Annons

Nobody puts Ruben in a corner

Turist är tidernas mest prisade film i Sverige – men ­Ruben Östlund har redan fullt fokus på framtiden.
För Café berättar han om succéåret, skilsmässan och sitt ödesdigra toalettbesök på Golden Globe-galan.

Text Emil Persson

Quizkväll på Harrys i Värnamo.­ ­

Det är den tjugosjunde och lönings­löddrig stämning. Män­n­iskor äter husets nachos­tallrik, ”muchos nachos”, och genom ­lokalen vandrar en tjej med head­set, redo att bringa klarhet i frågorna som ­gäckat besökarna i en timme.

– Okej, är ni redo för de rätta svaren?!

Lagen byter genast talonger med varandra, ett tillitstest i miniatyr.

– Då så, fråga nummer ett!

Värnamo är en småländsk småstad, 19 000 invånare, häftig eau de cologne av gödsel och gyros. På promenad genom stan passerar man ställen som Tages Tobak, Ultra Brun Solstudio och ett antal restauranger som är så stolta över sina fullständiga rättigheter att de graverat in orden i fönstret (huruvida de även tillhanda­håller fullständig bokföring förtäljer inte ­graveringen).

Ruben tittar på mig, avvaktande.

Leonardo DiCaprio för fan!

– Jo, jag fattade att det var Titanic, skrattar han. Men jag tänkte att det var… hon, den andra.

Bredvid Ruben står Karl-Axel ”Kalle” Boman, 72. Han är en producent och eldsjäl inom svensk film och har jobbat med regissörer som Bo Widerberg, Roy Andersson – och Ruben Östlund. 2014 vann Kalle en hedersguldbagge. Han bär tweed och använder ordet ”tolknings­företräde” helt sjukt ofta.

Ruben tittar ner i sin telefon. Under dagen har det kommit nyhetsnotiser om att en pilot på Germanwings avsiktligt kraschat ett plan i Alperna men ingen vet ännu varför.

– Redan nu börjar man publicera bilder på honom, säger Ruben när han ser Andreas Lubitz framför Golden Gate.
Nu startar personkulten. ”Vem var han? Varför gjorde han det?” För mig blir motivet just att han får väldigt mycket uppmärksamhet. Det skriver de aldrig om.

Boman ler faderligt åt Rubens pregnanta utsagor. Tillsammans har de rest till Småland just för att skaka om småstadens feng shui. Mitt på Värnamo torg har kommunen redan börjat riva upp kullerstenar för att skapa något som är helt unikt, inte bara för samhället, inte bara för Sverige, utan för världen. En ruta med fullständiga rättrådigheter.

För en månad sedan hade Ruben Östlund, 41, aldrig satt sin fot i den lilla staden, men nu ökar besöksfrekvensen lavinartat. Han har varit här tre gånger på en månad och fler kommer det att bli.

– Då har vi kommit fram till filmfrågorna! säger tjejen med headset. Den första handlade om citatet ”Nobody puts baby in a corner” och vilken skådespelare som säger det.

– ”Nobody puts baby in a corner”, mumlar Ruben för sig själv. Nej, aldrig hört.

En man ställer sig upp och gormar:

– Patrick Swayze! Dirty dancing!

Dirty dancing är förstås rätt, fortsätter quizmastern. Okej, fråga tolv: vem stod längst fram i fören på en båt och skrek ”I’m the king of the world”?

”Jag fick mina första panikattacker när vi spelade in Turist. Det är asäckligt, man tror man ska dö.”

Rubens kub
På Värnamo torg har Ruben Östlund uppfört en ruta där full tillit och omsorg råder. Ett socialt experiment som senare i år – förhoppningsvis – även kommer till Stockholm och Göteborg.

Kavaj, Our Legacy.
Tröja, Our Legacy.
Näsduk, John Henric.

Fotograf
Andreas Kock, Cameralink
Stylist Julia Stridh
Grooming
Johanna Sylvan, Linkdetails
Fotoassistent
Daniel Asplund
Stylistassistent
Jimmy Guo
Studio
James & Perra Studio

Citat citat quote

Text i bild, typ ingress eller?

Quizkväll på Harrys i Värnamo.­ ­

Det är den tjugosjunde och lönings­löddrig stämning. Män­n­iskor äter husets nachos­tallrik, ”muchos nachos”, och genom ­lokalen vandrar en tjej med head­set, redo att bringa klarhet i frågorna som ­gäckat besökarna i en timme.

– Okej, är ni redo för de rätta svaren?!

Lagen byter genast talonger med varandra, ett tillitstest i miniatyr.

– Då så, fråga nummer ett!

Värnamo är en småländsk småstad, 19 000 invånare, häftig eau de cologne av gödsel och gyros. På promenad genom stan passerar man ställen som Tages Tobak, Ultra Brun Solstudio och ett antal restauranger som är så stolta över sina fullständiga rättigheter att de graverat in orden i fönstret (huruvida de även tillhanda­håller fullständig bokföring förtäljer inte ­graveringen).

Ruben tittar på mig, avvaktande.

Leonardo DiCaprio för fan!

– Jo, jag fattade att det var Titanic, skrattar han. Men jag tänkte att det var… hon, den andra.

Bredvid Ruben står Karl-Axel ”Kalle” Boman, 72. Han är en producent och eldsjäl inom svensk film och har jobbat med regissörer som Bo Widerberg, Roy Andersson – och Ruben Östlund. 2014 vann Kalle en hedersguldbagge. Han bär tweed och använder ordet ”tolknings­företräde” helt sjukt ofta.

Ruben tittar ner i sin telefon. Under dagen har det kommit nyhetsnotiser om att en pilot på Germanwings avsiktligt kraschat ett plan i Alperna men ingen vet ännu varför.

– Redan nu börjar man publicera bilder på honom, säger Ruben när han ser Andreas Lubitz framför Golden Gate.
Nu startar personkulten. ”Vem var han? Varför gjorde han det?” För mig blir motivet just att han får väldigt mycket uppmärksamhet. Det skriver de aldrig om.

Boman ler faderligt åt Rubens pregnanta utsagor. Tillsammans har de rest till Småland just för att skaka om småstadens feng shui. Mitt på Värnamo torg har kommunen redan börjat riva upp kullerstenar för att skapa något som är helt unikt, inte bara för samhället, inte bara för Sverige, utan för världen. En ruta med fullständiga rättrådigheter.

För en månad sedan hade Ruben Östlund, 41, aldrig satt sin fot i den lilla staden, men nu ökar besöksfrekvensen lavinartat. Han har varit här tre gånger på en månad och fler kommer det att bli.

– Då har vi kommit fram till filmfrågorna! säger tjejen med headset. Den första handlade om citatet ”Nobody puts baby in a corner” och vilken skådespelare som säger det.

– ”Nobody puts baby in a corner”, mumlar Ruben för sig själv. Nej, aldrig hört.

En man ställer sig upp och gormar:

– Patrick Swayze! Dirty dancing!

Dirty dancing är förstås rätt, fortsätter quizmastern. Okej, fråga tolv: vem stod längst fram i fören på en båt och skrek ”I’m the king of the world”?

Column 1

 

Quizkväll på Harrys i Värnamo.­ ­

Det är den tjugosjunde och lönings­löddrig stämning. Män­n­iskor äter husets nachos­tallrik, ”muchos nachos”, och genom ­lokalen vandrar en tjej med head­set, redo att bringa klarhet i frågorna som ­gäckat besökarna i en timme.

– Okej, är ni redo för de rätta svaren?!

Lagen byter genast talonger med varandra, ett tillitstest i miniatyr.

– Då så, fråga nummer ett!

Värnamo är en småländsk småstad, 19 000 invånare, häftig eau de cologne av gödsel och gyros. På promenad genom stan passerar man ställen som Tages Tobak, Ultra Brun Solstudio och ett antal restauranger som är så stolta över sina fullständiga rättigheter att de graverat in orden i fönstret (huruvida de även tillhanda­håller fullständig bokföring förtäljer inte ­graveringen).

Ruben tittar på mig, avvaktande.

Leonardo DiCaprio för fan!

– Jo, jag fattade att det var Titanic, skrattar han. Men jag tänkte att det var… hon, den andra.

Bredvid Ruben står Karl-Axel ”Kalle” Boman, 72. Han är en producent och eldsjäl inom svensk film och har jobbat med regissörer som Bo Widerberg, Roy Andersson – och Ruben Östlund. 2014 vann Kalle en hedersguldbagge. Han bär tweed och använder ordet ”tolknings­företräde” helt sjukt ofta.

Ruben tittar ner i sin telefon. Under dagen har det kommit nyhetsnotiser om att en pilot på Germanwings avsiktligt kraschat ett plan i Alperna men ingen vet ännu varför.

– Redan nu börjar man publicera bilder på honom, säger Ruben när han ser Andreas Lubitz framför Golden Gate.
Nu startar personkulten. ”Vem var han? Varför gjorde han det?” För mig blir motivet just att han får väldigt mycket uppmärksamhet. Det skriver de aldrig om.

Boman ler faderligt åt Rubens pregnanta utsagor. Tillsammans har de rest till Småland just för att skaka om småstadens feng shui. Mitt på Värnamo torg har kommunen redan börjat riva upp kullerstenar för att skapa något som är helt unikt, inte bara för samhället, inte bara för Sverige, utan för världen. En ruta med fullständiga rättrådigheter.

För en månad sedan hade Ruben Östlund, 41, aldrig satt sin fot i den lilla staden, men nu ökar besöksfrekvensen lavinartat. Han har varit här tre gånger på en månad och fler kommer det att bli.

– Då har vi kommit fram till filmfrågorna! säger tjejen med headset. Den första handlade om citatet ”Nobody puts baby in a corner” och vilken skådespelare som säger det.

– ”Nobody puts baby in a corner”, mumlar Ruben för sig själv. Nej, aldrig hört.

En man ställer sig upp och gormar:

– Patrick Swayze! Dirty dancing!

Dirty dancing är förstås rätt, fortsätter quizmastern. Okej, fråga tolv: vem stod längst fram i fören på en båt och skrek ”I’m the king of the world”?

Column 2

 

Quizkväll på Harrys i Värnamo.­ ­

Det är den tjugosjunde och lönings­löddrig stämning. Män­n­iskor äter husets nachos­tallrik, ”muchos nachos”, och genom ­lokalen vandrar en tjej med head­set, redo att bringa klarhet i frågorna som ­gäckat besökarna i en timme.

– Okej, är ni redo för de rätta svaren?!

Lagen byter genast talonger med varandra, ett tillitstest i miniatyr.

– Då så, fråga nummer ett!

Värnamo är en småländsk småstad, 19 000 invånare, häftig eau de cologne av gödsel och gyros. På promenad genom stan passerar man ställen som Tages Tobak, Ultra Brun Solstudio och ett antal restauranger som är så stolta över sina fullständiga rättigheter att de graverat in orden i fönstret (huruvida de även tillhanda­håller fullständig bokföring förtäljer inte ­graveringen).

Ruben tittar på mig, avvaktande.

Leonardo DiCaprio för fan!

– Jo, jag fattade att det var Titanic, skrattar han. Men jag tänkte att det var… hon, den andra.

Bredvid Ruben står Karl-Axel ”Kalle” Boman, 72. Han är en producent och eldsjäl inom svensk film och har jobbat med regissörer som Bo Widerberg, Roy Andersson – och Ruben Östlund. 2014 vann Kalle en hedersguldbagge. Han bär tweed och använder ordet ”tolknings­företräde” helt sjukt ofta.

Ruben tittar ner i sin telefon. Under dagen har det kommit nyhetsnotiser om att en pilot på Germanwings avsiktligt kraschat ett plan i Alperna men ingen vet ännu varför.

– Redan nu börjar man publicera bilder på honom, säger Ruben när han ser Andreas Lubitz framför Golden Gate.
Nu startar personkulten. ”Vem var han? Varför gjorde han det?” För mig blir motivet just att han får väldigt mycket uppmärksamhet. Det skriver de aldrig om.

Boman ler faderligt åt Rubens pregnanta utsagor. Tillsammans har de rest till Småland just för att skaka om småstadens feng shui. Mitt på Värnamo torg har kommunen redan börjat riva upp kullerstenar för att skapa något som är helt unikt, inte bara för samhället, inte bara för Sverige, utan för världen. En ruta med fullständiga rättrådigheter.

För en månad sedan hade Ruben Östlund, 41, aldrig satt sin fot i den lilla staden, men nu ökar besöksfrekvensen lavinartat. Han har varit här tre gånger på en månad och fler kommer det att bli.

– Då har vi kommit fram till filmfrågorna! säger tjejen med headset. Den första handlade om citatet ”Nobody puts baby in a corner” och vilken skådespelare som säger det.

– ”Nobody puts baby in a corner”, mumlar Ruben för sig själv. Nej, aldrig hört.

En man ställer sig upp och gormar:

– Patrick Swayze! Dirty dancing!

Dirty dancing är förstås rätt, fortsätter quizmastern. Okej, fråga tolv: vem stod längst fram i fören på en båt och skrek ”I’m the king of the world”?

Tillbaka till Cafe.se
Annons


Laddar