När jag möter upp skådespelaren Christopher Mintz-Plasse är han inte aktuell med någonting särskilt. Alltså det är inte i samband med en ny film eller serie som han är på promotionturné för. Hans stora genombrottsfilm firar heller inget jubileum i år, om man inte räknar 18 år som någon sorts jubileum.
Men när jag såg att han skulle besöka Comic Con i Stockholm var jag absolut tvungen att fråga om det gick att lösa en intervju. Vi är nästan jämngamla och hans debutroll som Fogell/McLovin i Superbad gjorde oerhört starkt intryck. Timingen för filmens release kunde inte varit bättre för mig personligen och Christopher Mintz-Plasse kunde inte varit roligare.
Så den här intervjun är alltså ganska alltså unik på så sätt att den helt och hållet saknar aktuell förankring. Den är bara en ursäkt för mig att träffa någon jag håller som en av de roligaste humorskådisarna vi har.
Christopher Mintz-Plasse berättar hur det var att som sjuttonårig high school-kille få reda på att man landat en första rollen man överhuvudtaget provfilmat för.
– Jag var på gymmet. En tjej hade nobbat mig, så jag hade bestämt mig för att bulka upp och bli biffig. Då ringde regissören Greg Mottola och sa att jag fått rollen som McLovin, så jag tänkte ”Nu kan jag ju inte träna, det funkar inte om han har muskler!”
Det har gått lite rykten att du och Jonah Hill inte drog helt jämnt under inspelningen. Fanns där en konflikt mellan er?
– När jag provfilmade tyckte Jonah Hill att jag var irriterande. Han tyckte att jag klev på hans repliker, retades för mycket tillbaka när han roastade mig. Men jag tror att det gynnade mig, att vi inte tyckte om varandra just då. Att det var bra för vår kemi.
Sett från en humornörds pespektiv är McLovin otroligt fascinerande som rollfigur. Kanske det tydligaste och roligaste fallet av skenet bedrar som går att uppbåda. Christopher berättar att inspirationen till rollen delvis kom från egna erfarenheter.
– Självklart finns det mycket av mig själv i honom också. Inte självförtroendet, men riffandet med kompisar. eftersom jag också gick i high school. Jag var ingen stor nörd, men det tycker jag inte heller att McLovin var. Det töntigaste med honom är hans utseende, men egentligen är han en ganska självsäker kille. Han raggar på tjejer, han skjuter pistoler med poliserna. Det är han som ordnar fejk-ID och köper alkohol.
Superbad fick ett nästan omedelbart massivt genomslag och drog in över 170 miljoner dollar, vilket är ungefär tio gånger så mycket som filmens budget. Särskilt Christopher Mintz-Plasse hyllades för sin insats. En inte supernormal situation för någon som aldrig någonsin haft ens en liten filmroll tidigare.
– Med filmens popularitet kom fler skådespelarroller och kvinnor som gav mig uppmärksamhet jag aldrig tidigare haft, vilket var fantastiskt. Men eftersom jag just då var i samma ålder som Superbad-fansen tänkte de att de kände mig, att de kunde röra mig, jaga mig… Jag tror att Jonah Hill, Michael Cera och jag har en konstig, speciell koppling eftersom vi gick igenom det där tillsammans. Jag är bara glad att jag kom ut okej på andra sidan.
Kan du berätta om något enskilt fanmöte som sticker ut lite extra?
– Ett par månader efter att filmen kom ut var jag på en Chipotlerestaurang med några vänner. Någon på andra sidan restaurangen skrek plötsligt ”MCLOVIN ÄR HÄR!”, rusade mot oss, hoppade över mina vänners knän och försökte slita tag i mig. Jag och mina kompisar flydde från restaurangen och ett gäng killar jagade oss ut på parkeringsplatsen. Vi tog skydd i bilen, de sprang fram till rutan, stack ut fingret genom gylfen som en penis och ropade ”Jag har stånd!”
– Det var som att vara i en fratboy-version av Beatles, helt fel typ av människor jagade mig.
Att spela in film när man inte är myndig kommer tydligen med några extra regler.
– Jag var 17 när vi spelade in den filmen, så jag var tvungen att gå i skolan mellan tagningarna. De andra fick kolla på det inspelade materialet och bolla nya skämt, men jag fick plugga algebra.
Vilket tråkigt sätt att stanna i karaktär.
– Det var irriterande! Jag tänkte att jag gör ju film, varför ska jag behöva plugga?
Är det sant det där ryktet om din mamma, under inspelningen?
– Ja. Jag visste inte om att när du är 17 måste du ha målsmans närvaro i scener där du avfyrar ett skjutvapen eller spelar in en sexscen. Så jag lät inte mina föräldrar veta att de behövde vara med. När jag kom till inspelningsplatsern för den scenen frågade de ”Var är din mamma”. Så jag ringde henne och hon fick köra en timme genom staden i morgontrafiken för att komma dit.
– Och även om dina föräldrar är med – om du bara är 17 får de inte filma när du juckar. Det ser man att jag inte heller gör i den sexscenen, om man tittar noga.
Efter Superbad har du fått spela mot några stora barndomshjältar. Hur var det?
– Eftersom jag växte upp på 90-talet var såklart Jim Carrey en stor förebild, och honom fick jag möjlighet att jobba med i Kick-Ass 2. Det var surrealistiskt, Jim var extremt generös. I en scen skulle jag slå honom hårt i ansiktet och det var jag otroligt nervös över. Men han bara skrek ”Kom igen, bara slå mig!” Det var också väldigt stort att spela mot Nicolas Cage i den första Kick-Ass-filmen.
Man vet ju aldrig vad man ska få när man ser en Cagefilm.
– Men man vet att man får hans fulla engagemang. Han är en legend. Ibland under repetitioner så håller vissa skådisar igen och ger kanske 50 procent, för att spara energi till själva inspelningen. Jag minns att Nic Cage istället gjorde tvärtom under repetitionerna och gav 120 procent. Så då blev jag inspirerad och gick också stort i den scenen. Och han skrek ”Ja! Det där älskar jag.”
Vad har du för drömprojekt just nu?
– Jag har gjort det här i 18 år, så jag tänker inte riktigt i termer av drömprojekt. Karriärer är toppar och dalar och just nu känner jag att min är i lite av en dal. Så jag är bara tacksam för uppdragen som kommer. Men jag skulle älska att göra en riktigt rolig tv-serie. Just nu ser jag om Parks & Recreation och då tänkte jag på vilken ynnest det måste vara att få gå till jobbet med målet att få folk att skratta.
Vad sägs om en sen uppföljare till Superbad?
– Nej. Eller om Seth och Evan kom med någon kreativ idé… Men ingen vill röra Superbad, uppföljare kan bara smutsa ner originalet. Eller inte smutsa ner, men ta ner den ett snäpp. Men säg aldrig aldrig, kanske är jag utfattig om tio år och kommer till dem ”Snälla, gör en Fogell-spinoff!”.
Superbad går att streama på till exempel SF Anytime.
