Annons
Annons


Sett på Aktuellt på sistone? Inte jag heller.

Just därför tvingade jag mig själv följa Aktuellt under en vecka. Men blev tyvärr bara påmind om varför jag för länge sedan valt bort nyhetsprogram på tv.

Annons

Aktuellt är känt som det äldsta och tyngsta nyhetsprogrammet i
svensk television. Det ska vara tv-nyheternas u2. Men dagens upplaga av Aktuellt är ett program utan vare sig riktning eller självförtroende.

Gilla Cafe.se på Facebook

Att se Anna Hedenmo och Jarl Alfredius stående där övergivna på studiogolvet, med allt vilsnare blickar, påminner om u2 under den perioden när bandet gjorda videor där The Edge satt fastbunden med en citron i munnen.

De senaste åren har vi fått ta del av den ena rapporten efter den andra som behandlar unga personers medievanor. Nu senast var det Resumé Magasin som på omslaget hade rubriken: ”De ratar kvällspress och böcker.”

Undertexten i dessa rapporter är nästan alltid att dagens unga är lite
ytligare och lite dummare än föregående generationer. Förr var man minsann engagerad i samhället. I dag är man bara engagerad i sin Xbox.

Men statistik ger sällan hela sanningen. Alltför ofta används den bara till att bekräfta på förhand bestämda teser.En färsk amerikansk undersökning, som gjordes när kampen mellan Barack Obama och Hillary Clinton var som hetast, visade att bland människor under 30 var det endast 25 procent som följde kampanjerna genom tv-nyheter.

Samtidigt visade andra studier att människor under 30 sällan eller aldrig har varit så engagerade i en primärvalskampanj.

Ett konkret bevis på detta är röstdeltagandet. Efter räkning i 22 stater visade det sig att röstdeltagandet i det demokratiska primärvalet ökat med hela 50 procent
just i gruppen under 30.

Så vad är egentligen för­klaringen till att unga ratar tv-nyheter? Här kan vi se både medieanalytiker och delar av Aktuellt-redaktionen ivrigt stå och hoppa för att få säga
det rätta svaret: ”Internet!

Det beror på Internet!”

Och vid nästa stormöte på Aktuellt kommer man att dunka näven i bordet och säga: ”Vi måste satsa ännu mer på webben!”, samtidigt som Jarl Alfredius tar på sig hjälmen och går och surar i ett hörn.

Men den verkliga förklaringen är både enklare och mer komplex än så. Om man under mars månad studerade New York Times topplista över de artiklar som mailats vidare flest gånger kunde man notera en avgörande förändring.

Efter att Barack Obama hållit sitt redan klassiska tal om rasfrågan så rankade nätutskriften av talet högre än alla tidningens själva artiklar om talet.

För att inte tala om den spridning som talet fick på YouTube. I stället för att läsa om talet eller att se en snutt av det i ett nyhetsprogram, med en efterföljande kommen­tar av en så kallad expert i studion, var det 3,4 miljoner människor som valde att se det i sin helhet.

Vad som helt enkelt håller på att hända, vilket New York Times också konstaterat i flera artiklar, är att unga ratar journalistiken, i betydelsen den vinklade rapporteringen om nyheten, och i stället går direkt till nyhetskällan.

För varför köpa juice i ett tetrapack, med alla okända tillsatser, när man har tillgång till färska apelsiner och kan pressa själv?

Den ekologiska generationen vill även ha sina nyheter obesprutade.
På 1900-talet var det bara journalister som hade tillgång till källan. På 2000-talet sitter läsaren och journalisten i samma båt.

Det är därför inte så konstigt att så många av oss etablerade journalister, med våra feta nackar, i dag ror så att svetten lackar.

När New York Times frågar unga människor hur de får tag i nyheter och politisk information låter svaren ungefär som hur man idag får tips om till exempel ny musik. ”En kompis, vars omdöme jag litar på, mailar mig en länk på nätet.”
Eller som en person som ratat både tv-nyheter och dagstidningar säger till samma tidning: ”If the news is that important, it will find me”.

Jan Gradvall

Annons

Dela (0)
Tweeta

Annons


Laddar