Annons
Annons

jonasdahlqvist

Magiska matcher, stora stjärnor och bra lön. Canal Plus Jonas Dahlquist älskar sitt jobb på världens största arenor – och berättar här hur DU går tillväga för att följa honom i spåren. Intervju av Jonas Sandberg.

Annons

* * *

När Frederic Kanouté stänkte in sista målet i det sanslösa 5–4-derbyt mellan Arsenal och Tottenham brast det för den mörkhårige mannen. Gérard Houllier – tränaren som precis fått sparken från Liverpool och nu agerade expertkommentator åt fransk tv – ställde sig upp, skrek och gav Jonas Dahlquist en gigantisk high five.

– Jag trodde inte det var sant. Min första match som kommentator, Londonderby, nio målskyttar varav en var Fredrik Ljungberg. Och high five med Gérard Houllier. Vad är det här för jobb?

34-årige Dahlquist är sedan 2002 kommentator, reporter och programledare på Canal+. Han ser mycket hockey, men flänger främst runt mellan världens fotbollsarenor. Där både kommenterar han och jagar intervjuer med stjärnor.

Dahlquist har haft ögonen på yrket länge. När kompisarna i pojklaget sprang efter bollen refererade han spelet i sitt huvud och drömde om att få jobba med sin idol Arne Hegerfors. Och på gymnasiet skrev han ett 80-sidigt special­arbete om den engelska fotbollens historia.

Men om lärarna på journalisthögskolan fått bestämma skulle han ha varit någon annanstans. Jonas Dahlquist hade siktet tydligt inställt på sport- och tv-världen, men hans handledare ville inte acceptera praktikplatsen på Canal+.

– Jag fick tjata sönder lärarna. De tyckte hellre att jag skulle praktisera på typ Nya Wermlands-Tidningen än att bli sportjournalist i tv.

Väl på plats hos Canal+ började en helt ny utbildning. Teori i all ära – att arbeta som reporter och kommentator är ett praktiskt hantverk. Plugga statistik och spelarnamn samtidigt som du förädlar konsten att handskas med stormrika 20-åringar.

– Skandinaviska spelare är enkla. Andra ser journalister som ett nödvändigt ont. Får du sju minuter med en stjärna i Premier League har du bara sju minuter. Man får gå rakt på sak, ställ inga uppvärmningsfrågor du inte vill ha svar på.

Hur får du tag på de största profilerna?
– Mejlar, mejlar och mejlar lite till. Sedan ringer jag. Oftast går jag via en presskontakt. Det finns inte en möjlighet att få telefonnummer till spelarna i Premier League, förutom de svenska.

Krävs det vassa armbågar i den mixade zonen efter matcherna?
– Så farligt är det inte. I England går jag fram till den pressansvariga och säger vem jag vill prata med. De första önskningarna säger de ofta nej till. Har Manchester City precis förlorat ett derby får du inte prata med Carlos Tevez. Så är det bara.

Vad krävs för att lyckas med ditt yrke?
– Du måste vara envis och kunna prata för dig. Sedan får du inte vara rädd för att jobba långa dagar eller lyfta telefonen och jaga folk.

Men väl på plats är det ett bra jobb?
– Ja. Tänk dig att sitta på Anfield och få bra betalt för att se ett derby mellan Liverpool och Everton. Det är ett sjukt bra jobb!

* * *

YRKET I SIFFROR

5 år
– Det tar minst fem år i branschen innan du får de roliga uppdragen, och så ska det vara. Du är faktiskt inte redo innan dess.

60 timmar
– Under fotbollssäsongen jobbar jag minst 60 timmar i veckan. En period jobbade jag 300 timmar i månaden tre månader i sträck. Men det måste man acceptera, Konkurrensen är stenhård. Vill du inte jobba gör någon annan det.

100 resdagar
– Resorna har jag tröttnat på. Jobbet som kommentator har kallats ”the noble art of waiting”. Det går åt fruktansvärt mycket tid till att vänta på flygplan, bussar och spelare.

43 000 kr
– Så mycket tjänar jag. I början var månadslönen dålig med tanke på den utbildning jag hade gått, men med tiden har det blivit bättre.

* * *

Tidigare publicerad i Café 8/2010.

Annons

Dela (0)
Tweeta

Annons


Laddar