10. Drive Angry 3D (2011)
Filmer som behåller 3D i titeln är de bästa filmerna, det vet alla. En av anledningarna till att Cage drogs till projektet var att han ville vara en del av den nya 3D-teknologin, vilket man får ha förståelse för. 3D var ju superkul i flera veckor.
Drive Angry 3D är inte utan potential, utan på ytan känns den som en ösig Cage-rulle som skulle kunna fungera. Cage snor Satans pistol och flyr från helvetet för att döda någon. Filmen känns märkligt nog både återhållen och brett hållen, vilket blir extra tydligt när man ser de båda Ghost Rider-filmerna som lyckas betydligt bättre med en liknande story. Drive Angry 3D är mest en serie löst hopknutna poser där det ibland exploderar i bakgrunden.
9. Bangkok Dangerous (2008)
En remake av den thailändska thrillern med samma namn från 1999 som är väldigt typisk för den nästan oavbrutna perioden av skitfilmer Cage sprutade ur sig från sent 2000-tal och nästan ett decennium fram. Slarvigt klippt film som gör den svår att hänga med i och en Cage på autopilot gör ingen glad.
8. Between Worlds (2018)
Riktigt konstig film, även med Nicolas Cage-mått mätt. Han spelar Joe som sörjer sin frus och dotters död. Som tur är möter han en kvinna som kan trolla/få kontakt med Den Andra Sidan när hon blir strypt. Kvinnan har en döende dotter och hjälper Joe att få kontakt med Den Andra Sidan, vilket leder till att han får tillbaka sin fru. Dessvärre hamnar hon i den döende dotterns kropp. Regissören berättar att hon hämtat inspiration från David Lynch, vilket verkligen alla (utom David Lynch) borde sluta göra.
7. The Wicker Man (2006)
Den här är amatörens förstaplats på en sådan här lista. Den är uppenbarligen en av hans tio sämsta, men har man sett alla Nicolas Cage-filmer vet man att det blir betydligt värre. Det finns Cage-rullar som får en att längta till The Wicker Man.
Det dummaste är hur folk som hånar den här filmen ofta gör det baserat på en scen som inte ens är med i ursprungsfilmen, utan en bortklippt bonusscen. Ni vet den där Cage får en bikupa placerad över huvudet och skriker? Det största problemet är dock att den är en remake på en mycket, mycket bättre film med samma namn från 1973. I jämförelse är Cageversionen tyvärr inte alls så bra.
6. Arsenal (2017)
I Deadfall från 1993 spelar Nicolas Cage gangstern Eddie King som dör efter att ha fått huvudet nedstucket i en fritös. I Arsenal återvänder han som samma karaktär utan någon som helst förklaring. Särskilt udda framstår beslutet när Eddie King knappast går att betrakta som en av de klassiska, älskade Cagerollerna. Vem bad honom att ta tillbaka King utan att ens hitta på en anledning till att han nu plötsligt… lever? Deadfall var ingen toppenfilm, men Arsenal är värre. En stökig, obegriplig actionröra.
5. Outcast (2014)
Innan Hayden Christensen fick göra en värdig comeback med Ewan McGregor i serien Obi-Wan gjorde han den här filmen med Nicolas Cage. Inte ens den som uppskattar Cages galna uttryck kan tänkas fastna för Outcast. Det är samma miner och vrålade repliker som när han överspelar ofta blir roligt, men här känns han istället undertryckt trött och ledsen. Man unnar honom verkligen bättre.
4. Zandalee (1991)
Den erotiska thrillern Zandalee ska visst varit ett haveri att spela in. Judge Reinhold uppförde sig som en diva och skärpte bara till sig när Nicolas Cage dök upp på inspelningarna. Diverse bråk mellan regissör och studio. Ni vet när en person sjunger, men inte vågar ta i, rädd för att det ska bli pinsamt? Och så blir den återhållna rösten ännu pinsammare. Så känns Zandalee som erotisk thriller.
Någonstans har det funnits en vision att göra en mer europeisk erotik, men det hela bromsades av strypt budget och studiokontroll. Det är dessutom extremt obekvämt att som tittare se Nicolas Cage ha sex.
3. Left Behind (2014)
Baserad på den kristna bokserien om de som blir kvar efter apokalypsen. Om man ska isolera ett problem med den här filmen… Nicolas Cage spelar en karaktär som heter Rayford Steele, vilket förstås är hejdlöst kul men inte ett jättestort problem… Inte jämfört med det faktum är att den är sjukt tråkig. Det borde inte vara möjligt för en film om världens undergång att kännas trist, men Left Behind lyckas. Mot alla odds.
2. Jiu Jitsu (2020)
Jiu Jitsu är en stark indikation på att Nicolas Cage inte direkt arbetar med comebacks, på samma sätt som vanliga skådespelare. Hans höga frekvens av filmroller gör att hans starka och svaga perioder växlar snabbare, med kortare intervaller.
Den här horribla filmen om en elitstyrka som bekämpar rymdvarelser med hjälp av ”jiu jitsu” släpptes 2020. Ett enda år tidigare släpptes hans hyllade Lovecrafttolkning Color Out Of Space. Ett enda år senare kom hans karriärs hittills största höjdpunkt, Pig. Däremellan slår Nicolas Cage aliens med ”jiu jitsu”. Det är inte ett normalt sätt att sköta sin karriär.
1. Tempo Di Uccidere (1989)
Så den sämsta Nicolas Cage-filmen som gjorts är en film du inte hört talas om? Var glad för det. När folk får reda på att jag sett alla Cagefilmer ber de mig ibland berätta vilken som är den sämsta. Och de gånger jag är ärlig blir det alltid väldigt mörk stämning efteråt. Häng med.
Det här är ett trögt, fragmenterat krigsdrama mestadels på italienska, där Nicolas Cage trots sitt påbrå är den enda som är dubbad från engelska. Cage spelar fascistsoldaten Silvestri som våldtar en etiopisk kvinna.
Kort därpå får Silvestri reda på att kvinnans vita turban signalerar att hon är sjuk i lepra, så under hela filmen oroar han sig för att ha smittats. Det här är filmens centrala konflikt, något vi ska bry oss om och oroa oss över. Att han sedan inte ens blir sjuk och att det beskedet framförs som en ljus vändning är också högst märkligt. En av de absolut tondövaste filmer som gjorts, och den tveklöst sämsta med Nicolas Cage.