Annons
Annons

Cafés tv-krönikör om Usama Bin Laden-epoken och hur den avspeglats i tv-rutan. Efter ett mörkt Jack Bauer-decennium med terrorreferenser i var och varannan serie har vi nu något nytt att vänta. (Krönikan är tidigare publicerad i Café nummer 8, 2011).

Annons

* * * * *

Först en utrikespolitisk dementi: Nej, det var inte Jack Bauer som poppade Usama Bin Ladin.

Det som till slut gjorde att Bin Ladin kunde spåras var inte vattentortyr eller bomber. Det avgörande blev tio år av outtröttligt detektivarbete av folk som satt hukade vid skrivbord och lusläste rapporter och protokoll.

Gilla Cafe.se på Facebook

Spioner i källaren. Precis den sortens mullvader som alldeles för tidigt nedlagda Rubicon handlade om.

När vi nu äntligen kan sätta parentesklamrar runt det klaustrofobiska Bin Ladin-decenniet – hur vi överlevde det är något vi kan berätta om för våra barnbarn – så kommer 24 att vara motsvarigheten till vad En värld i krig-boxen är för dem som upplevde andra världskriget.

Vi har i tio år sett på världen med Jack Bauers ögon. De där kvarglömda väskorna på tåg. Panikstämningen på flygplatser.

2001 till 2011 var tio år av paranoia.

Och tv-serierna vi såg på visar det.

Alla de tv-serier som definierat 2000-talets första decennium har innehållit referenser till 11 september. 24 hade sin premiär två månader efter att tvillingtornen föll.

Även serier som inte direkt handlade om terrorism, från Sopranos till Lost, innehåller Bin Ladin-referenser.

Time Magazines James Poniewozik skrev i en summering av Bin Ladin-epoken att till och med 2000-talets bästa komediserie, Arrested development, egentligen var en allegori över Irakkriget.

Men den serie jag tänkte på när Bin Ladin äntligen spårades var som sagt Rubicon, AMC:s spionserie som lades ned efter endast en säsong.

Rubicon visade att dagens spioner inte åker vattenscooter med James Bond, utan sitter i vanliga kontorslokaler. De läser, letar och tänker. En andra säsong av Rubicon hade verkligen haft guldläge denna höst.

Vad vi i stället får se fram emot är att denna höst är starten på ett nytt tv-decennium. Det kommer naturligtvis inte vara slut på terrordåd bara för att Bin Ladin är borta, men den symboliska betydelse hans död har i USA ska inte underskattas.

Och kommer garanterat även att påverka tonen och innehållet i tv-serier.

Jämför det mörka Bin Ladin-decenniet med det 1990-tal som gav oss Seinfeld, Vänner, Ally McBeal och Arkiv X.

JAN GRADVALL

Annons

Dela (0)
Tweeta

Annons


Laddar