Telefonsamtal.
Ivrig man i andra änden: HEJ!!!
Jag: H…ej?
Ivrig man i andra änden: (Säger namnet på teleoperatören han ringer från lite på sättet som om han hade sagt ”jag ringer dig från månen!!!”) Jag ringer dig från *Namn på teleoperatör*!!!
(Kort tystnad. Lite den sortens tystnad som kanske skulle uppstå om den ivrige mannen i andra änden hade läst innantill från ett säljmanus där texten ”Vänta nu i tre sekunder medan kunden kippar efter andan som om han precis fått veta att han vunnit på lotto” precis dykt upp.)
Jag: Okej. Hej. Det här är ju tredje gången ni ringer den här veck…
Ivrig man i andra änden: (Med tonfallet som om han pratade i headset samtidigt som han gjorde armhävningar) Vem ringer du med idag Fredrik!!!???
Jag: Ja, alltså, jag ringer med *Namnet på min teleoperatör*.Och det här är som sagt tredje gå…
Ivrig man i andra änden: (Med stegrande entusiasm, lite som om han nu står och hoppar upp och ner på golvet och aktivt måste hindra impulsen att börja klappa hysteriskt i händerna) Och vad betalar du för det Fredrik? Vad. Betalar. Du. För. DEEET!!!???
(Tystnad)
Jag: Alltså…är det verkligen relevant?
(Tystnad)
Ivrig man i andra änden: (Ljudet som kanske skulle uppstå om man irriterat knackade på ett headset med fingertopparna i övertygelsen om att det måste vara glapp i det) Va???
Jag: Jag sa: Är det verkligen relevant vad jag betalar nu?
Ivrig man i andra änden: (Ljudet som kanske skulle uppstå då man aningen mera upprört knackade på ett headset med kanten på ett skrivbord) Vadihelv…vänta lite! (Ljudet som kanske skulle uppstå då man lite mer definitivt knackade på ett headset med undersidan av sin sko)
(Tystnad)
Ivrig man i andra änden: (Ljudet av telefonlur som lyfts, tonfallet som om vi precis kommit överens om att iscensätta ett rollspel vars grundhandling är att vi aldrig pratat med varandra förut) Hej Fredrik!!!
Jag: Ja, va…hej?
Ivrig man i andra änden: (Som om han var tvungen att kommunicera med mig tvärsöver en 200 meter lång vindtunnel) JAG HAR LITE PROBLEM MED MITT HEADSET!
Jag: Okej.
Ivrig man i andra änden: (Med den retoriska rytmen av någon som på en separat linje samtidigt blivit uppringd av soundtracket till Rocky IV) Såvadbetalardufördittabonnemnagidag? Vad. Betalar. Du. För. DET. Fredrik?
Jag: Ja…alltså…det är som sagt tredje gången ni ringer den här veckan. Så om det inte är för mycket besvär skulle jag gärna vilja veta varför det är relevant?
Ivrig man i andra änden: (Med den retoriska rytmen av någon som precis fastnat med sin väska i snurrdörren i entrén till Arlanda) Vad menar du med det!?
Jag: Jag menar bara att det där är väl ett konstigt sätt att inleda ett säljsamtal?
Ivrig man i andra änden: (Ljudet av upprört rafsande i papper) Men…du ringer ju med *Namn på min telefonoperatör*! Vi är MYCKET billigare än dem!
Jag: Okej.
Ivrig man i andra änden: (Som om han gjort mål i något) Ja!!!
Jag: Men det är ju inte ett dugg relevant. Jag har ju min telefonoperatör för att jag tycker att de är bäst. Inte för att de är billigast.
(Tystnad)
Ivrig man i andra änden: Men vi är ju my… (hejdar sig så som man kanske skulle hejda sig om man var på väg att skaka hand med någon och i sista stund upptäckte att denne någon hade något som faktiskt helt bestämt såg ut lite, lite som avföring på två av fingrarna) Eller…alltså. Hur menar du?
Jag: Jag menar att om du hade sålt bilar, då hade du väl inte ringt upp folk som kör Ferrari och frågat vad de betalat för den? Och sen när de säger ”1,7 miljoner” så vrålar du ”VA? Är du inte klok? Jag har en Honda Civic här som du kan få för NIO TUSEN SPÄNN!!!”. Så skulle du väl inte göra? För kör man en Ferrari så kanske man vill ha lite fler argument att byta bil än att det finns billigare bilar liksom. Förstår du hur jag tänker?
Ivrig man i andra änden: (Ljudet av något som faktiskt bestämt skulle kunna missuppfattas som att någon lutar munnen bort från telefonen och mumlar ”men vilket jävla blockmongo alltså” till personen bredvid sig.)
Jag: Inte för att det är något fel på Honda Civic alltså.
Ivrig man i andra änden: (Ljudet som kanske skulle kunna uppstå om man liksom headbangar i sidled) Va!?
Jag: Inte alls. Några av mina bästa vänner kör Honda Civic.
Ivrig man i andra änden: (Ljudet av mer rafsande i papper)
Jag: Men du förstår kanske hur jag menar. Jag tänker att du kanske har andra argument än bara priset? Typ att ni har bättre täckning eller trevligare kundtjänst eller kortare bindningstid eller att jag får tillgång till en hemlig hemsida där man kan köpa rullskridskor som sprutar eld eller så…
(Tystnad)
Jag: (Harklar mig) Ja, vafan…inte det där med rullskridskorna då kanske. Skit i det. Det var bara ett exempel. Men du fattar vad jag menar. Om vi inte hänger upp oss så himla mycket på priset, varför ska jag välja att ringa med ditt företag då?
(Ganska lång tystnad)
Jag: Hallå?
Ivrig man i andra änden: (Låter helt uppriktigt inte riktigt lika ivrig längre) Ja.
Jag: Ja?
(Tystnad)
Ivrig man i andra änden: (Faktiskt närmast oivrigt nu) Har du en iPhone 4?
Jag: Ja.
Ivrig man i andra änden: (Djupt andetag) Okej.
Jag: Okej?
Ivrig man i andra änden: Vi har…ganska bra täckning.
Jag: Bättre än *Namnet på min teleoperatör*?
(Tystnad)
Ivrig man i andra änden: (Djupt andetag) Det vet jag inte.
Jag: Okej…men säg så här då: Om jag tejpar fast en telefon på varje sida av mitt huvud, en från er och en från min nuvarande teleoperatör. Och ringer morsan. Och börjar springa söderut på E4:an härifrån. I vilken telefon kan jag och morsan prata längst då?
Ivrig man i andra änden: (Djupt andetag som låter en aning sammanbitet) Jag vet inte.
Jag: Okej.
(Tystnad)
Ivrig man i andra änden: (Två aningens kortare andetag) Vi har…ett väldigt bra paketerbjudande med mobilt bredband.
Jag: Okej. Tack. Men jag behöver inte det.
Ivrig man i andra änden: (Lite som om han kanske pratade med munnen stängd) Okeeej.
(Tystnad)
Jag: Vill du ha en stund att fundera?
Ivrig man i andra änden: (Ljudet som kanske skulle uppstå om man masserade sin ena tinning med en plastkniv) Va?
Jag: Ja…jag tänkte gå och käka lunch nu. Så jag tänkte om du ville kolla igenom dina papper och ringa upp mig i eftermiddag och prata mer eller så?
Ivrig man i andra änden: (Med tonfallet som kanske skulle uppstå om man pratar i telefonen med pannan tryckt mot skrivbordskanten) Ja. Absolut. Vi säger så.
Jag: Gött. Hörs sen då!
Ivrig man i andra änden: (Ljud som faktiskt lätt skulle kunna uppfattas som någon som slänger på telefonluren)
