Dokument: Elon Musk – geni eller galning?

Det är sista helgen före jul 2008. Men Santa Claus är det sista Elon Musk har tid att tänka på. Hans livsverk håller på att falla sönder.

Den stora finanskrisen, där hela världsekonomin är i gungning, har helt ritat om kartan. Efter att bostadsbubblan brustit tycks inga gamla sanningar gälla längre.

Den jättelika investmentbanken Lehman Brothers har gått i konkurs. Samtidigt vacklar också andra jättar på Wall Street. Börsen störtdyker. Och på sitt tjänsterum i Washington D.C. är USA:s finansminister Hank Paulsen så pressad att han kräks på toaletten.

Det här är en katastrof som få har förutsett – och som ännu färre vet hur den ska hanteras. Vissa tror att USA är på väg in i en ekonomisk depression och att landet kommer dra med sig hela världsekonomin i fallet.

Elon Musk behöver inte oroa sig över mat på bordet. Men han drabbas ändå hårt. Som vd för elbilstillverkaren Tesla ligger han riktigt illa till. Musk leder ett bolag som ständigt har ont om pengar. Och nu är det värre än någonsin. Tesla har bara pengar kvar så att det räcker i en vecka.

När han tror att det inte kan bli värre slår BBC:s motorprogram Top Gear till med en sågning av den senaste Teslamodellen. Batteriet dör under provkörningen och bilen bogseras inför tv-kamerorna till en laddstation. Det här gör Elon Musk rasande. Så han gör en Trump: hävdar att allt är fejk och stämmer förgäves BBC för att stoppa repriseringar av programmet. Men Musks huvudfokus är inte dåliga recensioner, utan något betydligt mer grundläggande. Att rädda Tesla. Eller snarare sin vision om att skapa en bil som ska revolutionera både branschen och världen.

För att lyckas jobbar Elon Musk i princip dygnet runt och är nära ett totalt sammanbrott.Cirka 400 miljoner kronor måste in i bolaget. Men hur? Med tanke på den ekonomiska panik som råder är det knappast läge att be investerarna om en ekonomisk injektion. Så Elon Musk fattar ett radikalt beslut. Han väljer att satsa sina egna pengar, merparten av den förmögenhet han byggt upp tidigare i karriären. Med nöd och näppe lyckas bolaget hålla huvudet ovanför vattenytan tills den värsta krisen har blåst över. När Daimler sedan beställer batterier från Tesla ser läget något ljusare ut och arbetet kan fortsätta under något mindre kaotiska former.

Men det här är inte den sista krisen för Elon Musk. Inte den första första heller.

Elon Musk föds den 28 juni 1971 i Pretoria, Sydafrika. Pappa Errol är ingenjör, mamma Maye dietist och före detta fotomodell. I familjen finns också syskon med exotiska namn: lillebror Kimbal och lillasyster Tosca.

Föräldrarna är sällan hemma. Deras frånvaro skapar svängrum för pojken som senare ska bli en av världens mest hyllade entreprenörer.

– Jag hade en hushållerska som fanns där för att jag inte skulle förstöra någonting. Hon tog inte hand om mig direkt. Jag var iväg och tillverkade sprängämnen, läste böcker, byggde raketer och gjorde saker som hade kunnat ta livet av mig. Jag är chockad över att jag har alla fingrar kvar, berättar Elon Musk senare för Rolling Stone.

Nej, han är ingen sportkille direkt. I skolan kallas han sarkastiskt för ”Det lilla geniet” eftersom omgivningen betraktar honom som en lillgammal nörd. Och något av en besserwisser. En beskrivning som för övrigt ska förfölja honom.

Men barndomen är värre än så.

Elon Musk utsätts för brutal misshandel. Vid ett tillfälle slänger några av mobbarna honom utför en trappa. Elon Musk slår sig så illa att han hamnar på sjukhus. Vid ett annat tillfälle dunkar de hans huvud så hårt i asfalten att han förlorar medvetandet och tvingas operera näsan efteråt.

Det här bygger på vad Elon Musk själv berättat och sanningshalten är nästan omöjlig att kontrollera. Att ha varit mobbad som barn är ingen ovanlig drivkraft för framgångsrika människor. Å andra sidan är det inte heller unikt att på Ingmar Bergman-manér skapa en falsk bild av barndomen som väcker sympatier och får den karriärmässiga bergsklättringen att framstå som än mer imponerande. Men det är inte skolan som skrämmer Elon Musk mest under uppväxten. Det är mörkret. Precis som många andra barn skräms han av det dunkla. Men Elon Musk hanterar sin rädsla på ett ytterst ovanligt sätt. Han söker kunskap, vill förstå vad mörker är. Bokstavligt talat. I böckerna finner den nyfikne pojken svaret. Han läser sig till att mörker bara en frånvaro av fotoner i våglängder mellan 400 och 700 nanometer.

– Jag insåg att det är fånigt att vara rädd för frånvaro av fotoner. Efter det slutade jag att vara rädd för mörkret, har Elon Musk berättat.

Tio år gammal får han ett nytt intresse: datorer. Med hjälp av en Commodore VIC-20 lär han sig grunderna i programmering. Redan vid den här tiden är Elon Musk någon som fattar snabbare än andra. Som tolvåring, 1983, skapar han det egna datorspelet Blastar som han säljer för omkring 5 000 kronor. (Elonfans och Commodorenostalgiker kan i dag spela det online.) Han väljer föga förvånande programmering som ämne i skolan. Det ger honom dock inte så mycket eftersom den nördige killen är mycket duktigare än sin lärare.

Elon Musk är också mogen på andra sätt. Redan vid den här tiden är han en driven entreprenör som agerar när andra bara pratar eller dagdrömmer. Så när han och brorsan Kimbal får en idé om att starta en spelhall i Pretoria hittar de på egen hand en ledig lokal och är redo att slå till. Allt som krävs är att föräldrarna hjälper till med hyreskontraktet. Men där blir det nobben. Kanske har mamma och pappa för mycket annat att tänka på. Sina nya liv, till exempel. Paret har gått skilda vägar 1980 och Elon Musk bor mestadels hos fadern i en av Pretorias förorter medan syskonen stannar hos modern. Relationen till pappan är dock komplicerad.

– Han var en sådan hemsk människa, berättar Elon Musk i en intervju i Rolling Stone där han menar att fadern misshandlat honom psykiskt.

Därför är det kanske inte så konstigt att Elon Musk lämnar Sydafrika. Via modern har han kanadensiskt medborgarskap och sätter sig därför sommaren 1989, strax före sin 18-årsdag, på ett plan till Toronto. På så vis slipper han både militärtjänsten och sin pappa.

Elon Musk pluggar företagsekonomi och fysik på Queen’s University, men är sällan på föreläsningarna. Som vanligt har han större planer än en examen. Han drömmer om att starta ett företag. Därför flyttar han till Kalifornien och börjar plugga på Stanford University. Men han hoppar av – efter två dagars studier. För i Silicon Valley råder guldrusch och investerarna dammsuger marknaden efter pigga it-bolag att satsa pengar i. Alla vill vara med på tåget. Tillsammans med lillebror Kimbal, som också bor i USA, startar Elon Musk Zip2. Men hjälp av pengar från investerare börjar de utveckla en digital variant av amerikanska Gula sidorna.

– Vi hade nästan inga pengar och gick till gymmet när vi behövde duscha, säger Elon Musk i dokumentären How I Became the Real Iron Man.

Zip2 hjälper också dagstidningar med digitalisering och växer snabbt. Det går så bra att det lilla bolaget 1999 köps upp av Compaq. Elon Musk lämnar affären med drygt 220 miljoner kronor på fickan. Han är 28 år gammal och ekonomiskt oberoende. Många hade köpt en egen ö i Karibien, dejtat fotomodeller eller börjat samla på sportbilar. Men Elon Musk har större planer än så. Han köper visserligen en McLaren F1, men sparar större delen av pengarna. Resan mot smeknamnet ”Framtidens ingenjör” har bara börjat.

Det har bara gått en månad sedan försäljningen av Zip2. Men Elon Musk är redan igång igen – som medgrundare av X.com. Vid den här tiden, 1999, är ekonomiska transaktioner i USA rena medeltiden. Att checkar skickas per post är fortfarande vanligt. Här ser Elon Musk en stor möjlighet, en lucka för en aktör som kan förändra och effektivisera ekonomiska transaktioner. Som så ofta är han rätt ute. Ett år senare går företaget samman med Confinity och byter 2001 namn till PayPal. Tillväxten går snabbt. Tjänsten blir en succé.

Internt är det dock stormigt. Vd Elon Musk vill byta operativsystem till Microsoft Windows, men får ledningsgruppen emot sig. Hösten 2000 avgår han, men sitter kvar i styrelsen. När PayPal 2002 säljs till eBay tjänar Musk cirka 1,6 miljarder kronor. Ett välkommet tillskott i kassan. För han är, som vanligt, redan igång med nästa projekt.

Som barn läser Elon Musk Stiftelsen-serien av science fiction-författaren Isaac Asimov. Han tilltalas av tanken att utforskandet av rymden är en förutsättning för mänsklighetens överlevnad. Hans analys är att vi står inför många potentiella hot: asteroider, supervirus, svarta hål, global uppvärmning och urspårad teknik som vi ännu inte kan förutse. Hur ska människan kunna navigera i en sådan syndaflod? Elon Musk menar att jorden inte räcker till. Vi måste ut i rymden och kolonisera andra planeter.

– Förr eller senare måste vi expandera bortom vår gröna och blå boll, annars kommer vi att vara utdöda, förklarar han.

Men vad kan en ensam entreprenör göra åt saken? Det är statliga amerikanska rymdprogrammet NASA som sett till Neil Armstrong 1969 kunde ta människans första steg på månen. En satsning med muskler i form av skattepengar som inte ens Elon Musk kan mäta sig med. Men nu är det andra tider. Rymdracet mellan USA och Sovjetunionen är för länge sedan över och det saknas politisk vilja att satsa de miljarder dollar som krävs för att ta nästa stora steg: en resa till Mars. Därför grundar Elon Musk 2002 företaget SpaceX. Det långsiktiga målet är att skapa en ny civilisation på Mars. Som vanligt är han så optimistisk att kritikerna avfärdar honom som en naiv drömmare.

I en intervju 2011 hävdar Musk segervisst att människan kommer att sätta ner foten på mars inom tio-tjugo år. Han spår också att det redan 2040 kommer att finnas en koloni där med 80 000 människor – som om Solna kommun skulle skicka alla sina invånare till planeten. Musk vill också göra resorna till något som inte bara de rikaste har råd med. Senare beräknar han att en flytt till Mars ska kosta omkring fem miljoner kronor. En dag kanske priset kan pressas till under en miljon kronor.

– Det är nog lågt för att flesta människor som lever i en avancerad ekonomi skulle kunna sälja sin bostad på jorden och flytta till Mars om de så vill, skriver han på Twitter. Men vägen dit är lång.

Elon Musk reser 2001 till Ryssland för att förhandla om att köpa en raket. Men förhandlingarna kör fast. Ryssarna tar inte Musk på allvar och dessutom vill de ha alldeles för mycket betalt. Det slutar med att amerikanen stormar ut från mötet. Han väljer att i stället sätta sig ner och göra det han är bäst på. Räkna. Musk kommer fram till att materialkostnaden för att bygga en liknande raket bara är en bråkdel priset. Lösningen blir att i stället göra något revolutionerande – att tillverka raketerna på egen hand. Och att bygga dem på ett sätt som gör att de går att återanvända.

Vissa avfärdar Elon Musks planer som helt orealistiska. Men faktum är att han inte bara lyckats få vanliga dagdrömmare att kvickna till, utan också vunnit respekt från de som faktiskt på djupet förstår vad ett sådant projekt innebär. Som Christer Fuglesang, fysiker och astronaut som 2006 blev förste svensk i rymden. Han är övertygad om att människan inom en inte alltför avlägsen framtid kommer att sätta ner foten på Mars. Även om Fuglesang inte köper Elon Musks tidsoptimism:

– Jag tror snarare att tidsskalan är 20-25 år.

Frågan om vad vi egentligen ska ut i rymden att göra är kanske naiv. Men befogad.

– Det är en naturlig utveckling för mänskligheten. I slutet av 1800-talet flyttade många svenskar till Amerika. Nu söker vi oss ut i rymden. Den här typen av projekt kan dessutom nästan jämställas med grundforskning eftersom vi kommer att lära oss massor av saker under arbetets gång, säger Christer Fuglesang.

Anders Sandberg, forskare vid Future of Humanity Institute vid Oxforduniversitetet, menar att vår strävan efter att landa på – och sedan kolonisera – Mars kan fungera som ett kollektivt lyckopiller.

– Vår civilisation behöver sådant. Samhällets utveckling avgörs av vilka bilder vi har av framtiden. Vi behöver människor som Elon Musk som får oss att fundera över hur vi ska skapa nya energikällor, kontrollera AI och bryta oss ur de begränsningar vi tror att vi har, säger Anders Sandberg. Han menar också att det är talande att det är entreprenörer, inte nationer, som i dag står för de storslagna idéerna:

– De flesta stater ägnar sig åt ett fantasilöst förvaltande. Kineserna vill ha stabilitet och ekonomisk tillväxt. I Sverige pratar vi fortfarande om vård, skola och omsorg. Vad USA vill är oklart. Och Storbritannien ska vi inte tala om, säger Anders Sandberg.

Vad Elon Musk vill är inte heller alltid så enkelt att greppa. För han vill så oerhört mycket – och att allt ska ske i ett rasande tempo. Förutom Tesla och SpaceX driver Musk också projektet Hyperloop, ett nytt transportsystem där kapslar ska kunna färdas genom tunnlar i uppåt 1 200 kilometer i timmen.

Några andra exempel: OpenAI, som gör undersökningar om artificiell intelligens, The Boring Company som ska bygga tunnlar och Neuralink som syftar till att integrera AI och den mänskliga hjärnan. Själv säger Musk att han vill arbeta med projekt som är användbara för samhället. Det är, som han uttrycker saken, en trevlig målsättning.

Elon Musks 5 mest spektakulära utspel

1. U-båten

Sommaren 2018 var tolv barn och deras fotbollstränare fångna i en grotta i Tham Luang i Thailand. Hela världen följde dramat. Även Musk. Han beordrade sina medarbetare att utveckla en mini-ubåt, som också levererades till Thailand. När den kom fram hade flesta barn redan räddats. Ubåten användes därför aldrig i skarpt läge. Dykarna som deltog i arbetet uppskattade dock inte att Musk erbjudit sin hjälp. Det hela luktade pr-kupp lång väg. Räddningsledaren menade att den lilla farkosten var värdelös och att Musk ”kan köra upp sin u-båt någonstans där det smärtar”. Svaret lät inte vänta på sig. Musk kallade, på grund av analreferensen, sin kritiker för ”pedo guy”. Han raderade sedan sina tweets, men det hjälpte inte. Teslas aktie föll med fyra procent. Efter en kritisk artikel i Buzzfeed mejlade Musk journalisten och uppmanade honom att ”sluta försvara pedofiler, you fucking asshole”.

2. Teslaquila

Den första april 2018 tweetade Musk om den nya drycken Teslaquila.  Några månader senare skickades också en första ansökan om patent. Detta uppskattades inte av Mexikos Tequila Regulatory Council som stramt meddelade att om Elon Musk menade allvar måste han samarbeta med en auktoriserad producent.

3. En deal som inte fanns

Sommaren 2017 tweetade Musk att det fanns en muntlig överenskommelse om att bygga en ”hyperloop”-tunnel mellan New York City och Washington D.C. Det skulle också bli hållplatser i Philadelphia och Baltimore. Detta förnekades dock bestämt av fyra transportmyndigheter, inrikessäkerhetsdepartementet samt borgmästarna i New York, Philadelphia, Baltimore och Washington D.C.

4. Sågade kollektivtrafik

I samband med ett Teslaevent 2017 sablade Musk ner kollektivtrafik genom att säga att ”it sucks” och är ”a pain in the ass”. Men han var inte färdig där:

– Det finns liksom alltid en hög främlingar där, en av dem kan vara en seriemördare. Okej, härligt. Det är därför folk gillar individuella transporter som tar dig dit du vill, när du vill.

Jarrett Walker, amerikansk expert på kollektivtrafik, kritiserade uttalandet. Han menade att ”Musks hat mot att dela utrymme med främlingar är en lyx (eller patologi) som bara de rika kan unna sig”. Musk svarade Walker med: ”Du är en idiot.” Senare la han till: ”Ursäkta… Menade skenhelig idiot.”

5) Zuckerbergattacken

Genom åren har Musk upprepade gånger höjt ett varnande finger för AI. Han menar till och med att det är ”det allvarligaste hotet mot mänsklighetens överlevnad”. Mark Zuckerberg, Facebooks grundare och vd, håller inte med. Han tycker att Musk överdriver och har kallat varningarna för ”ganska oansvariga”. Om den passningen förblev obesvarad? Nej, Musk slog tillbaka. Det gjorde han genom att berätta att han diskuterat AI med Zuckerberg och att Mister Facebook har en begränsad förståelse för tekniken.

När Tesla Motors 2003 grundas av Martin Eberhard och Marc Tarpenning är det få som kan ana att bolaget senare kommer att bli ett av världens mest haussade. Året efter kommer Elon Musk in i bolaget som styrelseordförande. Sin vana trogen gräver han ner sig i detaljerna. Han lockas av tanken att förändra den tungfotade bilbranschen i grunden. Fossilt bränsle ska ersättas av el. Tanken är inte ny. Elbilar har funnits i decennier, men de har alltid haft en stor akilleshäl. Batterierna. Den rådande inställningen hos de stora biltillverkarna är att konsumenterna är redo för eldrivna elbilar, men att batterierna inte är redo för konsumenterna. Det här vill Elon Musk ändra på.

Elbilar måste bli mindre miljöpartistiska och mer sexiga. Därför blir den första modellen, Tesla Roadster, en sportbil. Vid det här laget har börjat Elon Musk börjat sin resa mot ett kändisskap på samma nivå som George Clooney och Arnold Schwarzenegger, för övrigt två av de första kunderna. Att journalister gillar honom är inte konstigt. Även om Elon Musk inte är någon stor talare är han en visionär med smittande entusiasm. Det blir Håkan Matson, tidigare motorjournalist på Expressen, TV4 och Dagens industri, varse när han intervjuar Elon Musk på bilsalongen i Frankfurt 2007.

– Det var spännande att lyssna på honom. Tankarna flög åt alla håll.

Elon Musk är också en person som ibland är oväntat – eller kanske otaktiskt – ärlig. Det fick Håkan Matson känna på några år senare. Då besökte han, tillsammans med kollegor från hela världen, Teslas fabrik i Holland. Under en presskonferens frågade Matson hur det kom sig att börskursen gått upp samtidigt som försäljningen rasat och behovet av kapital var akut.

– Elon Musk svarade att han själv funderat på det, men inte hade en aning. Han gjorde ett pojkaktigt intryck och blev nästan lite fnittrig av frågan. En mer traditionell vd hade aldrig svarat på det sättet, säger Håkan Matson.

Nej, någon traditionell direktör kommer Elon Musk aldrig att bli. Trots att Tesla börsnoteras 2010, och därmed styrs av strikta regler, vill Elon Musk inte anpassa sig. Han kör på som om han leder en punkig startup. De ständiga kontroverserna med journalister, myndigheter och experter har utvecklats till något av en dokusåpa. Vissa har till och med ställt sig frågan om Elon Musk är galen. Eller åtminstone bipolär, en undran han på Twitter har svarat ”kanske” på. Frågan är inte bara resultatet av många ovänner, utan högst befogad.

Sommaren 2018 skriver hans flickvän, artisten Grimes, på Twitter att hon ska samarbeta med Azealia Banks. Men det blir ingen bra start. Senare tweetar Banks att hon dykt upp i Musks hus, men bara blivit sittande eftersom Grimes tvingats ta hand om sin pojkvän som under tiden gör utspel på Twitter om att Tesla ska avnoteras från börsen, samtidigt som han enligt Banks, är påtänd av syra. Hon åker därifrån samma dag och sammanfattar det hela:

”It was probably some weird threesome sex shit to begin with.”

Själv förnekar Elon Musk att han ens träffat henne. Han ändrar sig dock senare. Efter fler offentliga attacker ber Banks om ursäkt – och bestämmer sig för att lägga locket på. Vad som egentligen utspelade sig där i huset är fortfarande oklart. Men den märkliga händelsen befäster bilden av Mister Tesla som en osäkrad revolver.

Inte blir det bättre av att han röker marijuana under en intervju i podden The Joe Rogan Experience, något som filmas och sprids över världen.

Det är lätt att föreställa sig vad som hänt om Volvos vd Martin Lundstedt gjort samma sak. Men Elon Musk sitter kvar. Kanske för att Tesla genom åren fortsätter att producera nya bilar som kittlar marknaden och aktieägarna. Fyra år efter den första modellen kommer en sportsedan, Model S, ut på marknaden, 2015 kommer SUV-versionen Model X och 2017 Model 3. Men antalet bilar är bara en bråkdel jämfört med de stora jättarna. År 2017 levererar Tesla bara drygt 100 000 elbilar.

Ekonomin då? Jo, 2013 går Tesla med vinst för första gången. Men det finns aldrig några stora marginaler. Allt hänger hela tiden på om Tesla ska kunna leva upp till förväntningarna på nästa modell.

Håkan Matson menar dessutom att just modellerna måste bli fler och inte minst snyggare:

– Model X är nästan det fulaste som finns på marknaden. Men den största utmaningen är att man måste förbättra produktionen.

Det finns mycket Elon Musk behöver förfina. Men på ett område har han lyckats som få andra – att bygga lojalitet mellan sina företag och de anställda.

I Bloombergs dokumentär How I became the Real Iron Man skildras ett krismöte där Musk säger till några av sina medarbetare:

– Jag är tillgänglig 24/7. Ring mig tre på natten, om det behövs. Jag bryr mig inte. Inte så konstigt att både Tesla ibland jämförs med en sekt.

Claes Hemberg, tidigare sparekonom på Avanza Bank som i dag aktiv ägare i fem bolag och arbetar med att coacha chefer, minns när han för några år sedan satt i en bar i San Francisco.

– Två killar med SpaceX-jackor kom in, slog sig ner och tog varsin öl. Det var tydligt att de var så enormt stolta över att jobba där. Där har Elon Musk verkligen lyckats. Men för att trivas i bolagen gäller det att vara beredd på en oförutsägbar åktur. Och detsamma gäller de som investerat i Tesla.

– Bolaget lockar till sig speciella aktieägare, människor som liknar Elon Musk. Det man investerar i är en dröm, en ambitionsnivå som ingen annan har haft i bilbranschen, säger Claes Hemberg. Själv äger han inga Teslaaktier – och kommer aldrig att göra det heller.

– Musk är en äkta visionär, en drömmare som har förmågan att se långt bortom horisonten. Men faran i att ha blicken så otroligt långt bort är att man kan försumma det kortsiktiga genomförandet – att det finns bilar som måste tillverkas redan i eftermiddag, säger Claes Hemberg.

Att Elon Musk gått vilse i sina framtidsvisioner är inte den enda kritiken som riktas mot honom. Han har kallats både narcissist och psykopat och anklagats för att drivas helt av ego – inte helt olikt den kritik som riktas mot Donald Trump. Men i mindre sammanhang har Musk förmågan att imponera stort på sin omgivning. För några år sedan höll han en föreläsning vid universitetet i Oxford. Dagen efter åt han frukost med forskaren Anders Sandberg. När de skulle skiljas åt ställde svensken en fråga om ett annat projekt Musk jobbar med: solpaneler. Han frågade varför de monteras på jorden och inte i rymden i stället. Amerikanen tänkte efter en kort stund och gav sedan ett initierat svar om problemet med att konvertera energin.

– Det där är en klassisk frågeställning och Musks snabba uppskattningar av energi var väldigt skarpa och bra. Det märktes att han kunde frågan, säger Anders Sandberg.

Men den omtalade pojkaktigheten sken igenom även under frukosten. För det Elon Musk var mest stolt över var inte att han dagen innan föreläst på Oxforduniversitetet eller hade blivit inbjuden till 10 Downing Street. Nej, det var att han spelat sig själv i Iron Man 2.

– Det fanns något nästan gulligt över det, säger Anders Sandberg.

Det är lätt att fastna i en karikatyrbild av Elon Musk. Den galne vetenskapsmannen 2.0 som röker gräs i poddstudion och attacktweetar på impuls. Verkligheten är mer nyanserad. Genom historien har många entreprenörer och visionärer varit utskrattade – och sedan fått rätt. Vem hade för tio år sedan trott att det skulle stå Teslabilar parkerade i varje gathörn i Stockholms innerstad? Eller att SpaceX skulle bli första kommersiella aktören att skicka upp en raket tur och retur i rymden? Den dag det är dags att skriva Elon Musks dödsruna är det kanske varken Tesla eller SpaceX som är hans mest imponerande bidrag. Utan något helt annat. Förmågan att influera andra.

Mathias Sundin, tidigare riksdagsledamot för Liberalerna, har de senaste åren haft Elon Musk som stor inspirationskälla när han varit med och grundat Warp Institute. Det är en stiftelse som syftar till att uppmärksamma det faktum att världen faktiskt blir bättre. En värld som Musk i allra högsta grad är med och skapar.

– Jag fick, som min fru brukar säga, en ”hakning” på honom. Det är så oerhört fascinerande med en person som inte bara pratar, utan gör saker också, säger Mathias Sundin.

Han tycker att det finns en djup avgrund mellan mediernas ofta nattsvarta verklighetsbeskrivning och den positiva utvecklingen i världen som inte sällan drivs fram av ny teknik.

– Det som är så spännande med Musk är att han utgår från vad som är möjligt enligt fysikens lagar och inte vad andra säger är möjligt, säger Mathias Sundin.

Han både fascineras och förfasas över den skadeglädje som tycks finnas varje gång amerikanen inte lever upp till förväntningarna.

– Personer som Musk verkar provocera en hel del människor. Själv har jag svårt att förstå att alla inte bara hejar på. Det är otroligt inspirerande att Musk verkligen har funderat över vad som är viktigt för mänskligheten och dessutom har bestämt sig för att bidra.

Den annars så lugne Mathias Sundin blir märkbart irriterad när medierna i så hög utsträckning fokuserar på de tillfällen när Elon Musk spårat ur.

– Det känns så småaktigt. Vem bryr sig om han röker gräs i en podd? Det här är trots allt en person som vill göra hela transportbranschen fossilfri och ta människan ut i solsystemet.

Den stora frågan är förstås om Elon Musk kommer att orka. Att fembarnspappan har en manisk energi kan inte ifrågasättas. Men någonstans går gränsen, även för en Iron Man. Eller så är han helt enkelt gränslös i ordets mest positiva bemärkelse. Kanske till och med odödlig.

Superentreprenören Peter Thiel, medgrundare av PayPal, menar att ”döden är ett problem som kan lösas” och har pumpat in pengar i forskning som ska undersöka om evigt liv är möjligt.

Men det är inget som lockar den annars så gränssprängande Elon Musk. Till Vanity Fair säger han:

– Att leva i hundra år känns lagom.