Hitlers okända drogbuffé – så mycket knarkade Führern

När dokumentärserien Andra världskriget i färg dök upp på Netflix häromåret var man där igen. Trots att man redan sett ett antal dokumentära skildringar om Operation Barbarossa och attacken mot Pearl Harbor så gick det inte att motstå – det är ju i färg nu! Och så sträcktittande man.

”Man”-formen här står för undertecknad skribent – men ovan modell går med fördel att applicera på en större mängd personer. Företrädesvis killar, om vi tillåts generalisera. Andra världskriget upphör aldrig att förskräcka och fascinera och så är bestämt. Så vad gör man när man får nys om att det släppts en bok om Adolf Hitlers tidigare okända drogmissbruk? Med de potenta killcocktail-ingredienserna droger + historielektion om andra världskriget så läser man den såklart.

Boken, som släpptes 2016, heter Blitzed: Drugs in the Third Reich, är skriven av den tyske journalisten Norman Ohler. I den bästsäljande boken går Ohler igenom den utbredda droganvändningen, främst genom det socialt accepterade och lagliga metamfetaminpillret Pervitin, under Nazityskland. Boken berör även den tyska militärens breda användning av det uppiggande och grovt beroendeframkallande centralstimulerande substansen, som anses ha spelat en stor roll i Nazityskland initiala militärframgångar med sin ”blitzkrieg”-strategi. Totalt ska de tyska trupperna beställt 35 miljoner Pervitin-piller bara inför anfallet mot Frankrike. Störst fokus ligger emellertid på nazistledaren Adolf Hitlers tidigare okända drogmissbruk.

Hitler framställde sig själv utåt som en renlevnadsman, en vegetarian som knappt drack en droppe alkohol och avskydde droger. Men efter att Ohler hittat och granskat nya dokument och journaler från Hitlers läkare är det en helt annan bild som målas upp. Från 1936 fram tills några få dagar innan Hitler sköt sig själv var Theodor Morell Hitlers personliga doktor.

I Morells journaler som Ohler granskat i detalj benämns Hitler som ”Patient A” och där framgår det att läkaren experimenterade med en mängd olika preparat som han gav Hitler, oftast i form av injektioner. Hitler ska enligt journalerna ha provat upp mot så mycket som 80 preparat totalt och under krigets sista fyra år injicerade han över 800 sprutor. Under krigets tidiga år handlade det främst om olika vitaminer, glukos och hormoner som Morell skickade in i Führerns vener. Under kriget och Hitlers sista två levnadsår skulle dock karaktären på substanserna förändras.

När naziledaren en dag under sommaren år 1943 klagade på att han kände sig rejält ur form inför ett möte med Italiens diktator Mussolini tog Morell risken att ge något som skulle pigga upp honom. Läkaren gav honom en injektion av den syntetiska opiaten Eukodal, som idag går under namnet Oxikodon. Eukodal är en farmaceutisk kusin till heroin och morfin – det sistnämnda var naziledaren Hermann Göring svårt var beroende av. Hitler blev genast mer energifylld, på bättre humör och ska sedan enligt Ohlers återgivande i boken ha pratat konstant i tre timmar och inte gett Mussolini, som ursprungligen planerat att meddela att Italien skulle dra sig ur kriget, en syl vädret.

Kruxet med doktorns första injektion av den euforiframkallande och svårt vanebildande opioden? Hitler begärde mer och oftare sin personliga doktors Eukodal-injecerande tjänster. Tillslut var han beroende av preparatet som står angivet som ”X” i Morells medicinska journaler. Drogen gjorde Hitler överdrivet optimistisk, megalomanisk och ännu mer världsfrånvänd – något som definitivt kan spelat in i hans konstanta vägran inför att kapitulera, menar Ohler.

Eukodal var inte den enda tyngre substansen Hitler missbrukade under de sista två åren. Efter att Hitler tursamt överlevt mordförsöket på honom – Operation Valkyria – den 20 juli 1944 fick han problem med hörseln och hans välskildrade darrande lemmar tilltog. Lösningen i hopp om att lindra problemen? In med en ny doktor som skrev ut ytterligare en ny, tung substans: kokain. Under en period ska Hitler ha använt både det heroinliknande Eukodal och kokain parallellt.

”Hitler behövde bli hög för att ersätta hans naturliga karisma som han hade förlorat under krigets gång”, har Ohler själv sagt i podden Fresh Air With Terry Gross om anledningen till Hitlers kraftiga droganvändande.