Albumaktuella ViVii väljer sina popkulturella favoriter

Den svenska trion ViVii må albumdebutera i dag den 15 mars, men bandet har redan tillryggalagt årtionden av spelande och skapande. Gifta paret Caroline och Emil Jonsson träffades som barn, blev kära och gifta sig unga. På smekmånaden i New York kom man i kontakt med goseplstjärnan Tye Tribbett som förutom sin egen musik har jobbat med namn som Usher och Justin Timberlake. Paret blev kvar, gick med i Tribbetts kör och dök bland annat upp i Timberlakes (fortfarande smått otroliga) Cry Me a River.

Paret flyttade hem igen efter något år, och träffade Anders Eckeborn. Någonstans i samband med detta bildades trion ViVii, som har rönt framgångar redan innan debutplattan. Bandets skira pop har hyllats på musikbloggar världen över, Elbows Guy Garvey spelade bandet i sitt radioprogram på BBC, och häromåret spelade man tillsammans med Jonathan Johansson.

För att reda ut hur bandets luftiga melodier görs tog vi reda på bandets favoriter genom pophistorien. Scrolla ned för att läsa om varför opera, Radiohead och ramlande längdåkare är sparade i bandets bokmärkeslista.

Bästa låten: Alla: Omöjligt att välja... men Den blomstertid nu kommer är fin.

Bästa albumet: Anders: Radiohead – OK Computer, banbrytande album. Snor fortfarande idéer från deras ljudlandskap.

Bästa balladen: Caroline: Bryan Adams – Everything I Do, hade den på vinylsingel. Bästa låten att dansa tryckare till, och bästa låten att gråta till.

Bästa beatet: Anders: Jon Hopkins - Open Eye Signal, kommer aldrig glömma första gången jag hörde den hemma hos min chef, genom hans orimligt dyra högtalare. Helt makalöst bra beat och en djup bas som man drunknar i!

Bästa covern: Emil: Glen Campbells version av Joni Mitchells och Judy Collins låt Both Sides Now. Bra låt för hemlängtan, någon slags trygghetslåt. Lägger in den i alla mina spellistor, lite som ett ticks.

Bästa introt: Alla: Cavalleria Rusticana: Intermezzo av Pietro Mascagni.

Bästa gitarrsolot: Anders: Dann Huff & Giant med låten It Takes Two, suveränt gitarrsolo med perfekt uppbyggnad. Alla gitarrister borde någon gång försöka planka hans solon. Bra för tonen och melodispråket.

Bästa textraden: Emil: ”You always hurt the one you love, the one you shouldn't hurt at all.” Den ekar tydligt ur min farfars grammofon från när jag var runt 10 år. Den versionen han ofta spelade var med gruppen The Mills Brothers men han var tydlig med att säga att den var skriven av Allan Roberts och Doris Fisher, en hit 1944! Fortfarande en favvolåt.

Bästa förtexterna till en film: Anders: Back to the Future – vibb! Så himla snyggt. Nostalgi på hög nivå.

Bästa tv-serien: Alla: Tro, hopp och kärlek, säsong 2. Den kristna väktaren som söker kärlek är det bästa vi sett på tv på väldigt länge.

Bästa tv-seriescenen: Alla: Samma serie när den kristna väktaren bjuder sin date på trerättersmiddag. Hela scenen är som tagen ur engelska The Office.

Bästa tv-serievinjetten: Emil: Automan, en serie från 1983 som baserades löst på filmen Tron. Första gången man kom i kontakt med artificiell intelligens, det var skruvat kommer jag ihåg. Älskar den vinjetten.

Bästa romanen: Emil: Mio, min Mio. Kanske den bok som har satt sig allra djupast, den passade in i min 9-åriga fantasivärld på ett underligt perfekt sätt. Den finns fortfarande kvar i djupet, som någon form av grund till ett jagande av magin i berättandet. Astrid Lindgrens bästa, by far.

Bästa karaktären: Caroline: Pappan i Malcolm in the Middle, alltså Bryan Cranston. Kommer inte riktigt ihåg om serien var bra på riktigt eller om det bara var en oerhört härlig tid i livet, hade typ inget jobb, ingen oro plus att solen strålade igenom persiennerna på ett fint sätt. Det måste ha varit 15 år sedan.

Bästa Youtubeklippet: Caroline: "Vasaloppet 2012 crashes cut Risberg vurpor". Kan vara det roligaste jag har sett.

Bästa reportaget: Bästa regissören: Emil: Bästa och bästa... men vi gillar ju Derek Cianfrance. Han lyckas ofta få till fina, smärtsamma och ångestfyllda scener. Alltid bra ljussatt också. Bra på stämningar...

Bästa konsertupplevelsen: Anders: Radiosymfonikerna spelar Haydn cellokonsert i C-dur med Mats Rondin på solocello. Han var en otrolig cellist och även min cellolärare i några år. Tyvärr gick han bort för några år sen. 

Mest överskattade filmen: Emil: A Beautiful Mind, somnar varje gång.