.

– Det andra datumet är 11 september 2001 och attacken på World Trade Center. Då blev militant islam synlig i stor skala. Det religiösa våldet decentraliserades. Du behöver inte åka bort för att delta i kampen, utan uppmuntras att slå där du bor. Du kan lika gärna göra det i Borås som i Bagdad.

Finns det en risk för att den islamistiska terrorismen på ett ”vi och de”-tänk mellan muslimer och icke-muslimer, som i sin tur föder mer våld?

– Det där köper jag inte, det är lite väl enkelt. Människor i allmänhet har inga problem att göra skillnad på militanta islamister och vanliga muslimer. De som använder sig av det argumentet är de som vill att det ska finnas motsättningar.

Om vi ser framåt: Vart är världen på väg?

– Något av det mest intressanta som hänt sedan IS klev in på arenan är att vi fått en förnyad och fördjupad debatt inom islam, där allt fler, ofta kvinnor, kliver fram och säger ifrån mot att IS krigar i deras namn. Det är där hoppet ligger, i den interna kampen. Tills dess kommer vi nog att få leva med såna här dåd. Och hur lång tid tog det för Europa att få reda på sina inomreligiösa strider? Ett par hundra år?

Dela på Facebook
Tweeta
Uppdaterad 2023-09-04 15:34