Annons
Annons

Cafés prisbelönte tv-krönikör om Revolution – den smarta serien som varvar våld med eftertanke.

* * *

Vad händer om all elektricitet i världen plötsligt slutar fungera?

Den första insikten är att alla hipsters får rätt – det blir närodlat och vintage som gäller.

Annons

Nästa insikt är mer skrämmande. En kvinna får frågan varför hon bär omkring på en iPhone när den ändå inte fungerar. Hon kramar den och svarar: ”För att här inne nånstans finns de enda bilderna på mina barn.”

Gilla Cafe.se på Facebook

En annan huvudperson, överviktig med glasögon, var innan katastrofen grundare av Google. I samma stund som elektriciteten försvann så försvann också hans 80 miljoner dollar på banken.

Nu konstaterar han att världen återigen blivit som den var på skolgården när han var liten: ”Det är mobbarna, de som slår, som bestämmer.”

De senaste åren har det kommit många postapokalyptiska serier, men NBC-serien Revolution är både den smartaste och mest underhållande.

När ingen teknik längre fungerar – det förklaras aldrig varför strömmen gick – så blir det pilbåge, armborst och svärd som gäller.

Men Revolution lyckas mitt i allt fäktande mellan snygga människor med perfekta överkroppar också förklara mer komplexa saker, som till exempel uppkomsten av fascism och varför den sortens ideologi är något som människor i vissa lägen dras till.

När strömmen går, och samhället slutar fungera, blir det först total anarki. Folk plundrar och slår ihjäl varandra. För att skapa ordning bildas milisgrupper. Dessa klär sig i svart och bildar republiker där de bestämmer allt. Andra åsikter förbjuds.

I denna nya totalitära värld bildas revolutionära grupper som drömmer om att återupprätta det fria USA som det en gång var. Deras förbjudna symbol är den amerikanska flaggan.

Samtidigt blir de stämplade som terrorister av de nya makthavarna. Och får ett pris på sitt huvud. Alla postapokalyptiska tv-serier som gjorts på senare år – Falling skies, Walking dead, Jericho, Survivors – är påverkade av Cormac McCarthys Pulitzerbelönade roman Vägen från 2006.

Efter att ha läst Vägen ser jag inte längre på världen på samma sätt. Man påminns om att vårt nuvarande demokratiska samhälle aldrig är något man kan ta för givet, utan något som måste skyddas och diskuteras varje dag.

Politiska debatter på tv blir inte längre tråkiga efter man sett postapokalyptiska serier som Revolution. Abstrakta frågor som ”Vilket samhälle vill vi ha?” blir plötsligt konkreta.

Jan Gradvall

Annons

Dela (0)
Tweeta

Annons


Laddar