En stor del av Danmarks växthusodlingar av grönsaker och prydnadsväxter är koncentrerad kring Odense. Ett rejält svart staket signalerar att just de här växthusen i stadens norra utkant varken rymmer pelargoner eller gurkor. Bakom inhägnaden bygger företaget Spectrum Cannabis Denmark om en gammal växthusfastighet till en komplett produktionsanläggning för medicinsk cannabis. Bredvid kontorsbyggnaden förbereds marken för ett laboratorium där tester ska utföras på företagets produkter – torkade blomknoppar, oljor och gelkapslar med varierande styrka av cannabinoiderna THC och CBD. Den förstnämnda ger ruset och den sistnämnda sägs bland annat ha hämmande effekt på psykoser och epilepsi.
– Den färdiga anläggningen ska bli 30 000 kvadratmeter stor till en beräknad kostnad av cirka 300 miljoner danska kronor. Så det vill till att vi säljer många gram cannabis, säger Spectrum Cannabis vd Lars Thomassen.
Cannabis är nämligen big business – med ordentligt säkerhetspådrag som följd. Produkternas värde på gatan gör att en mängd säkerhetsåtgärder måste vidtas. Under byggperioden övervakas fastigheten av ett vaktbolag, men när anläggningen är färdigställd ersätts vakterna av kameror och en mängd larmlösningar. Bakom ett första stängsel som ”kanske” kommer att elektrifieras finns nedgrävda marksensorer. Alla dörrar får larm, och i odlingarna kommer rörelsedetektorer med laser att
göra livet svårt för eventuella tjuvar.
– Det hela blir lite som en Tom Cruise-film, säger Lars Thomassen och ler.
De färdiga produkterna kommer att förvaras i ”Fort Knox”, ett valv med 50 centimeter tjocka cementväggar.
– Vi befinner oss sju minuter från polisstationen och vägen hit slutar i en återvändsgränd, så det blir nog enkelt att ta den som försöker bryta sig in. Men det blir fest i Christiania om någon lyckas ta en lastbil, säger Lars Thomassen.
En gammal växthusfastighet i Odense har gjorts om till laboratorium och produktionsanläggning för medicinsk cannabis. Den färdiga varan förvaras i ”Fort Knox” – ett valv med 50 cm tjocka betongväggar.
I slutet av 2016 beslutade danska folketinget att godkänna en fyra år lång försöksperiod för medicinsk cannabis med start den 1 januari 2018. Projektet innebär att danska läkare kan skriva ut medicinsk cannabis, även i form av marijuana, på recept. Enligt det danska läkemedelsverket kan cannabis exempelvis vara relevant för behandling av smärtfulla spasmer vid MS, illamående i samband med cancerbehandling eller vid nervsmärtor. Det är även möjligt för danska läkare att skriva ut recept för andra åkommor ”off label”, det vill säga under läkarens eget ansvar. Under sommaren 2017 beslutade den danska regeringen även att under strikta former tillåta inhemsk odling och produktion av medicinsk cannabis. 22 företag har hittills beviljats odlingstillstånd.
Att det danska cannabisprojektet bara sträcker sig över en fyra år lång försöksperiod oroar inte Lars Thomassen.
– Den begränsade tiden är det ingen som tar riktigt på allvar, det var en politisk kompromiss för att ta förslaget genom folketinget, säger han.
Även om det återstår en del byggarbete så är produktionens första fas inledd. Inom en 800 kvadratmeter stor växthusyta frodas rejäla buskar av nio olika sorters cannabis. Plantorna växer 2,5 centimeter per dygn i den 30-gradiga värmen. Innan vi går in måste vi stanna till i en sluss för att sätta på skyddsrockar, hårnät, skoskydd, handskar och munskydd. De dyrbara moderplantorna får under inga omständigheter drabbas av insektsangrepp eller sjukdomar. Det dröjer inte länge innan svetten börja lacka under skyddskläderna.
– Här inne har vi 350 moderplantor som utgör grunden för hela verksamheten. Vi kommer att ta sticklingar kontinuerligt som sedan ska placeras på tillväxt i ett annat område där skörden av blomknopparna också sker, säger odlingschefen Flemming Østerhaab.
”Det kanske låter som dotcom-perioden, men skillnaden är att här produceras en vara som kunder vill köpa.”
Spectrum Cannabis Denmark är ett dotterföretag till kanadensiska Canopy Growth Corporation som är en av världens största cannabisproducenter, både när det gäller medicinskt och vardagligt bruk. I somras kom nyheten att den amerikanska öljätten Constellation Brands investerat fyra miljarder USD i Canopy Growth, som fick epitetet ”the Google of pot” av amerikanska medier. Även den kanadensiska konkurrenten Aurora Cannabis har investerat i ett danskt cannabisföretag: Aurora Nordic som samägs med tomatodlaren Alfred Pedersen & Søn. I maj 2018 blev Canopy Growth det första cannabisföretaget att introduceras på New York- börsen. Aurora Cannabis följde efter och blev i oktober samma år också listat på New York Stock Exchange. Sett till värdet på börsen är Canopy Growth den största cannabisproducenten i världen – i slutet av januari 2019 uppgick börsvärdet till 14,8 miljarder USD.
Prenumera på Cafés nyhetsbrev!
USA har världens största legala cannabismarknad. Enligt en rapport från branschorganisationen Arcview Market Research beräknades den amerikansk cannabishandeln under 2018 stå för 85 procent av den legala världsmarknaden, som uppgick till 12,9 miljarder USD. I samma rapport spås världsmarknaden växa till 32 miljarder dollar år 2022, en siffra som nog bör tas med en nypa salt. Tio amerikanska delstater tillåter rekreationellt bruk, och i tjugo delstater är medicinskt bruk tillåtet. Men på federal nivå klassas cannabis fortfarande som en illegal drog.
Kanada, däremot, blev i oktober 2018 det andra landet i världen, efter Uruguay, att legalisera vardagsbruket nationellt. Eftersom de amerikanska cannabisproducenterna inte har den federala lagstiftningen med sig kan de inte bli lika stora som de kanadensiska bolagen. Många bedömare tror att det kanadensiska försprånget på marknaden kommer att bli omöjligt att ta in om USA inte godkänner cannabis på federal nivå inom kort. Under förra året åkte flera av cannabisaktierna bergochdalbana på börsen vilket fick experter att varna för en ny bubbla.
– Det kanske låter som dotcom-perioden, men skillnaden är att här produceras en vara som du kan röra vid och som kunder vill köpa. Marknaden för medicinsk cannabis i Europa växer snabbt, säger Lars Thomassen.
Spectrum Cannabis vill sälja sina produkter i Danmark men är främst inriktat på EU-export. Folkrika nationer som Polen och Tyskland har godkänt medicinsk cannabis, och den 1 november 2018 blev preparat mot recept lagligt även i Storbritannien. Nederländerna, Österrike och Tjeckien hör till andra länder som godkänner medicinsk cannabis. I Sverige finns inget generellt godkännande, men det är numera möjligt för en del patienter att få ett läkemedel på recept och några andra preparat genom särskilda licenser. Munhålesprayen Sativex innehåller extrakt från cannabisplantan och är sedan 2012 godkänd av Läkemedelsverket för att behandla spasticitet vid MS. Precis som i Danmark kan svenska läkare även skriva ut Sativex ”off label”.
FAKTA CANNABIS
Växten Cannabis sativa innehåller en mängd aktiva ämnen (cannabinoider) varav två är THC och CBD. THC ger till skillnad från CBD hallucinogena effekter och omfattas därför av narkotikalagstiftningen, medan CBD omfattas av läkemedelslagstiftningen.
I februari 2017 fick två rygg- märgsskadade personer i Sverige för första gången licens att använda naturlig medicinsk cannabis: torkade blomknoppar som saluförs under namnet Bediol. Licenserna beviljades efter att patienternas läkare intygat att alla andra alternativ, inklusive Sativex, hade prövats – men inte hjälpt mot smärtorna. En av de två patienterna är Andreas Thörn som bröt nacken i en motorcykelolycka som femtonåring för 25 år sedan. Han fick då en ryggmärgsskada och blev förlamad från bröstet och nedåt. De första åtta till tio åren minns han inte som lika smärtfyllda, men problematiken med nervsmärtorna blev värre efter hand.
– Det beror kanske på allt slitage som kroppen utsätts för eftersom jag inte kan röra mig. Jag har också märkt att nervsmärtan delvis hänger ihop med mitt psykiska tillstånd. När jag 2010 drabbades av en depression blev smärtorna extrema, säger Andreas Thörn.
När han väl tog sig ur depressionen kände han att det var dags att göra något
för att få vardagen att fungera. Läkarna
hade tidigare försökt behandla smärtorna
med läkemedel som Lyrica och Tramadol
utan någon större framgång.
– Sådana läkemedel dövar lite på ytan men hjälper inte när det känns som om benen ska sprängas. Eftersom ingen läkare kunde hjälpa mig kände jag att jag var tvungen att ta tag i problemet själv, säger Andreas Thörn.
Han hade hört talas om cannabisplantans smärtlindrande effekter och hade testat ”gatucannabis” vid några tillfällen. Då försvann smärtan mycket riktigt, men ruset blev alldeles för starkt.
– De första tre gångerna jag provade cannabis sa jag att det här är absolut ingenting för mig. Jag är lättpåverkad när det kommer till tobak och alkohol också, så jag la ner cannabisförsöken under en tid, säger Andreas Thörn.
Den cannabis som säljs illegalt har ofta höga THC-halter för att ge ett effektivt rus. På ett amerikanskt forum för ryggmärgsskadade hörde han talas om en cannabissort som hade jämnhöga nivåer av THC och CBD. Sådana frön fick Thörn senare tag på genom ett spanskt företag.
– Jag odlade upp några plantor och tog sticklingar. De torkade blommorna malde jag ner och gjorde olja av, som jag åt. Jag kanske hade flyt men det fungerade jättebra. Det är den tid i livet efter skadan som jag lidit minst av smärtor, säger Andreas Thörn.
Efter ett och ett halvt år blev han dock åtalad för cannabisodlingen. Först friades han i tingsrätten men blev till slut fälld i Högsta domstolen, vilket resulterade i en dom för ringa narkotikabrott. I samma veva blev han något av en rikskändis som framträdde flitigt i morgonsoffor och tidningsartiklar. Innan det sista domslutet föll påbörjade Thörn också en långdragen ansökningsprocess för att få licens för att använda Bediol. Samtidigt arbetade han vidare som verksamhetsansvarig på ett assistansbolag – men stressen blev för hög.
– Jag gick in i väggen, helt enkelt. Nu är jag på väg att hitta tillbaka, men det har varit en tuff tid. Utmattningsdepressionen rör till det med medicineringen också, eftersom det blir svårt att skilja på vad som är smärta och oro eller ångest, säger Andreas Thörn.
När han började ta Bediol för snart två år sedan låg dygnsdosen på nästan ett gram, men den sammantagna sjukdomsbilden fick honom att gå ner i lägre doser. I dag brygger Andreas Thörn te med cirka 0,2 gram Bediol varje morgon och kväll. Förhoppningen är att hitta tillbaka till smärtlindringen från tiden då han odlade själv, men där är han inte riktigt än.
– Det känns både frustrerande och lite vemodigt att behöva börja om från början. Utmattningsdepressionen gjorde att det inte riktigt blev som jag hade tänkt mig, men jag vet att cannabis fungerar mot smärta för mig. Det gäller bara att hitta rätt dosering, säger Andreas Thörn.
Även om den danska regeringen har godkänt en fyra år lång försöks period för medicinsk cannabis så är allt ännu inte grönt – delar av den danska läkarkåren har protesterat högljutt mot beslutet.
En person som har stor del i Thörns beviljade Bediol-licens heter Fredrik von Kieseritzky. Han är läkemedelskemist och doktor i organisk kemi knuten till Karolinska institutet samt vd för forskningsföretaget Arubedo. Kieseritzky är väl insatt i ämnet medicinsk cannabis och agerar ofta sakkunnig när läkare eller jurister hör av sig med frågor. Enligt honom har medicinsk cannabis länge betraktats med tvivel från läkarkåren, men sedan en tid tillbaka verkar en viss förändring vara på gång.
– När jag engagerade mig i det första patientfallet 2015 fanns en ganska bred skepsis mot medicinsk cannabis från läkare och läkemedelskollegor. Under de följande två åren kom ett flöde med positiva forskningsrapporter från utlandet. Framför allt inom smärtsjukvården finns det i dag ett stort intresse för medicinsk cannabis, säger Fredrik von Kieseritzky.
Han har ägnat en stor del av sin forskargärning åt att hitta nya terapier mot neuropatisk smärta, eller ”sjuk” smärta, som enkelt förklarat uppstår när själva nervsystemet är skadat.
-
”Evidensstyrkan är tillräckligt hög”
Fredrik von Kieseritzky är läkemedels- kemist och doktor i organisk kemi. -
”Inte tillräcklig vetenskaplig grund”
Per Johansson är generalsekreterare på Riksförbundet Narkotikafritt samhälle.
Neuropatisk smärta drabbar till exempel patienter med ryggmärgsskador som kan uppleva oerhörda smärtor i kroppsdelar trots att de är förlamade. Vid ”vanlig” eller ”frisk” smärta fungerar däremot nervsystemet som det ska. Denna smärta kallas nociceptiv smärta och uppstår
exempelvis när nervcellerna signalerar till
hjärnan att ett finger är brutet.
– Opioider är förträffliga på att hindra den signaleringen. Men vi har ännu inte hittat nyckeln till neuropatisk smärta som är mer svårbehandlad. Enligt mig är cannabis ett verktyg i verktygslådan vid neuropatisk smärtbehandling, men den kommer inte att bli någon blockbustermedicin som ersätter morfin, säger Fredrik von Kieseritzky.
Efter Andreas Thörns framgång har manegen krattats för fler Bediol-licenser i Sverige. Även om antalet svenska patienter som använder medicinsk cannabis har ökat under senare år är det fortfarande en liten del som använder preparaten. Enligt Kieseritzky lider cirka 150 000 personer i Sverige av neuropatisk smärta, och han uppskattar att möjligen tio procent av dessa skulle ha nytta av medicinsk cannabis.
– Ska vi vänta i femton år tills det kommer nya läkemedel som godkänns eller ska vi använda de alternativ som finns i dag? Jag anser att evidensstyrkan är tillräckligt hög för att testa cannabis om inga andra läkemedel fungerar. De personer med ryggmärgsskada som jag har jobbat med lider något helvetiskt, säger Fredrik von Kieseritzky.
Han pekar på att personer som lider av svåra smärtor löper en femdubblad risk för att begå självmord. Antalet sjukskrivningar skulle också minska om fler fick bukt med sina smärtor. Kieseritzky menar att användning av medicinsk cannabis är förenad med väldigt låga risker jämfört med många andra läkemedel. Nu håller han och läkaren Claes Hultling på att planera en klinisk studie där effekterna av Bediol ska undersökas. Cirka 100 personer kommer att medverka.
– Vi måste visa att cannabis är bättre än placeboeffekten, som ligger på nästan 30 procent för smärtläkemedel. Det blir den första studie i Sverige som är inriktad på cannabis terapeutiska potential, och vi räknar med att vara färdiga under mitten av 2020, säger Fredrik von Kieseritzky.
FAKTA MEDICINSK CANNABIS I SVERIGE
Fredrik von Kieseritzky känner till 28 beviljade fall av Bediol än så länge, enligt Läkemedelsverket har det totalt inkommit 64 Bediolansökningar. Läkemedelsverket har även bedömt licensansökningar för två andra cannabis baserade läkemedel som inte finns i Fass: Marinol och Epidiolex. Marinol innehåller syntetiskt THC och började användas i USA på 80-talet som ett aptithöjande läkemedel till hivpatienter. Epidiolex är en flytande CBD-produkt som används för att förebygga epileptiska anfall. Enligt Socialstyrelsens statistik hämtades Marinol ut av åtta personer och Epidiolex av sex personer under de första tio månaderna 2018. Det mest använda cannabispreparatet i Sverige är Sativex, som tillverkas av brittiska GW Pharmaceuticals. 2017 fick 337 svenskar detta läkemedel utskrivet, vilket är en fördubbling jämfört med 2016, enligt en sammanställning av nyhetsbyrån Siren.
Kritiker brukar hävda att det saknas vetenskaplig grund för att medicinsk cannabis fungerar eller är tillräckligt säkert.
En annan åsikt är att medicinsk cannabis banar väg för en legalisering av vardagsbruket. Per Johansson, generalsekreterare på Riksförbundet Narkotikafritt samhälle, RNS, ser inga problem med preparat likt Sativex men är mycket kritisk till att växtcannabis ges status som läkemedel.
– Att använda växtpreparat som medicin är hokuspokus och politiskt sanktionerat kvacksalveri, säger Per Johansson.
Han är kritisk till att det går att få Bediol på licens i Sverige och tror inte att naturlig cannabis någonsin kommer att bli ett
fullt godkänt läkemedel i Sverige.
– Det finns inte tillräcklig vetenskaplig grund för att använda Bediol, evidensen är supertunn. Nya läkemedel måste prövas och gå igenom en mängd olika tester innan de godkänns och jag tycker vi ska hålla på det. Cannabis ska inte ha ett eget spår, säger Per Johansson.
Han vänder sig även emot beslutsordningen i Danmark, där politiker godkände medicinsk cannabis trots högljudda protester från stora delar av läkarkåren.
– Det är inte en politisk, utan en vetenskaplig, fråga som ska avgöras av den medicinska expertisen i respektive land. De lobbygrupper som driver på är nästan alltid för en allmän legalisering. Cannabis är big business, säger Per Johansson.
Uruguay och Kanada har legaliserat rekreationell cannabis. I USA har alltså tio delstater legaliserat vardagsbruket och ytterligare tjugo tillåter medicinsk cannabis, men där är reglerna inte lika strikta som i Europa. Björn Johnson är professor i socialt arbete vid Malmö universitet och forskar på olika narkotikapolitiska aspekter. Han tror inte att den amerikanska modellen kommer till Sverige.
– Att vi skulle få en liknande utveckling som i USA, där medicinsk cannabis gått före en rekreationell legalisering och där vissa läkare skriver ut cannabis carte blanche, det kommer inte att ske i Sverige, säger Björn Johnson.
Enligt honom hindrar svensk lagstiftning och läkarkårens praxis att det blir en gråzon mellan vad som är medicinskt och vardagligt bruk.
– Vi har på gott och ont väldigt hårda krav på läkemedel i Sverige, samma system kommer att tillämpas på cannabis också. Det tar tid och krävs evidens. Många narkotikaklassade läkemedel förskrivs redan i Sverige, men det har inte lett till någon bredare legalisering av dessa läkemedel , säger Björn Johnson.
Det finns också en stor skillnad i allmänhetens syn på cannabis i Nordamerika jämfört med i Sverige. Enligt Björn Johnson har de amerikanska delstater som legaliserat cannabis också haft den största illegala användningen. För att det ska bli tal om en verklig legaliseringsdebatt i Sverige krävs att vi börjar röka på i större omfattning.
– Cannabis är helt enkelt en mycket populär drog i Nordamerika. Även om det pratats om en mer liberal svensk inställning till cannabis så ligger vi lågt till jämfört med internationell statistik. Befolkningsundersökningar visar att cannabis inte är en accepterad drog i Sverige, säger Björn Johnson.
Men när det gäller medicinsk cannabis ser även han en viss attitydförändring i Sverige under senare år.
– Även om det är en begränsad verksamhet så får det betraktas som ett genombrott. Jag tror inte att medicinsk cannabis kommer att bli en stor grej i Sverige, men inom tio år tror jag att vi kommer att ha ett antal godkända läkemedel med cannabinoider och troligen även naturlig cannabis. Om vi tittar på internationell forskning så går vi i den riktningen, säger Björn Johnson.
Han menar vidare att skillnaden mellan svensk och dansk drogpolitik inte ska överdrivas för mycket. I Danmark valde dock politikerna att gå vidare med cannabisförslaget trots kritik från den medicinska expertisen. Det gör läkemedelskemisten Fredrik von Kieseritzky kluven till utvecklingen i Danmark.
– Det är Läkemedelsverket som bör besluta om vilka läkemedel som är lämpliga, det är inte parlamentets uppgift. Men nu finns beslutet där, och det danska experimentet är intressant eftersom vi kan få mycket kunskap därifrån, säger Fredrik von Kieseritzky.
Han flaggar dock för att det kommer att bli svårt för flera av de danska företagen att bli godkända producenter av läkemedel. Nederländska Bedrocan är enligt Kieseritzky den enda producent av naturlig medicinsk cannabis som lever upp till den internationella standarden GMP, Good Manufacturing Practice. För att de danska cannabisföretagen ska bli GMP-certifierade måste deras produkter bli godkända som läkemedel: de måste ha standardiserade produktionslinjer och vara öppna för inspektion från Läkemedelsstyrelsen.
– Jag tror att det kommer att bli en hård läxa för många danska startups. Men jag önskar dem ett stort lycka till och hoppas att några företag överlever processen. Det är bra för alla utom Bedrocan om vi får fler producenter i Europa, säger Fredrik von Kieseritzky.
Odense tittar Flemming Østerhaab till de små sticklingarna som växer till sig under en odlingsduk. Innan växthusen bytte ägare arbetade han under samma glastak i 15 års tid med att odla orkidéer och
tomatplantor. Flemming Østerhaab och de
andra medarbetarna är väl införstådda med
att det kommer att ta tid och pengar innan
deras läkemedel blir godkända.
– Själva odlingen kan vi, men regelverket och kvalitetskravet är nytt. Klimatet måste vara konstant året runt för att nivåerna av THC och CBD ska bli jämna. Precis allt vi gör dokumenteras och plantorna får unika serienummer så att eventuella problem kan spåras tillbaka till respektive moderplanta, säger Flemming Østerhaab.
Rent teoretiskt skulle de första produkterna kunna vara färdiga efter årsskiftet, men på grund av regelverket dröjer det innan försäljningen kan börja.
– Läkemedelsstyrelsen sa att de kan komma och besöka oss sommaren 2019, till dess måste alla produkter brännas. Det hela är vansinnigt komplicerat och vansinnigt dyrt, säger vd:n Lars Thomassen.
Han tror att dagens höga europeiska priser för medicinsk cannabis kommer att sänkas när den storskaliga danska produktionen kommer i gång. I Sverige kostar 30 milliliter Sativex cirka 4 700 svenska kronor. Andreas Thörns Bediol går däremot under högkostnadsskyddet. Om de lägre kanadensiska prisnivåerna för medicinsk cannabis skulle stå sig i Europa blir Spectrum Cannabis beräknade omsättning ändå hög.
– När produktionen är i full gång räknar vi med att kunna producera runt ett ton medicinsk cannabis i månaden, vilket skulle motsvara ett marknadsvärde på 600 miljoner danska kronor om året, säger Lars Thomassen.
Han tror inte att det är omöjligt att lagstiftningen kommer att ändras i fler europeiska länder framöver.
– Min nästa uppgift blir att undersöka om det går att öppna upp marknaderna i Norden ytterligare. Vi vill förmedla information till patientföreningar, läkemedelsverk och politiker så att de har något att ta ställning till. Till och med Polen, som är det mest konservativa landet i Europa, har ju godkänt medicinsk cannabis, säger Lars Thomassen.