Den prisbelönta skaparen av true crime-podden Spår och mångåriga producenten för P3 Dokumentär, Anton Berg är aktuell med sin debutroman De Aderton. Boken har Berg haft i tankarna i tio år och handlingen är inspirerad av hans grävande journalistik i olika dokumentärer. Att Anton hämtat inspiration från sitt eget liv märks inte minst i bokens handling: huvudpersonen är en radiojournalist som jobbar med just grävande journalistik och snubblar över ett märkligt samband mellan mordet på Olof Palme och två andra mord.
Vi ville lära känna Anton Berg bättre och bad honom därför svara på vårt frågeformulär.
Hur är din familjemiddag?
– Allt börjar tio minuter före middagen med att jag vrålar till tioåringen att maten är klar. Han spelar Fortnite och har för länge sen genomskådat att jag ropar för tidigt så han släntrar alltid in 20 minuter senare. Då har treåringen redan haft två psykbryt över att makaronerna inte är stuvade och att köttbullarna är för stora.
Nioåringen har ätit sig mätt på morötter långt innan dess och förhandlar ner antalet tuggor från fem till tre. Sen skriker jag på de två äldsta att de måste skölja av och ställa in i diskmaskinen. De protesterar över att treåringen slipper. Där nånstans kommer min fru hem och undrar varför det inte serverats mer grönsaker.
En underbar tid varje dag som jag älskar djupt och innerligt.
Vad vet du i dag som du önskar att du visste när du var 15?
– Att mamma skulle dö ett år senare. Då hade jag hunnit vara snällare mot henne. Jag var rätt snäll faktiskt. Men ännu mer. Vi hade kunnat åka på någon resa ihop till exempel.
Vems råd följer du slaviskt?
– Springsteen är en person jag alltid sett upp till. Men jag följer ingen slaviskt. För det säger han i ett legendariskt mellansnack under Born in the USA-turnén: ”Blind faith in your leaders could get you killed”. Så det följer jag. Slaviskt.
Vilken produkt skulle höja din livskvalitet?
– Den flygande bilen. Hur kan den inte vara uppfunnen än?
Vilket är ditt favoritgift?
– Rom.
Vad gör du när du får kritik?
– Skriver ner vederbörandes adress i min lilla svarta anteckningsbok.
Vilken svensk person önskar du att vi fick se mer av?
– Marcus Ericsson i Formel 1 igen.
Vilka är dina favoritskor?
– Höga Puma-sneakers med fluffigt foder. Perfekt på hösten.
Skryt om en framgång!
– Spår om Kaj Linna. Vi gjorde vad Serial inte klarade av – sug på den! (okej, några andra gjorde ett rätt skapligt jobb där också men nu bad ni mig skryta.)
Vad är det närmaste du har kommit att dö?
– Jag krockade rätt ordentligt med moppen när jag var 15. Rakt fram i skymd korsning, plötsligt hade jag grillen på en bil rätt i sidan. En kompis som såg allt på andra sidan korsningen sa efteråt att han aldrig sett en moppe studsa så högt. Det small till i 50 knyck. Jag bröt handleden men de djupa märkena i hjälmen skakade om mig mest.
Erkänn en motgång!
– Jag lärde mig aldrig spela gitarr. Har försökt så länge men är helt enkelt dålig. Det störde mig djupt i högstadiet när jag harvat med kommunala musikskolan och så kom det andra och bara lärde sig allt på nolltid på något slags autodidakt sätt.
Vilken är den senaste låt du repeatade ihjäl?
– Van Morrisons Dweller on the Threshold – TRUMPETEN!
Vilket är det konstigaste stället du vaknat upp på?
– I ett mycket billigt och smutsigt hotellrum i Mexiko där jag, min blivande fru och vårt första barn, bara 9 månader, legat en hel natt och lyssnat på hans kruppattacker. Det var ren ångest att lyssna på hur han kippade efter andan. På sjukhuset hade vi fått bra vård men vi var helt nya både som föräldrar och inför fenomenet falsk krupp. Det konstigaste med att vakna där var att jag var övertygad om att jag inte skulle kunna sova en blund.
Vilket är ditt livs största misstag?
– När jag på fyllan lovade min vän Micke att han skulle få bli gudfar åt mitt första barn. Hade dock inte förankrat det hos den ömma modern. När hon fick höra om min plan vägrade hon på grund av att Micke då var en… tja… slarver? Hursomhelst har jag ordnat det nu genom att tacka honom i min bok. Då kommer man officiellt undan med vad som helst.
Vilket av dina karaktärsdrag är du minst stolt över?
– Egofixeringen.
Vem skulle du vilja be om ursäkt till, och varför?
– Till alla jag alltid tänker skicka julkort till men aldrig gör. Är legendariskt dålig på detta. Ändå tänker jag alltid att i år ska jag få till det. Kanske händer det 2018.
