1. Snooza
Snälla någon. När väckarklockan ringer stiger du ju upp. Folk som snoozar i vuxen ålder är ett helt obegripligt släkte.
Alla är fullt kapabla att gå upp ur sängen direkt, det finns ingen som faktiskt behöver en startsträcka. Snoozare är inte så speciella som de tycks tro. Alla är eniga att det är trist att behöva gå upp, men precis som med vårt självhat trycker vi undan den känslan, biter ihop och möter ännu en dag.
2. Spela upp mobilljud utan hörlurar
Det här ska självklart alla hålla sig för goda för, men när det förekommer bland vuxna är det helt oförlåtligt. Tänk att det fortfarande behöver uppmärksammas. Det enda sättet är att svara med ett minst lika påfrestande ljud, som till exempel ett distat klipp med en högljudd slipmaskin eller något från det sista albumet med Hov1.
3. Använda energidryck
Ja, det stämmer att det inte är tillåtet för folk under 15 att köpa energidryck. Det innebär inte att det är något vuxna borde dricka. Och eftersom den skrikiga formgivningen och de tusen olika smakerna inte är tillräckligt för att avskräcka myndiga människor, så verkar det helt enkelt som att vi måste börja med mer social skambeläggning.
Se på folk som klunkar energidryck i kollektivtrafiken som om de ogenerat tittade på porr och behandla dem därefter – som utstötta dårar.
4. Åka elsparkcykel
Det här är inget trött, fem års eftersläpande ställningstagande gällande elsparkcyklars vara eller icke vara. Det här är bara en notering om att trots deras långa påtvingade existens i stadsbilden ser det helt bedrövligt töntigt ut med en vuxen människa som rullar fram på en skrikig cykel (med en min som säger att detta är inget konstigt, inget att höja på ögonbrynen åt).
Det är inte värdigt. Promenera som alla oss andra.
5. Komma för sent
Först behöver vi fastslå att folk på landsbygden och i mindre orter är överlägset mycket bättre än stockholmare på att passa tider. Kollektivtrafikens glesare avgångar och den större tilltron till bilen gör att folk på landet vet när de behöver ge sig av för att hålla en avtalad tid.
Stockholmare och i viss mån göteborgare är betydligt sämre på det här. Man avskyr att vänta på buss och tunnelbana så mycket att man jobbar med ett absolut minimum av marginaler, vilket leder till att man ofta blir sen. Alla stockholmare borde tvingas leva ett år på vischan för att lära sig hålla tiden. Missar man bussen på landet är det just bussen i bestämd form singularis. Det kommer ingen annan.
