Förr blev man vuxen när man konfirmerat sig, tagit studenten och gjort lumpen.
Nuförtiden är det ju svårare med de där tydliga markörerna. Man är 38 år men känner sig fortfarande som gymnasist. Man velar, flummar runt och undrar vad man ska bli osv. Ni hajar.
Nu har jag hittat ett vuxenhalmstrå i livshöstacken!
Jag monterade en studsmatta. Nu kan jag dö med vetskapen om att jag levt.
Hatar att hoppa studsmatta dock. Känns som att alla organ byter plats plus att blodet liksom flyttar sig ut i armarna på nåt skumt sätt. Dessutom känner jag mig sjösjuk resten av dagen. Även detta något slags vuxendiplom tror jag.
