Annons
Annons

Universal Music

Dr Dre knöt sin första skivdeal i fängelset. I dag är han familjefar och chef för ett skivbolag värt miljarder. Cafés Peter Smirnakos porträtterar affärsgeniet bakom hiphopens stora genombrott.

Annons

Dr Dre hade slutligen spärrats in bakom lås och bom. Tre år tidigare hade den kontroversielle hiphopstjärnan dömts till böter och skyddstillsyn för en rad mindre brott, och nu hade han kört rattpackad på motorväg, jagats av Los Angeles-polisen, gripits och dömts till sex månaders fängelse.
Året var 1995 och det var nu – i den där cellen – som affärsmannen Dr Dre föddes. Mogulen som inom några år skulle göra hiphopen till världens mest populära musikgenre, och som i efterhand kallats ”hiphopens Phil Spector” efter den legendariske popproducenten.
– Att åka in var det bästa som kunde hända mig, berättade Dre för The Guardian i maj 2000. Allt hade gått så fort – all framgång jag hade, alla pengar som strömmade in, alla brudar, allt festande. Jag fick aldrig chansen att stanna upp och fråga mig själv vad jag ville göra med livet. Till slut tröttnade jag på alltihop och tänkte: ”Är det det här livet jag vill leva? Eller vill jag bli en regelrätt affärsman som kan ta hand om sin familj, chilla, ha kul och tjäna pengar i sömnen?
I dag är rapmusiken mainstream, lika vanlig på NRJ som Britney eller Backstreet boys. Den typiska hiphopkonsumenten är lika gärna en vit medelklassvenne i pösbrallor som en svart homie i Compton. Tacka Dr Dre för det.
Sean ”P. Diddy” Combs förklarade Dres status i Los Angeles Times 1996:
– Han har en miljon efterföljare som bara väntar på att få kopiera nästa steg han tänker ta. Dr Dre är för rap vad Gud är för kyrkan.
Och så är det väl.
Det finns andra som har varit viktiga för rapmusikens genombrott, men ingen har revolutionerat den lika många gånger som Dr Dre.
Han skapade gangsterrapen med bandet N.W.A och gjorde funkig poolpartymusik på soloalbumet The Chronic samt den unisont hyllade comebackskivan Dr Dre 2001. Där emellan har han upptäckt och producerat Snoop Dogg och Eminem, samt skrivit världshits åt bland andra Mary J. Blige, Eve, Xzibit, Nas och 2Pac.
Andre Youngs framgångssaga började 1986 när han – anar vi månne ett mönster? – satt häktad för en ansenlig bunt obetalda parkeringsböter. Borgen hade satts till 900 dollar och för att få hjälp slog han en signal till sin knarklangarpolare Eric ”Eazy-E” Wright.
Andre Young var 20 år gammal och discjockey. Wright visste att han börjat göra egen musik och att han tagit sig ett artistnamn: Dr Dre (Dre var en förkortning av förnamnet Andre och prefixet Dr var en hyllning till basketlegenden Julius ”Dr J” Erving).
Wright, som hade planer på att starta ett skivbolag, gav Dre ett förslag:
– Gör låtar åt mitt bolag så fixar jag ut dig ur finkan.
Dre sa ja, och den parodiskt hårdkokta dealen skulle komma att förändra populärmusiken för alltid. Eazy-E startade skivbolaget Ruthless records och – tillsammans med Dre, O-Shea ”Ice Cube” Jackson, Lorenzo ”Mc Ren” Patterson, och Antoine ”Dj Yella” Carraby – vad som skulle komma att bli en av musikhistorien mest kontroversiella grupper: N.W.A (Niggaz With Attitude).
N.W.A släppte tre album och en ep åren 1987–1991, och gruppens andra skiva Straight outta Compton skapade moralpanik i USA.
Här kom fem 20-åringar från Compton i Los Angeles och rappade om skottlossningar, knarkuppgörelser, avsugningar och polisförtryck. Radion ville inte ta i låtarna med tång, MTV sa blankt nej, CNN diskuterade bandets budskap på bästa sändningstid och FBI skickade ett varningsbrev till Ruthless records där N.W.A uppmanades att ta det lugnt eftersom de ”hölls under uppsikt”. Givetvis blev skivan en succé – 500 000 exemplar såldes på sex veckor och sammanlagt nådde Straight outta Compton över två miljonersstrecket.
Gangsterrapen var född.
1991 släppte N.W.A uppföljaren Efil4zaggin (Niggaz 4 life stavat baklänges) och för första gången i historien gick ett hardcore-rap-album in på den amerikanska försäljningslistans förstaplats.
Dr Dre, som både rappat och producerat all musik åt bandet, var då 25 år gammal och hade plötsligt bankkonton svullna som gödgrisar. Han köpte smycken för hundratusentals dollar, bilar som andra köper strumpor, lägenheter lite här och var och ett gigantiskt hus i fransk kolonialstil där det pågick fester dygnet runt.
– Jag måste ha köpt tio bilar. Ferraris, hur många Mercor som helst, Corvetter… Jag brände en jävla massa stålar och släppte in människor i mitt liv som bara var ute efter att ha roligt på min bekostnad. Men för mig var livet bara en sjyst fest, och det blir ju ingen fest utan folk, konstaterade han senare.
Men baksmällan var på god väg.
En programledare, Deniece Barnes, hade sänt ett i Dres ögon kränkande inslag om N.W.A i tv, och på en branschtillställning attackerades Barnes av den uppretade rapstjärnan. Enligt Barnes släpades hon i håret och fick huvudet dunkat mot en vägg. Hon stämde Dre på 20 miljoner dollar, men affären gjordes upp i godo. Dre kommenterade händelsen i Rolling Stone ett par år senare:
– Det är klart att jag var helt fel ute, men jag bröt knappast armen av subban.
Turbulensen blev ännu värre året därpå. N.W.A splittrades sedan Dre hävdat att han och resten av gruppen lurats på pengar av Eazy-E, och de två blev dödsfiender. I juni slog Dre sönder käken på en lovande producent vid namn Darren Thomas under ett handgemäng, varpå han dömdes till 10 000 dollar i böter och 90 dagars husarrest. I oktober åtalades han för att ha misshandlat en polis under ett storbråk i en hotellobby i New Orleans och dömdes till ytterligare 30 dagar i husarrest.
Dessutom blev Dre skottskadad i benet efter att en pårökt homie låtit avtryckarfingret dansa salsa under en vild fest hemma i Dres lyxvilla. Kort efter brann hela kåken ner sedan någon lagt glödande kol i soporna efter en grillfest.
Frustrerad över oredan i sitt privatliv och diverse kontraktstvister med Eazy-E och Ruthless records bestämde sig Dre för att starta ett eget skivbolag – Death Row records – tillsammans med vännen Marion ”Suge” Knight. Knight tog hand om affärerna, Dre producerade plattorna och tillsammans skapade de ett skivbolag som fyra år senare värderades till två miljarder kronor.
På Death Row släppte Dre sin soloskiva The Chronic (västkustslang för marijuana). Den här gången var texterna annorlunda, liksom musiken. Det aggressivt samhällskritiska anslaget som varit signifikativt för N.W.A var borta, i stället handlade låtarna om glassiga fester, bikinitjejer och gräsrökning. Dres nya vapendragare Snoop Dogg gjorde också kometkarriär med debutskivan Doggystyle. Sammanlagt spelade The Chronic in en halv miljard kronor åt Death Row och Doggystyle ännu mer, 630 miljoner kronor.
Det fanns bara ett problem med skivbolaget: Suge Knight. Killen hotade och misshandlade folk till höger och vänster och lät sina gamla gängpolare hänga på kontoret.
– Det förvandlades till nån jävla Don Corleone-grej, har Dre sagt. Man kom in på Suges kontor och fick inte trampa på Death Row-emblemet i mattan och en massa sån skit.
Och Knight fortsatte i stor gangsterstil. Bland annat satt han i samma bil som 2Pac Shakur när denne sköts till döds 1996. Det har spekulerats i att skotten egentligen var avsedda för Knight, men inget har bevisats. Samma år dömdes Suge till nio år för misshandel (han släpptes i april 2001).

Gilla Cafe.se på Facebook

Men Dre och Knight hade gått skilda vägar långt tidigare. Efter Dres fängelsevistelse 1995 – efter nämnda rattfylla – lämnade han Death Row. 1996 gifte han sig med inredningsdesignern Nicole Threatt och startade sitt nya skivbolag Aftermath. Han släppte låten Been there done that och plattan Dr Dre Presents the Aftermath, där han försökte göra upp med sitt förflutna. Såväl fansen som pressen blev dock måttligt förtjusta i den nye, snälle Dre.
Sen var det tyst i tre år.
Sen kom Eminem.
Den vite dåren från Detroit rappade glatt om knark och våld och lyckades piska upp en hätsk debatt om artisters moraliska ansvar som inte skådats sedan, ja, sedan N.W.A:s dagar. Men han vann snabbt den svarta hiphopvärldens respekt av en enkel anledning: han var Dr Dres nya skyddsling.
Och Dre själv fick en rejäl nytändning av Eminems framgångar. Uppmanad av frun Nicole(!) återtog han bad boy-attityden på comebackplattan Dr Dre 2001 i slutet av 1999.
– Du måste gå in och börja köra hardcoreskiten igen, sa Nicole.
Dre litade på sin fru och levererade.
– Jag måste se på det ur ett underhållningsperspektiv. Hur konstigt det än känns att gå in och börja rappa om ”bitches” och ”hoes” igen så vill mina fans höra vissa saker. De vill att Dre ska vara Dre, försvarade han sig.
Förra året gav han sig ut på en turné tillsammans med Snoop Dogg, Ice Cube och Eminem. Turnén gick under namnet ”Up in smoke” och drog fulla hus över hela USA. Dre och Snopp Doggs gemensamma entré inleddes med en tio minuter lång film som spelades upp på jättedukar på scenen. Filmen innehöll rikligt med nakna kvinnor och våld och när turnéekipaget nådde Eminems hemstad Detroit hade stadens borgmästare Dennis Archer fått nog. Filmen fick inte visas för den unga publiken på grund av det vulgära innehållet. Dre svarade med att stämma Detroit och i december förra året vann han processen. Skadeståndet blev sammanlagt 53 000 dollar.
Men det där är artisten Dr Dre, det. Marknadsanpassat lite-lagom-farlig på fansens begäran, men ändå långt från den ursinniga revolten under N.W.A-tiden.
Följdriktigt bor privatpersonen Andre Young i dag i en 50-miljonersvilla i San Fernando Valley med fru och barn. Han har – som artist och producent – sålt över 45 miljoner skivor. Han är en regelrätt affärsman som tar hand om sin familj, chillar, har kul och tjänar väldigt, väldigt mycket pengar i sömnen.

Annons

Dela (0)
Tweeta



Laddar