Hoppa till innehåll

Att bada badkar i Kjell Höglunds anda

Det livsbejakande i att bada badkar kan i en handvändning förvandlas till den exakta motsatsen.

Badkar betraktas som något lyxigt, men det borde det inte göra. När man tänker efter krävs det ganska mycket för att badet ska kännas som något man unnar sig. Att bara tappa upp vattnet, klä av sig och sjunka ner i karet känns inte det minsta livsbejakande, utan snarare som ett rop på hjälp. Konstigt nog känns en snabb dusch mycket mindre självmordsbenägen, eftersom den bara fyller en praktisk funktion. Man ska bli ren på ett någorlunda smidigt sätt. Att tappa upp ett bad utan att göra något mer, är att påbörja sig själv något trevligt men sedan ge upp innan man är helt framme.

Att ta ett bad som bara består av varmt vatten är en spottloska i ansiktet på alla som inte har förmånen att ha ett badkar i sitt hem. Det är som människor med en ljuvlig, avundsvärd balkong som bara använder den till att förvara sina pantburkar och sin trasiga hemelektronik. Oerhört excentriskt beteende. De vill inte ha skräpet inne i sin lägenhet, så istället ställer de ut det på balkongen så alla kan se vilken misär de lever i. Men ett slarvigt förvaltat badkar är ändå nästan värre, om man måste välja.

Sedan har vi människorna som kommer på sig själva med att det kanske känns lite deppigt att bara hälla upp varmt vatten utan att göra något. En plötslig självinsikt. Så de ser efter vad de har där hemma som kan piffa upp det, men tyvärr är det inte speciellt mycket. En bit handtvål som rörs runt i det varma vattnet med avsikten att mota misären har nästan exakt motsatt effekt. Man rör tvålen runt, runt i vattnet och det blir efter en stund lite grumligare än det var innan man började. Det luktar lite mer som handtvål av vattnet. Man lägger tillbaka den genomblöta, hala tvålen vid handfatet, och så står man helt naken på badrumsgolvet och tittar ner i det inte längre helt genomskinliga vattnet. Man faller nästan ihop i en hög av ångesten som exploderar i bröstet.

Men man har ändå tappat upp vattnet, så man bestämmer sig för att ta ett dopp. Man rafsar åt sig lite snacks från skafferiet, det är ju gott att ha något att äta när man badar. Så man ligger där i det svagt Nivea-doftande vattnet och äter sina salta pinnar. Sätter på ett Youtubeklipp som lite underhållning. Man kan inte trycka bort det första reklamklippet, men som tur är kan man skippa det andra. Man skrattar lite fnysande med näsan åt den skojiga videon och tappar några av de salta pinnarna i vattnet. De börjar direkt mjukna men man lyckas få upp det mesta av dem, torkar av resterna på toalettpapper, det där billigare som alltid delar sig och blir tunt. Man sträcker sig ur badkaret för att slänga ner pappret i toan och spolar ner det innan man sjunker tillbaka ner i karet. Men då märker man att det är en sådan spolning som låst sig och bara fortsätter att spola högljutt, så man måste resa sig igen och trycka en gång till på knappen för att det ska sluta väsnas.

Och då har man nästan tappat lusten att bada.

Det blev inte alls som man tänkt sig och istället för att känna sig ompysslad blir man lite ledsen.

Nyhetsbrev

Varje vecka skickar Cafés redaktion ut de senaste, roligaste och vassaste artiklarna från sajten så du alltid håller dig uppdaterad.

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.