Är du typen som ser avsnitt efter avsnitt av favoritserien varje kväll istället för att gå och lägga dig och på samma sätt varje morgon lovar dig själv att gå och lägga dig tidigare – utan att hålla det löftet?
Förutom att du såklart lider av att resten av världen är helt i ofas med hur du tycker att livet borde levas så menar experterna att det även finns en hel del hälsorisker med att vara en nattsuddare.
1. Högre blodtryck
Studier visar att kvällsmänniskor löper upp till 30% högre risk för högt blodtryck, även om de sovit samma antal timmar och med samma sömnkvalitet som andra. Detta kan också hänga samman med att nattsuddare ofta också prickar av punkt 2 och 3 nedan.
2. Mindre chans att träningen blir av
Sent på kvällen blir det sällan träning av och nattugglor är bevisat mer stillasittande än hurtbullarna som är uppe tidigt. Vilken tid som passar kroppen bäst för träning är högst individuellt, men vi kan nog enas om att det är större chans att kvällsträning blir avblåst för att andra saker dyker upp under dagen. Hur tungt det än kan vara att gå upp tidigare för att ta sig an tunga och flåsiga aktiviteter så har träning en positiv effekt på resten av dagen.
3. Kvällsätande kan leda till viktuppgång
Ett omdebatterat ämne, men klart är att man ofta gör mer ohälsosamma val på kvällen när man ska ”unna sig”. Studier visar också att män med sena vanor hade större förlust av muskelmassa än de som går till sömns i tid.
4. Mindre totalsömn
Eftersom samhället till stor del är inställt efter morgonmänniskor är det ingen svår matematik att de med sena vanor har svårt att få ihop sina sovtimmar. Och att sova fram till lunch på helgen kan tyvärr inte riktigt kompensera för förlorade timmar tidigare i veckan, i alla fall inte på hälsoplanet.
5. Högre risk för diabetes
Förmodligen ett samband med alla ovanstående punkter, men också för att du stör din ”cirkadiska rytm” – din inre klocka som är inställd på att försöka förutsäga din dag och optimera alla dina kroppsliga funktioner. Så när du är är uppe sent på natten stör du systemet och kroppen blir sämre på att exempelvis bryta ner maten. Det är dessutom svårare att hålla typ 2-diabetes i schack om man har sena vanor.
6. Tonåriga tröttmössor presterar sämre i skolan
Att tonåringar somnar sent och sover länge är heller inga nyheter. Det visar sig också på skolresultaten – elever som gick och lade sig efter 23.30 hade sämre betyg än de som gick till sängs tidigare. De var också emotionellt känsligare. Ännu en anledning för föräldrar att tjata om läggdags och skärmtid.
7. Depression och dåligt humör
Människor som går och lägger sig sent har större benägenhet för depression och ångest. Undersökningar visar också att morgontrötta inte bara är surare på morgonen utan också oftare har ojämnt humör under resten av dagen.
8. Mer alkohol och tobak
Här är det lite oklart vad som är hönan och vad som är ägget. Klart är iallafall att det inte är positivt för hälsan.
9. Tidigare död
Trots all forskning ovan är det inte fastställt om hälsoriskerna är tillräckliga för att göra mätbara skillnader i livslängd. Men i en nyligen publicerad studie har forskare följt en halv miljon människor mellan 30 och 73 års ålder under 6, 5 år. Undersökningen visade att de som identifierade sig som nattugglor hade 10 % högre risk att dö i förtid än de som var morgontyper.
Inte bara dåliga nyheter
Ja, listan ovan ser onekligen ganska deppig ut. Men, det finns en del positiva aspekter med att vara en nattuggla också. De har exempelvis ofta större sociala nätverk och är mer produktiva och kreativa än morgonmänniskor.
Forskarna är dock noga med att peka ut att det behövs fler undersökningar för att verkligen kunna understödja de negativa effekterna. Mycket av den forskning som finns är gjord på människor i extrema situationer, till exempel skiftarbetare och inte bara på de som tenderar att lägga sig några timmar försent. Men, med det sagt kanske det ändå kan vara bra att rannsaka sig själv och sina vanor.
– Först och främst är det viktigt att nattsuddare blir medvetna om riskerna som är förknippade med deras livsstil. De verkar vara mer sårbara för konsekvenserna av en ohälsosam livsstil och kan ha fördel av att vara mer noga med att göra smarta val, säger Kristen Knutson, en av forskarna bakom studien.
Din inneboende cirkadiska rytm är delvis inprogrammerad i ditt dna – men det betyder inte att du inte kan ändra den. Ungefär 50% är genetiskt, men du kan behöva jobba lite för ställa om din inre klocka i lägen där det kan behövas (typ – dåligt att gå och lägga sig klockan 01 om man har småbarn som vaknar 05.17).
Tips för dig som vill justera din dygnsrytm
- Gå och lägg dig tidigare, men börja med att bara backa 5-10 minuter per gång så att du inte ligger vaken och skruvar dig i evigheter.
- Gå upp samma tid varje dag.
- Undvik starkt ljus och för mycket skärmtid de sista timmarna på kvällen.
- Att det är lättare att gå upp tidigt på sommaren är ingen nyhet. Försök efterlikna förutsättningarna genom att vrida upp ljuset ordentligt så fort du går upp på vintern. Väcker du kroppen ordentligt tidigare istället för att gå som en zombie i flera timmar är chansen att du blir trött på kvällen större.
- Kaffe – ja på morgonen, nej på kvällen. Men det visste du ju.
- Melatonin-tabletter (en kemisk variant av kroppens eget sömnhormon) kan vara till hjälp för insomning.
Källa: time.com Bildkälla: IBL
Artikeln publicerades först på MåBra.