12. Batman & Robin (1997)
Den sämsta av alla spelfilmer med Läderlappen är inte mycket mer än en reklamfilm för leksaker. När Tim Burton inte längre var ombord som regissör raserades det han byggt upp av Joel Schumacher och hans färgglada, dumma vision.
11. The Flash (2023)
Michael Keaton gjorde comeback som Batman och hans rolllprestation är det bästa med The Flash. Tyvärr finns det inte så mycket mer att glädjas över i denna utmattande actionfilm som på alla sätt bekräftade DC:s cinematiska universums tragiska bortgång.
10. Batman Forever (1995)
Inte riktigt lika risig som Batman & Robin, men man kan se många frön här som uppföljaren dessvärre skulle låta blomma ut till fullo. Den mörka gothenergin från de båda föregångarna Batman och Batman Returns är som bortblåst och kvar är bara något hundra procent barnanpassat.
9. Batman V Superman: Dawn of Justice (2016)
Zack Snyders introducerade Batman som en råbarkad antagonist till Stålmannen, ett grepp som vid tillfället kändes nytt. Det är bara lite tråkigt att det resulterar i att Batman alltför mycket definieras av sin relation till Clark Kent.
Ben Affleck är i rollen plågad och avtrubbad och passar bra som en specifik version av Bruce Wayne. Han ser dessutom ut en riktig slugger. Problemet är att hans Batman inte får vara en hjälte förrän mot slutet, vilket tar ifrån rollfiguren en del viktiga attribut. Och att filmen ibland känns lite för dum och ogenomarbetad.
8. Zack Snyder’s Justice League (2020)
Justice League påbörjades av Zack Snyder, men avslutades av olika skäl av Joss Whedon. Bytet av regissör märks på en svårt identitetsförvirrad film där ingenting får ta tid och minsta tendens till allvar punkteras av självmedvetna skämt. När Warner Bros slutligen accepterade fansens oavbrutna tjat om att låta Snyder sätta ihop sin egen ursprungliga tolkning av Justice League blev resultatet en märkbart starkare film. Batman får ta en tydligare ledarroll och det klär honom verkligen.
7. Batman: The Movie (1966)
Innan han blev känd som The Dark Knight var Batman ”the caped crusader” och den här oerhört lättsamma Adam West-filmen är så sprängfull av charm och humor att hälften vore nog. Den försöker aldrig vara cool utan omfamnar sin egen fånighet till fullo, vilket gör den värd att återbesöka om och om igen.
6. Batman (1989)
Michael Keatons debut som Läderlappen minns av många med värme och den håller överlag fortfarande. Det måste dock understrykas att det ser lite löjligt ut att Batman springer så mycket. Detta i kombination med det faktum att han inte kan vrida på huvudet ger ett mycket stelare intryck än man hade önskat. Keaton är dock briljant i huvudrollen och Jack Nicholson oförglömlig som Jokern.
5. The Dark Knight Rises (2013)
Den sista delen i Christopher Nolans trilogi hade skyhöga förväntningar på sig och även om den fick ett gott mottagande var den allmänna stämningen att del tre inte riktigt nådde upp till kvaliteten hos The Dark Knight. Det är ett lite tråkigt narrativ som inte ger filmen så mycket utrymme att tala för sig själv. Den målmedvetna ondskan hos Bane ger filmen en egen identitet som står i kontrast till Jokerns dröm om kaos och eld i The Dark Knight. Dessutom får den råa scenen där Bane bryter Batmans rygg mig fortfarande att hålla för öronen och vända bort blicken.
4. Batman Returns (1992)
Denna ljuvliga uppföljare är en av Tim Burtons absolut bästa filmer. Så här coolt gotisk har han eventuellt aldrig varit, bortsett från eventuellt i Edward Scissorhands. Den estetiken präglas av ett mörker och en känslighet som passar såväl Batman som alla hans karismatiska fiender. Dessutom är den perfekt för alla som gillar sina julfilmer med mer än en touch av mörkt outsiderperspektiv.
3. The Batman (2022)
Matt Reeves Batmanfilm med Robert Pattinson i huvudrollen är löjligt snygg och har ett fantastiskt soundtrack. Batman själv byggs upp från brottslingarnas perspektiv på samma sätt som oron för mördaren skildras i slasherfilmer. Det fungerar mycket bra och Pattinsons härjade Bruce Wayne utstrålar verkligen att han har ett mycket krävande nattligt arbete. Dessutom betonas hans färdigheter som utredare och bjuder på en stämning som känns nära besläktad med riktigt bra thrillers.
2. The Dark Knight (2008)
Den näst bästa Batmanfilmen är en spektakulär filmupplevelse som visade att superhjältefilmen kunde vara så mycket mer än vad de flesta hade kunnat tro. Det enda som krävdes var en riktigt kapabel filmskapare vid rodret. Just som man tror att den ska börja runda av så växlar den upp ännu mer och ökar hastigheten ända in i mål. Det finns väldigt lite att säga om The Dark Knight som inte redan sagts, så vi låter det vara så.
1. Batman Begins (2005)
När folk blev överraskade av The Dark Knight skvallrade det en del om att de inte hade sett föregångaren. Batman Begins är inte en lika sensationell film som The Dark Knight, men den har många andra förtjänster. Detta första kapitel i trilogin är som en mer intim version av sin uppföljare och det personliga, närgångna porträttet av Bruce Waynes gradvisa förvandling till maskerad brottsbekämpare går antagligen inte att överträffa på film.
Den här delen av Christian Bales rollprestation lyfts inte tillräckligt. Att se honom låta Bruce sköta sorgearbetet genom att luta sig alltmer in i sitt mörka alter ego är otroligt fängslande. Sättet på vilket han etablerar sina egna moraliska linjer i sanden vittnar om att filmen skapats av människor som verkligen förstår och är intresserade av huvudpersonen. Vi får se honom vara Bruce, vi får se honom bli Batman och vi får se honom vara Batman. Det här är en mycket fokuserad och nyanserad berättelse och den bästa Batmanfilm som gjorts.