Internet svämmas just nu över av hype kring vad som framställs som årets stora popkulturella slag. Men vad är egentligen poängen med att ställa en film om en färgsprakande film om en leksak mot en skildring av mannen som utvecklade atombomben? Förklaringen är på ytan mycket enkel. Filmerna släpps på exakt samma dag, den 21 juli. Men situationen är lite mer komplicerad än så.
Historiskt vill man gärna undvika en så öppen konflikt. Det känns onödigt att falla för en tuppighet snarlik den som Blur och Oasis demonstrerade när de släppte sina nya singlar på samma dag. En tuppighet som förvisso är väldigt underhållande för oss som publik. Men när Marvel spikade releasedatumet för sin tredje Captain America-film och det datumet råkade vara samma som det Warner Bros planerat för sin Batman v Superman, då fick den sistnämnda superhjälterullen tidigareläggas. Allt för att undvika en konkurrens som sannolikt ingen skulle tjäna på.
Det som särskiljer Barbie vs Oppenheimer är att det egentligen absolut inte är en konflikt. Inte från början, åtminstone. Att de båda filmerna ligger på exakt samma dag tycktes från början inte spela någon större roll. De är ju så olika. Problemet verkade inte ligga i att de båda delade releasedag. Det uppstod snarare när internet upptäckte det.
Internet tyckte först att det vore roligt att boka biljetter till båda filmerna på premiärdagen och se dem direkt efter varandra. En riktigt splittrad double feature. Sen började internet delas upp i två lag, för internet är tyvärr jättedåligt på att hålla sams.
Team Barbie och Team Oppenheimer skapade den mest surrealistiska konflikt som ingen visste behövdes. Barbie och Oppenheimer hade plötsligt förvandlats från två helt fristående filmer av hyllade regissörer till en konflikt mellan tjejfilm och killfilm. En konflikt mellan levnadsglada och emos. Och ingen hade någonsin kommit på tanken att jämföra de båda på något sätt, om det inte vore för att de släpps på samma dag. Det är nästan ofattbart ytligt. Två blockbusters med en mikroskopisk gemensam nämnare.
Undertecknad delar för- och efternamn med partikelfysikern Jonas Strandberg, men vi saknar helt beröringspunkter. Jag skriver om populärkultur och drar skämt på olika scener och den andra Jonas Strandberg gör säkert också viktiga saker. Men det är orättvist för partikelfysikern om den jämförelsen görs, bara för att vi har samma namn, så hoppas verkligen ingen får för sig det. Världen behöver inte ett till bråk.
Det var ett sidospår. Nu till slutklämmen.
Grejen är att vi behöver både Barbie och Oppenheimer. Vi behöver både livsnjutande kvinnor i chockrosa cadillacs och ångestladdade berättelser om män som bygger bomber. Och den 21 juli borde vi se båda två på bio, som en hyllning till den fina, märkliga filmkonsten.