Det kan tyckas lite äckligt, men med handen på hjärtat skulle många säga att det är ganska tillfredställande att plocka och pilla på ojämnheter i huden. Många finner njutning i det, och vill till och med göra det på andra.
Så finns det någon rimlig förklaring till detta smått märkliga beteende? Ja faktiskt, och den är enklare än vad man skulle kunna tro.
– Det är ju något evolutionärt, det här att grooma att pilla på sig själv, som apor också gör. Det verkar ju vara ett beteende som vi har med oss sedan väldigt, väldigt långt tillbaka, säger Mia Asplund, legitimerad psykolog och psykoterapeut vid Ångestenheten på Karolinska sjukhuset i Stockholm.
Forskarna tror alltså att det vi håller på med är en form av putsning, precis på samma sätt som andra primater putsar sig själva.
Men för vissa blir det mer än ett sätt att snygga till sitt yttre. Det kan faktiskt rent av vara ett skadligt tvångsbeteende som kallas för dermatillomani.
– Det är intressant för man kan känna igen sig i diagnosen, för beteendet kan vi se hos de allra flesta. Alla pillar ju litegrann. Jag tror att det är väldigt få som inte gör det, som klämmer finnar eller pormaskar och sårskorpor, säger Mia Asplund.
Läs även: Får du hemska tankar ibland? Här är anledningen
Bakgrunden till dermatillomani är inte helt kartlagt, säger Mia Asplund, och tyvärr finns inte tillräckligt med forskning kring det än, men man antar att det är en kombination av bland annat ärftlighet och inlärda beteenden.
– Det kan vara så att man till exempel började att pilla i samband med att man utvecklade akne, och att det sedan har fortsatt trots att hudproblemen blivit bättre. Men man kan också ha börjat utan att faktiskt ha några hudproblem, ojämnheter, pormaskar och små plitor har vi ju alla, säger Mia Asplund.
Hon förklarar att vissa pillar och plockar omedvetet och kommer då ofta på sig själva då de redan plockat ett bra tag. Andra plockar för att distrahera sig från något jobbigt eller helt enkelt för att det är ett tvångsbeteende; man måste stilla impulsen att pilla.
För att få diagnosen dermatillomani krävs att du uppfyller tre kriterier. Dels att pillandet leder till sår eller skador, dels att du har försökt minska eller sluta med beteendet utan att lyckas samt att det orsakar lidande eller att vardagslivet påverkas negativt.
Enligt flera studier är det någonstans mellan 1,4 och 5 procent som faktiskt får diagnosen, vilket skulle innebära runt 300 000 personer i Sverige. Men långt många fler har alltså liknande beteenden, men som inte nödvändigtvis är skadliga.
Om du upplever att ditt pillande är ett problem rekommenderar Mia Asplund att du vänder dig till Ångestenheten på Karolinska sjukhuset, där den mesta kunskapen om diagnosen för tillfället finns.