Hoppa till innehåll

Skoglund: ”Ställ in bakfyllan – inte träningspasset”

Träningsbubblan kryllar av såväl myter- som sanningar kring kombinationen alkohol och träning. Men f*ckar verkligen ett tjog Arboga upp våra surt förvärvade resultat? Och finns det träningsformer som påverkas mindre än andra efter en helkväll med jägerbomber? Välkommen till den hatälskade, tillika blöta, sanningen.

Så, hur träningsmässigt skadligt är egentligen de där 15 centiliterna Riesling för en medelmåttamotionär? 

Steve Urkel-hjärnorna på GIH menar att utfallet från gårdagens sjöslag på K-karaoke påverkas av en rad olika parametrar. En salig blandning där mängd, genetik, kön och dryckeserfarenhet antingen hissar eller dissar morgondagens habila livslust. 

En sak är dock säker. Så fort alkoholen gör sin smash and grab-entré störs kroppens naturliga arbetsordning – allt för att trycka ctrl, alt, delete och skademinimera ”giftet” den nyss tillskansats. En sanning som inte tarvar onödiga högskolepoäng och Mensamedlemskap för att inse att mer alkohol innebär större problem.

Vilken träningsform drabbas värst?

Studierapporterna visar tydligt vilka träningsformer som skadeskjuts hårdast efter vår lättälskade alkoholmarinering. Först ut återfinns kroppens naturliga fettförbränningskapacitet, detta då levern tvingas omprioritera sina egentliga arbetsuppgifter för att istället ”avgifta” kroppen från ämnet som skallats ner i strupen.

Kort och gott, så länge alkohol snurrar runt i blodbanan pausas prioriteringsordningen och kroppens möjlighet att nyttja fett som bränsle. En effekt som automatiskt leder till ökad fettinlagring. 

”Men om vi struntar i sexpacket då” – rättfärdigar det plötsligt en flaska rumsvarm tisdagskahlua i skrivbordslådan? Dessvärre inte.

Om målbilden stavas styrkeökning och muskelmassa kommer nämligen alkoholen skadeskjuta våra avgörande anabola hormoner för blomstrande resultat.
Hårt, men rättvist.

Vilken fysisk aktivitet påverkas minst?

Forskningen visar att våra kroppar påverkas minst vid konditionsträning dagen efter vi skådat flaskbottnarna i vitögat. Och visst, känslan under löpturen kommer med största sannolikhet flirta mer med skärselden än endorfinrusen – men prestationsförmågan minskar, svepande kalkylerat, i själva verket bara några enstaka procentenhet. Resten sitter i huvudet.

Löpning-, cykelpass och raska promenader är dessutom fördelaktiga då vi själva kan reglera tempot, samtidigt som kroppen utsätts för lägre skaderisker i förhållande till tunga knäböj, explosiva frivändningar eller andra komplexa baslyft.

Foto: Getty Images

Ställ in bakfyllan – inte träningspasset

Låt inte bakfyllan rättfärdiga inställda träningstillfällen. Visst, passet kommer upplevas som en satanistisk resa med provocerande mjölksyra, oproportionerlig trötthet och high score-kompatibla mängder tvivel. Men, detta till trots, är inte träningen farlig.

Idrottsforskarna fastslog tydligt att fullt friska människor inte behöver oroa sig för huruvida dagen-efter-träning kommer stressa hjärtat, levern och njurar bakom skadebenägna fiendelinjer.

Det enda varnande finger som höjdes, sammanlänkat med fysmys post gedigen utekväll, kretsade kring några marginella procentenheters ökade risk för skador. En sanning som kan motivera någon enstaka timmes väntan innan vi börjar brottas med hexagonhantlarna, men aldrig förväxlas med dödssynden lättja och inställda aktiviteter. 

Så, summa summarum. Ställ in bakfyllan – inte träningspasset.

Nyhetsbrev

Varje vecka skickar Cafés redaktion ut de senaste, roligaste och vassaste artiklarna från sajten så du alltid håller dig uppdaterad.