Annons
Annons


För oss som älskar presidenthumor har 2006 varit det mest givande tv-året på länge. Jag har, exempelvis, ännu inte hämtat mig från George Bushs chockerande självironiska framträdande på The White House Correspondents’ Association Dinner (ett årligt evenemang där Washingtons politiska journalister och presidenten gnuggar axel med varandra) i somras.

Inte nog med att komikern Steve Bridges fick stå bredvid Bush, vid ett identiskt podium, och imitera skiten ur honom.

Annons

Bush själv vågade dessutom göra sig lustig både över sina bristande språkkunskaper (”Jag fortsätter att sprida vår agenda – globalt och runtom i världen, liksom internationellt”) och vicepresidenten Dick Cheneys dåliga hälsa: ”Han är en god man. Han har ett gott hjärta… Eh, han är en god man.”

Stephen Colbert från Comedy Centrals The Colbert Report gjorde också ett bejublat inhopp på samma gala, men drev bäst med en annan, fiktiv president tidigare under året. Inför det sista avsnittet av Vita huset i maj uppmanade han Jed Bartlet att, likt riktiga presidenter, benåda folk innan han avgick. Primärt karaktärerna från den gamla 80-talsserien The A-Team, föreslog Colbert.

På sistone har även Bill Clinton varit uppe i mixen. För ett par veckor sedan bjöd han på ett underhållande ordkrig med Fox News-reportern Chris Wallace, sedan denne pressat Clinton om hans oförmåga att sätta stopp för al-Qaidas framväxt på 90-talet (se klippet här). Den bästa grillningen av ex-presidenten stod dock, som vanligt, Jon Stewart på The daily show (Comedy Central/Canal+) för. När Clinton sa att han inte vet om Hillary tänker ställa upp i nästa presidentval undrade Stewart: ”Hon meddelar det genom en post-it-lapp på kylen, eller?”

Världen vore betydligt tråkigare utan amerikanska presidenter.

Markus Kylén  
Cafés redaktionschef skriver om tv på www.cafe.se varje tisdag

Annons

Dela (0)
Tweeta

Annons


Laddar