Henrik Brandão Jönsson berättar historien om ”Tropikernas Trump” – Jair Bolsonaro

Ovanför gräsmattan framför det modernistiska presidentpalatset i huvudstaden Brasília svävar en uppblåsbar figur som föreställer Jair Bolsonaro. Den är tio meter hög och visar honom i kostym och slips. Det gulgröna presidenthonnörsbandet är trätt över axeln. En man och hans son, som klätt sig i det brasilianska fotbollslandslagets tröja, njuter av åsynen. För första gången sedan 1945 har befolkningen i Brasilien frivilligt röstat fram en yrkesmilitär till president.

När Bolsonaro en timme senare trär honnörsbandet över axeln avlossar presidentpalatsets kanoner 21 skott. För första gången hurrar supportrarna tillsammans. När flygvapnet kort efter flyger över folkmassan med gul och grön rök vet jublet inga gränser. Supportrarna, som hyllar militärdiktaturen som styrde Brasilien mellan 1964 och 1985, är glada över att en militär åter är vid makten. För dem är det ett tecken på att det åter ska bli ordning och reda i Brasilien.

– Nu är det vår man som styr, säger pappan.

– Vänsterpatraskets tid är över, fyller sonen i.

De går nedför grässlänten där nästan hundra tusen andra Bolsonaro-supportrar samlats för att bevittna när ”deras man ” svär presidenteden. När pappan ser att jag bär en pressackreditering runt halsen ropar han.

– Vår flagga ska aldrig bli röd!

Jag sträcker ut armarna och undrar vad jag har med det att göra.

– Ni journalister har gjort allt för att sabotera för Bolsonaro, men inte lyckats!

Pappan får stöd av en dam i 50-årsåldern som formar sina fingrar som en pistol mot mig. Det är Bolsonaros främsta valgest. Bud- skapet går inte att ta miste på. Journalister borde skjutas. Jag sva- rar med några väl valda ord på svenska. Hon blir förnärmad.

– Här i Brasilien pratar vi portugisiska, säger hon.

Jag förklarar att portugisiska inte är problemet, utan folk som gör vapengester i ett land som redan är ett av världens mest våldsamma.

– Jävla kommunist! får jag till svar.

När Bolsonaro en timme senare trär honnörsbandet över axeln avlossar presidentpalatsets kanoner 21 skott. För första gången hurrar supportrarna tillsammans. När flygvapnet kort efter flyger över folkmassan med gul och grön rök vet jublet inga gränser. Supportrarna, som hyllar militärdiktaturen som styrde Brasilien mellan 1964 och 1985, är glada över att en militär åter är vid makten. För dem är det ett tecken på att det åter ska bli ordning och reda i Brasilien.

Frågan andra ställer sig är: Hur kunde en rebellisk armékapten, som avskedats från militären och aldrig styrt över något annat än ett fallskärmsförband, bli president i världens femte största land? Svaret innehåller en blandning av skicklighet, strategi och en osedvanlig tur.

Första gången jag hörde talas om den före detta yrkesmilitären Jair Messias Bolsonaro var vid folkomröstningen om en ny vapenlag 2005. Den dåvarande presidenten Lula da Silva ville stävja våldet genom att förbjuda försäljning av vapen till privatpersoner eftersom Brasilien redan då var ett av världens mest våldsamma länder. Lula da Silva hade opinionen med sig ända fram tills nej-sidans företrädare, kongressledamoten Jair Bolsonaro, fick reklamtid. Bolsonaro använde sig av en slogan som han lärt sig av amerikanska lobbygruppen National Rifle Association.

”When guns are outlawed, only the outlaws will have guns.”

Bolsonaro menade att den svarta marknaden alltid kommer att förse kriminella med vapen, men om vanliga medborgare inte fick lov att beväpna sig kunde de inte försvara sig.

– Eller litar du på att polisen gör sitt jobb? frågade Bolsonaro retoriskt.

Något av det första vuxna lär sina barn i Brasilien är att de inte ska gå till polisen om de kommer bort. ”Sök upp en mamma med andra barn i stället” lyder rådet. Ingen litar på polisen som inte skyddar samhället, utan försörjer sig på att sälja vapen, droger och beskydd åt den organiserade brottsligheten. Om det är någon polis som inte vill ingå i korruptionen tvingas han byta jobb. Polissituationen i Brasilien gjorde att Bolsonaros retoriska fråga vände opinionen: 64 procent av befolkningen röstade för förslaget att släppa vapenförsäljningen fri.

Vad som i stället gjorde att vänsterpresidenten Lula da Silva lyckades begränsa vapeninnehavet var något annat. Han flyttade över ansvaret för vapenlicenserna från den lokala kriminalpolisen till den mäktiga rikspolisen. Eftersom det är rikspolisen som styr den illegala försäljningen av vapen i Brasilien gav polisen avslag på de flesta ansökningarna. Rikspolisens vapenmaffia ville inte förlora sina extra inkomster. Ilskan över hur korruptionen hindrar folk från att köpa vapen lagligt skapade en av Bolsonaros första väljarkretsar.

Hans andra viktiga valkrets blev de familjer som retat upp sig på att arbetarpartiet gjort Brasilien till ett rättvisare land under Lula da Silvas styre. Lula gav full arbetsrätt åt de hembiträden som är Brasiliens största yrkesgrupp. Hembiträdena behöver inte längre arbeta övertid utan ersättning, utan arbetstiden är reglerad till åtta timmar per dag. Vad som också irriterade medelklassen var att fördelningspolitiken gjorde att fler ur underklassen kunde ta del av de privilegier som tidigare varit reserverade den vita medelklassen. Det ledde till att fler svarta kunde flyga, ta in på hotell och sätta sina barn i universiteten.

Att ändra på strukturer i ett land som varit världens största slavsamhälle har sitt pris. Den konservativa medelklassen accepterade inte att de förlorade sina förmåner och gick till attack mot arbetarpartiet. Trots att brasiliansk politik alltid genomsyrats av korruption anklagade de arbetarpartiet för att ha institutionalise- rat korruptionen. Familjer demonstrerade och krävde att Lula da Silvas efterträdare, landets första kvinnliga president Dilma Rousseff, avsattes. Kuppen lyckades och den arga, vita medelklassen vann sin första seger.

Inför förra årets presidentval försökte högern suga upp missnöjet hos medelklassen, men ingen av deras kandidater fick mer än 10 procent i mätningarna. I stället ledde Lula da Silva överlägset med 40 procent av väljarkåren bakom sig. Det var då som en av Bolsonaros allierade, domaren Sérgio Moro, klev in. Trots att det inte gick att bevisa att Lula styrt ”Lava Jato”, Brasiliens största korruptionshärva, dömdes den före detta presidenten till tolv års fängelse. När Lula var ute ur bilden låg fältet öppet för högerpopulisten Bolsonaro. Det enda han saknade var tillräckligt många väljare.

Innan Bolsonaro blev knivstucken under ett valmöte den 6 september förra året hade han 17 procent av väljarna. När han vaknade upp ur narkosen på sjukhuset hade han 27 procent. Media hade under 24 timmar om dygnet vevat bilderna när en man som tidigare varit med i ett vänsterparti stuckit en kökskniv i hans buk. På några dagar hade Bolsonaros namn nått landets alla hörn. Men det räcker inte med 27 procents stöd om man vill bli president i Brasilien. Den 63-årige Bolsonaro var tvungen att få hjälp av landets fattiga.

FAKTA: Brasilien

Latinamerikas största land är med över 208 miljoner invånare också världens femte största sett till både yta och population. Landet omfattar större delen av Amazonas och rymmer hälften av Sydamerikas befolkning. Mellan 1964 och 1985 styrdes landet som en militärdiktatur, medan landets nuvarande konstitution betecknar landet som en demokratisk federal republik. Brasilien har världens åttonde största BNP och räknas som en avancerad tillväxtmarknad.

För tre år sedan konverterade Bolsonaro från katolicismen till protestantismen. Bolsonaro reste med sina söner till Israel, lät sig döpas i Jordanfloden och gick med i en av Brasiliens hundratu- sentals pingstförsamlingar och närmade sig en väljarkår som på egen hand kan avgöra ett val.

Pingströrelsens expansion i Brasilien har gjort att en femtedel av brassarna numera är frireligiösa. Trots att de flesta är fattiga har deras församlingar blivit så mäktiga att de sponsrar nästan hundra kongressledamöter för att stoppa varje försök till legalisering av abort, forskning på stamceller och homosexuellas rättigheter. Vad som lockar de brasilianska politikerna att närma sig pingstvännerna är att de nedsättande kallas för ”röstboskap”: De går dit pingstpastorn pekar.

När Bolsonaro efter en månad checkade ut från sjukhuset gjorde han en livesändning på Facebook som följdes av miljoner anhängare. Han anklagade vänstern för att ha försökt mörda honom och tackade Gud för att han överlevt. Följande opinionsundersökning gav honom 37 procent av rösterna. Försprånget gentemot Lula da Silvas ersättare, den före detta utbildningsministern Fernando Haddad, ökade markant. Vad som sedan hände är något som händer bara i fotbollslandet Brasilien.

Man brukar säga att när landets största fotbollsklubb Flamengo kämpar kring nedflyttningsstrecket kommer nästan inga supportrar till matcherna. Men när Flamengo leder ligan och kan vinna mästerskapet är Maracanã fylld till bristningsgränsen. Brassar är opportunistiska. De gillar att hålla på vinnaren. När Bolsonaro plötsligt ledde opinionsundersökningarna blev han den vinnare som saknades i brasiliansk politik – och tog hem en tydlig seger med 55 procent av rösterna mot Haddads 45 procent.

Jair Bolsonaro växte upp i delstaten São Paulos inland. Hans pappa hade flytt det fattiga Italien för att bli rik i Brasilien. Pappan insåg att det saknades tandläkare på landsbygden och började utöva yrket trots att han inte hade någon tandläkarutbildning. Gång på gång blev han påkommen av myndigheterna och tvingades flytta. Till slut fängslade han av militärdiktaturen för att han åter hade utövat tandläkaryrket utan licens. När han kom ut från fängelset flyttade familjen till staden Eldorado, som fått sitt namn från guldgrävarboomen i början av 1900-talet. Jair Bolsonaro började mellanstadiet och pappan satsade i stället på att göra tandproteser. För att inte åka fast igen anställde han en nyexaminerad tandläkare för att dra ut tänderna och göra annat som bara en tandläkare får göra.

Han har kallat afrobrasilianare för lata och tjocka.

Eldorado är en sömnig stad med inte mer än 15 000 invånare men har satts på kartan tack vare Bolsonaro. Högernationalister från hela landet reser hit för att besöka staden där svarta inte var välkomna att gå med i den lokala fotbollsföreningen förrän i slutet av 1960-talet. På en höjd ligger stadens grundskola, det var här som Jair Bolsonaro gick. Skolans rektor är inte särskilt stolt över att Brasiliens president studerat här och har valt att inte hänga upp ett porträtt av honom.

– Bolsonaro har ju själv sagt att skolan ska vara opolitisk , säger rektorn och ler.

På väggarna i skolans rastgård hänger skolarbeten som uppmärksammar Dia do Zumbi, Zumbidagen, den svarta medvetanderörelsens dag i Brasilien. Flera skolarbeten pryds av porträtt av svarta kvinnor som valt att inte rakpermanenta sig för att i stället låta håret växa fritt. Under ett av arbetena har eleverna skrivit ”För en värld där idéerna är viktigare än hudfärgen”.

– Jag tycker det är fint att eleverna lyfter fram den afrobrasilianska kulturen. Den är en viktig del av vår historia, säger rektorn.

Det tycker inte Bolsonaro. Han har kallat landets afrobrasilianare, som utgör en majoritet av Brasiliens 210 miljoner invånare, för lata och tjocka.

– Bolsonaro är en sjuk rasist. Jag förstår inte hur folk kan rösta på honom, säger en av eleverna på skolan.

Hon har svart afrohår och menar att snart kommer det att gå upp för befolkningen att Bolsonaro är ett skämt.

– De röstade på honom därför att han lovade att förändra Brasilien. Men vad är det för förändring de får? Saker och ting blir ju bara sämre.

Det var här som Bolsonaros liv förändrades för evigt en aprildag 1970. Brasilien hade varit en militärdiktatur i sex år och jagade motståndsmän över hela landet. En dag kom militären till Eldorado för att leta efter den före detta armékaptenen Carlos Lamarca, som gått med i gerillan och rånat banker för att skaffa pengar till kampen. Ett ögonvittne hade sett den efterlyste Lamarca träna gerillamedlemmar i bergen och tipsade militären. Flera förband förlades till Eldorado, där skolan blev militärens högkvarter. Jair Bolsonaro var 14 år och fascinerades av alla militärfordon utanför skolan. Han gick fram till en av soldaterna och berättade att han kände till bergen runt staden väl: Jair och hans storebror brukade gå där när de skulle fiska eller vaska guld. Om militären ville kunde han guida dem. Ett befäl nappade på idén, och den unge Jair Bolsonaro fick sitt första förtroendeuppdrag. Efter det vill han inte bli något annat än militär.

Bolsonaro önskade att militären hade dödat ytterligare 30 000 motståndsmän.

Så fort Bolsonaro fyllt 18 år sökte han in på kadettskolan och blev antagen. Efter det blev han uttagen till utbildningen för fallskärmssoldater. Befälen gillade hans beslutsamhet och aggressivitet, men han steg inte mer än till en kaptensgrad.

När diktaturen föll 1985 blev Bolsonaro besviken. Han retade upp sig på demokratins intåg – många befäl avskedades eller fick mindre lön när anslagen minskade. Bolsonaro tyckte det var fegt av generalerna att gå med på regeringens krav och planerade ett uppror. Han stal handgranater som skulle sprängas på militärhögskolans toaletter. Upproret avslöjades och Bolsonaro sparkades från militären.

När det inte längre gick att förändra Brasilien med militärens hjälp valde Bolsonaro att göra det genom politiken. Han gick med i det kristdemokratiska partiet PSC och blev 1988 invald i Rio de Janeiros kommunfullmäktige. Efter det valdes den konservative Bolsonaro in i kongressen i Brasília. Han gjorde sig snabbt känd som en nationalist som inte pratade som en politiker. I ett tv-program sa han att ”det enda misstag militärdiktaturen gjorde var att den torterade sina motståndare. Militären borde ha avrättat dem.” Bolsonaro önskade att militären hade dödat ytterligare 30 000 motståndsmän för att utplåna den radikala vänstern i landet. Bolsonaro gick också till angrepp mot homosexuella och sa i en intervju att ”en lägenhet tappar i värde om ett homosexuellt par flyttar in som grannar”. Han sa också att han föredrar att hans fyra söner ”dör i en olycka än kommer ut som homosexuella”.

Arbetarpartiets parlamentariker Maria do Rosário var ordförande i utskottet för mänskliga rättigheter. Hon anklagade Bolsonaro för att stödja dödspatrullerna som avrättar personer i landets kåkstäder och fick till svar: ”Din slampa. Du är så ful att du inte ens förtjänar att våldtas av mig.” Maria do Rosário anmälde Bolsonaro till kongressens etikråd – som friade honom.

Den högerpopulistiska våg som sköljer över världen har gjort att Bolsonaros påhopp faller i god jord. De flesta av hans väljare uppskattar honom för att han inte är politiskt korrekt, de tycker att han är ärlig. Andra menar att han är en medioker pajas utan innehåll. I en uppmärksammad artikel skrev den brasilianska kolumnisten Eliane Brum i den spanska dagstidningen El País att Bolsonaro är ”den arge morbrorn du träffar en gång om året på julen.” Hennes kritik fick mer kött på benen när det var dags för Bolsonaro att göra internationell debut.

World Economic Forum i Davos hade gett Bolsonaro äran att invigningstala och ställt 45 minuter till hans förfogande. Att få så mycket tid inför världens mäktigaste investerare är en dröm för de flesta statschefer. Brasilien har också genomgått en allvarlig kris de senaste åren, då ekonomin minskat med 10 procent och arbetslösheten stigit till 12 procent, och behövde således fjäska för världskapitalet. Ändå valde Bolsonaro att hålla ett anförande på endast sex minuter, där han pratade om Gud och kommunismens hot. När ordföranden för Davosmötet frågade ut honom om detaljer i det utlovade reformarbetet gav han intetsägande svar. Världens rikaste investerare skruvade på sig och förvånades över att presidenten över världens åttonde största ekonomi inte hade mer att komma med. Den brasilianska börsen rasade och den amerikanske ekonomiforskaren Robert J Shiller, som fick Nobelpriset i ekonomi 2013, kände sig besviken.

– Brasilien är ett stort land och förtjänar bättre. Bolsonaro gör mig rädd, sa han.

Brasiliens nye president hånades i media och ställde in sin presskonferens med sjutton minuters varsel som hämnd. En av få som gillade Bolsonaros framträdande i Davos var styrelseordföranden för det svenska energibolaget Vattenfall med 20 000 anställda.

– Den bild vi fick av presidenten står i kontrast till den man hittills fått i medier. Bolsonaro är mycket mer balanserad. Han har en klar reformagenda utifrån en skarp och obarmhärtig analys av Brasilien, sa Lars G Nordström till Svenska Dagbladet.

Även Sveriges före detta statsminister, Carl Bildt, tillhör dem som vurmar för Brasiliens högernationalist. Efter att Bolsonaro vunnit flög Bildt till Brasília och São Paulo för att skapa sig en egen uppfattning. Hans slutsats blev att Bolsonaros budskap var ”påtagligt robust”. Detta i kontrast med andra, som menar att Bolsonaro är tropikernas motsvarighet till Donald Trump, och när det gäller de kränkande uttalandena är likheten slående.

Presidenterna för Amerikas två största länder skyr inga medel när det gäller misogyna, rasistiska och sexistiska kommentarer. Deras nationalism påminner också mycket om varandra. Trump vill göra USA great again och Bolsonaros slogan är Brasil em cima de tudo, ”Brasilien först och främst”. Deras strävan att rensa upp i vad de kallar ”det politiska träsket” är också densamma. Sedan skiljer sig de båda statsmännen åt.

Trump är en framgångsrik företagare som förvaltat ett miljardarv och sadlat om till politiker. Bolsonaro har aldrig jobbat inom det privata näringslivet. Från det att han var 18 år har han försörjts av staten: först som militär, sedan som heltidspolitiker. Han har inte heller varit borgmästare eller guvernör, utan har nöjt sig med att vara kongressledamot. I Brasilien får en kongressledamot 1,2 miljoner kronor om året i ersättning av staten. Ledamöterna får dessutom ett statligt bidrag på 450 000 kronor om året till att anställa sekreterare och rådgivare. De flesta kongressledamöter är män och anställer unga, snygga sekreterare. Bolsonaro anställde den 24 år yngre Michelle de Paula och gifte sig med henne.

En kongressledamots främsta uppgift är att stifta lagar, en uppgift Bolsonaro inte har tagit på allvar. Trots att han varit ledamot i 30 år har han endast skapat två lagar: den ena om läkemedelslicenser – den andra om att fattiga med många barn ska erbjudas gratis sterilisering. Bolsonaro har inte heller kämpat mot korruptionen, mot de undermåliga sjukhusen eller den allvarliga krisen i skolan. I stället har han koncentrerat sig på att införa en liberalare vapenlag, förbjuda genusvetenskap i skolan och röstat mot hembiträdenas övertidsersättning.

Hur kan en sådan politiker vinna förtroende i ett av världens mest ojämlika samhällen?

Först och främst bottnar Bolsonaros framgång i att han lyckats kanalisera ilskan över den bristande säkerheten. På grund av den ekonomiska krisen de senaste åren har mordstatistiken i Brasilien skjutit i höjden. Under 2017 mördades 64 357 personer, vilket gör Brasilien till ett av världens farligaste länder. Under valkampanjen lovade Bolsonaro att sänka straffåldern, höja straffen och premiera poliser som skjuter för att döda. Majoriteten av väljarna gillade löftena och menade att Bolsonaro, som före detta militär, är rätt man för att skapa ordning och reda i landet. Vad som också bidrog till hans historiska seger var en intensiv kampanj i sociala medier: I och med att över hälften av Brasiliens befolkning är semianalfabeter – de kan skriva sitt namn och läsa en lapp, men inte skriva en berättelse eller läsa en bok – var det enkelt för hans kampanjmakare att skapa trovärdiga lögner om hans politiska motståndare. En av lögnerna som gick bäst hem var att arbetarpartiets kandidat tänkte dela ut ett häfte i lågstadiet som uppmuntrade barn till att ha sex med varandra. De konservativa i Brasilien slog bakut och ställde sig bakom Bolsonaro.

FAKTA: Kapten Bolsonaro

Jair Messias Bolsonaro [sic!] föddes i Glicério som tillhör delstaten São Paulo. Den före detta yrkesmilitären kallas O Capitão, kaptenen, av sina supportrar. Han har varit medlem i det brasilianska parlamentet sedan 1991 och har under sina 27 år som politiker representerat en rad olika partier. Under presidentvalet i fjol kandiderade Bolsonaro för det numera nationalkonservativa partiet PSL (Partido Social Liberal) där han till slut vann med 55,1 % av folkets röster.

Omvärldens främsta kritik mot den före detta yrkesmilitären är att han vill lösa Brasiliens ekonomiska problem genom att skövla Amazonas. Bolsonaro vill att marken ska används till industrijordbruket, i form av sojaodlingar och betesmark åt nötkreatur. Han vill även att gruvindustrin får tillåtelse att öppna fler bauxitgruvor i Amazonas. Det gör att fler floder behöver dämmas upp för att ge vattenkraft åt den energikrävande processen att förädla aluminium av bauxit. Miljövänner kritiserar honom, men Bolsonaro får stöd av sin utrikesminister, Ernesto Araujo, som menar att klimatförändringar är en marxistisk komplott.

Bolsonaro svarar själv inte på miljökritiken, utan har fullt upp med att klara sig undan de skandaler som kommit upp till ytan. Den värsta gäller hans äldste son Flávio Bolsonaro, som valdes till senator förra året och redan har åkt fast i en korruptionsutredning som visar att han under de senaste tre åren tvättat 17 miljoner kronor genom sin privatchaufför. Under samma tid har Flávio Bolsonaro köpt fastigheter för 10 miljoner kronor, det mesta kontant. Det finns misstankar om att pengarna kommer från den organiserade brottsligheten i Rio de Janeiro.

När Flávio Bolsonaro var invald i delstaten Rios lagstiftande församling anställde han mamman och frun till en efterlyst före detta polis som styr milisen i Rio. Milisen består av poliser, brandmän och väktare som driver beskyddarverksamhet. Milisen styr också en dödspatrull som misstänks ligga bakom mordet på den svarta, lesbiska vänsterpolitikern Marielle Franco. Avslöjandet har inte nämnvärt påverkat stödet för presidenten. Enligt den senaste opinionsundersökningen tycker 65 procent av befolkningen att Bolsonaro börjat sin mandatperiod på bästa sätt.

Bolsonaros starka stöd kan förklaras med att de flesta brasilianare tröttnat på att landet aldrig tar klivet till att bli ett i-land. Väljarna vill att Brasilien ska förverkliga sin dröm om att bli världens femte största ekonomi. Vad som sätter käppar i hjulen är att statsapparaten genomsyras av korruption och byråkrati. På listan över länder där det är enklast att driva ett företag ligger Brasilien på 130:e plats. Bolsonaros finansminister, nyliberalen Paulo Guedes, har som mål att inom fyra år göra Brasilien till ett av världens femtio bästa länder att göra affärer i.

En som välkomnar Bolsonaros löfte om ett bättre affärsklimat är Donald Trump. Han vill att länderna samarbetar när det gäller att stoppa det inflytande som Kina och Ryssland fått i Sydamerika de senaste tio åren. Förra året invigdes en kinesisk rymdbas i Patagonien och sedan tidigare har Brasilien gett Ryssland tillstånd att bygga ut sitt satellitnavigeringssystem Glonass i landet.

När Bolsonaro vann valet den 28 oktober förra året var Donald Trump förste statschef att lyckönska honom.

– Båda uttryckte ett starkt engagemang för att arbeta sida vid sida för att förbättra människors liv i USA och Brasilien ̋, sa Vita husets talesman Sarah Sanders.

Bolsonaro har erbjudit USA att bygga en bas i Brasilien och anlägga ett hjälpcenter med amerikanskt bistånd vid den brasilianska gränsen till Venezuela. Att Bolsonaro också tänker flytta Brasiliens ambassad i Israel till Jerusalem är örongodis för Trump. För första gången sedan kalla kriget är Amerikas två mest förmögna stater åter sammansvurna.

De som får betala priset för den högernationalistiska politiken i Brasilien är svarta, fattiga och homosexuella. Bolsonaro har redan antytt att han tänker inskränka arbetsrätten. Att han inte heller har något till övers för landets svarta majoritet blev tydligt när han presenterade sin regering: tjugo vita män och två vita kvinnor. De som lär råka mest illa ut under Bolsonaros regim är troligtvis landets homosexuella. Tidigare representerades de av Departementet för mänskliga rättigheter, men genom ett dekret har Bolsonaro sett till att det inte längre finns något särskilt skydd för homosexuella, trots att Brasilien är det land i världen där det mördas flest hbtq-personer.

Den som nu har ansvaret för hbtq-frågor är familjeministern Damares Alves som gjort sig känd för att ha sagt: ”En ny era har börjat i Brasilien! Pojkar klär sig i blått och flickor i rosa.” Hon är pingstpastor och har lovat att göra slut på all genusvetenskap i Brasilien.

”I denna regering kommer flickor att vara prinsessor och pojkar prinsar”, säger hon.

Det råder inget tvivel. En ny era har inletts i Brasilien.

Om Henrik Brandão Jönsson:

Henrik Brandão Jönsson är journalist, författare och Dagens Nyheters korrespondent i Latinamerika, bosatt i Rio de Janeiro sedan 2002.