Rättegången mot Viktor Bout:
25 år eller livstids fängelse

Johan Hurtig Wagrell  |  Publicerad 2011-11-03 11:59  |  Lästid: 3 minuter


Majsan Boström arbetar på ett reportage om Viktor “Lord of war” Bout. Hon har varit på plats under rättegången i New York och rapporterat för cafe.se om hur man gör för att jaga en intervju med världens värsta vapenhandlare. Nu publicerar vi den sista delen i serien.

Strax efter 14.30 amerikansk tid på onsdag reste sig försvarsadvokaterna Albert Dayan och Kenneth Kaplan hastigt och sprang ut ur cafeterian på åttonde våningen i tingshuset på sydöstra delen av Manhattan. Det var signalen. Klart. Efter en lång dags väntan kom världspressen plötsligt på fötter och sprang efter. I rättssal 15C var det så många biffiga U.S. Marshals på plats att folk blev tvungna att pressa sig in.

Där tittade juryrepresentanten, en lång blond dam, Bout rakt i ögonen och sade “we find the defendant guilty”. Bout tittade lugnt tillbaka och visade inte en min. Kathi Lynn Austin blev tårögd av lättnad där hon satt på pressbänken. Frugan och dottern missade den, för dem, fördärvliga informationen i ett dåligt tajmat break från tinget.

– De trodde det skulle ta längre tid, berättade Bouts tolk och advokatassistent.

Själv befann jag mig klantigt nog 10 timmar därifrån (faktiskt med handen på brevlådan, ännu ett brev adresserat till Mr. Bout i Metropolitan Correctional Center) då mobilen vibrerade till. Tack gode gud för mina trogna nya rysktalande kompisar!

– Bout visade inte en min, berättade en ryskspråkig amerikan som brukar skriva om nynazister för ryska Vice.

Juryn var enig och fann Bout skyldig på alla fyra åtalspunkter.

  1. Konspiration att döda amerikanska medborgare
  2. Konspiration att döda amerikanska ämbetsmän och stab
  3. Konspiration att skaffa och använda en luftvärnsrobot, och
  4. Konspiration för att ge materiellt stöd eller resurser till en designerad utländsk terroristorganisation.

– Det var inte oväntat, berättade Kaplan för några av mina journalistpolare i hissen på väg ner. Vi hade förberett honom på det värsta. Det var ett komplicerat fall.

– Väldigt få federala fall som det här går till rättegång, förklarade advokatassistenten. Det brukar i allmänhet sluta i något slags avtal (läs: den åtalade tjallar för att komma undan straff).

Men det berättade Vice-snubben att Viktor Bout hade tvärvägrat då han erbjöds ett sådant avtal redan i Thailand för mer än två år sedan.

Enligt advokatassistenten så är antalet fällande domar i U.S. District Court, Southern District of New York skyhögt, typ 98 procent.

– Ingen vinner.

Albert Dayan, huvudadvokaten, som fått oss alla att tycka lite synd om Bout mer än en gång med sina misstag, stakanden och konstiga frågor till åklagarsidans vittnen, sade att han var otroligt besviken men nu återstår nästa steg.

Med nästa steg menas förstås överklagningsprocessen, standardprocedurer som “rule 29”  där man yrkar på att juryn inte har haft tillräckligt bra med bevis för att ta ett beslut, och, själva straffutdelningen som sker i februari av domaren. För Bout väntar minimum 25 år i fängelse, till maximum – “life”.

Kathi twittrade och kablade ut sin glädje via pressmeddelande och blogg.

“Det är över! Slut på en era för den mest produktiva handlaren i krig och mänskligt lidande! Skyldig på alla 4 åtalspunkter. Försöker hålla tårarna tillbaka”.

Många andra aktivister för en tryggare och mer fredlig värld menade på att “vi” nu inte kan låta någon annan ta över Bouts imperium.

U.S. Attorney Preet Bharara skickade också ut ett memo där man inte kunde undvika en viss stolthet:

“Som bevisat i rättegången var Viktor Bout redo att sälja en vapenarsenal som skulle ha gjort vissa mindre länder gröna av avund… Med dagens snabba dom har rättvisa skipats och en mycket farlig man hamnar bakom lås och bom”.

– Jag kommer just från häktet och ett möte med Viktor, säger advokatassistenten. Han tar det bra. Han är stark.

– Detta trots att hans kosthållning vissa dagar bestått av endast tre äpplen och att han sitter helt avskiljd från världen sånär som på en liten am radio, lade advokatassistenten till.

Viktor Bout hade via advokatassistenten sänt en hälsning till sin fru och dotter att han mådde bra. De skulle inte oroa sig för honom utan tänka på sig själva. “De kommer inte att knäcka mig”.

Alla och Elizabeth Bout var förkrossade (såklart) berättade advokatassistenten som hunnit bli mycket god vän med hela familjen och är den som kanske träffat Viktor Bout mest det senaste året.

– Vi har setts ungefär två tre gånger i veckan, säger mannen som växte upp i Sovjetunionen men vars föräldrar bestämde sig för att sjappa.

På det viset.

– Då kanske du kan hjälpa mig att få till en intervju, frågar jag. Jag skriver och skriver mina brev.

– Jaså, men det är inte så stor risk att han ställer upp just nu, svarar advokatassistenten.

– Men…om jag lovar att inte fråga något som har direkt anknytning till rättegången? Jag kan tala med Viktor Bout om vad som helst.

– Skicka mig en av dina böcker.

– Eh…jag har inte skrivit några böcker…än.

– Men mejla mig något annat du skrivit, då? Viktor Bout är en litteraturens man, så han vill veta vad du har för stil.

Dela på Facebook
Tweeta
Uppdaterad 2023-09-13 14:04