1. Dryck med ett budskap
Du är vad du äter – och dricker. Det handlar inte om bara om själva dryckesvalet, utan budskapet i det.
Att välja naturvins-pét nat istället för massproducerad prosecco, mikroöl framför makroöl eller att bojkotta amerikanska droppar. Producenter förmedlar sin vision och idé genom allt från namnsättningen av drycker, etikettdesign till merchandise och de, mer eller mindre, dolda budskapen. Med rätt burk i handen eller tygkasse på axel förstärks din identitet, samtidigt som du blir en del av något större.
Ett bra exempel är Omnipollos nya lättgillade pilsner Now.
2. Hantverkscider
Visste du att ”Swedish cider”, alltså cider i stil med Kopparbergs, Rekorderlig och Briska, är en av våra största livsmedelsexporter? Trots att drycken, som till endast 15 procent behöver bestå av äpple eller päron (resten utgörs av vatten, sockerlösning och arom), har man inte kunnat skramla ihop till svensk frukt, utan ofta importeras musten.
Annat är det med den riktiga cidern, som görs på uteslutande svensk. Dessa två drycker är vitt skilda men som Livsmedelsverket och Systembolaget envist fortsätter att se som samma, vilket tyvärr är på bekostnad av det svenskaste och mest hållbara vi kan dricka. Välj riktig cider.
Ett bra exempel på en svensk kvalitetscider är Skymning från Vildcider – eleganta vårbubblor där både vildäpplen och trädgårdsäpplen fått jäsa med röda mirabeller.
3. Cirkulär sprit
Frukt blir till vin, som sedan destilleras till sprit och som smaksätts av pressresterna från vinet. Gammalt öl destilleras till akvavit och olika restprodukter kan smaksätta en gin. En spritpanna kan både skapa helt egna drycker och ge gamla nytt liv.
Det är svinnsmart samtidigt som den ger utlopp för stor experimentlusta. Det tydligt att de cirkulära idéerna inspirerar landets brännerier – och många gånger är det också anledningen till att ciderier och bryggerier skaffar sig en egen liten panna.
Det ligger helt enkelt i tiden att ta hand om som går och det unika resultatet lockar såväl restauranger och barer som privatpersoner. Sugen på att testa? Varför inte börja med Öldestillat från Boge Bränneri, tillverkad på överblivet öl från Gotlands olika bryggerier.
4. Öl på svensk råvara
Den nya svenska ölkulturen har växt fram med hela världens råvarubord till förfogande. Trots att det går utmärkt att både odla och förädla ölets huvudråvaror i Sverige väljer man oftast importerade dito. Det har hämmat den svenska råvarutvecklingen vilket utgör ett växande problem i tider när både självförsörjning och klimatutmaningar står högt på agendan.
Men det rör på sig och de helsvenska ölen blir försiktigt fler – och bättre. Hittills är det de olika lagerölen, med sin brödiga maltighet, som imponerar mest. Har du inte testat ett helsvenskt öl, är skälen många – och goda. Ett gott exempel: Rotkraft från Remmarlöv Gårdsbryggeri – en mellanmörk, ekologisk lager bryggd på kulturkornet Balder och flera sorters skånsk humle.
5. Smaken av en plats
I många årtionden har vi rest långt för att uppleva platsen av en dryck – picknick bland vinrankor, taprooms på andra sidan jorden eller unika festivaler. Men varför åka så långt? Vinrankor och äppellundar, taprooms och välfyllda spritfat finns numera nära. Producenterna är utspridda i hela Sverige och många har redan en egen besöksverksamhet.
En producent som fattat grejen är Norrtälje Bränneri – ett vackert bränneri som berättar spritens historia, erbjuder provsmakning och där det finns möjlighet att både äta och dricka på plats.
Läs även:
