Thomas Rusiak

joel  |  Publicerad 2006-06-28 20:25  |  Lästid: 3 minuter
Carl-Johan Paulin

Pensionssparar du?
– Ja. Och det är ju inte särskilt rock’n’roll. Men allt sånt är bara klyschor. Jag vill skapa mig ett bra liv.
Är du rik?
– Nej, inte det minsta. Många tror det. Men det krävs enormt mycket för att en artist ska tjäna pengar i Sverige. Men jag går runt.
Är du snål?
– Definitivt inte. Och jag är inte ekonomisk heller. Jag tycker om att ha tillräckligt så att jag kan resa och käka goda middagar.
Vad läser du?
– Jag har just läst Liftarens guide till galaxen. Men jag läser inte mycket alls. Jag gillar inte att läsa. Andra läser en bok på ett par dagar, för mig tar det ett år. Så jag läser bara Bamse.
Är du inte lite för gammal för Bamse?
– Jo, kanske, men det är nostalgi. Det är skönt med barngrejer. Barngrejerna var så flummiga på den tiden. Som Rune Andréasson, när han fick idén med en kanin, en björn och en sköldpadda som är kompisar.
Vad gör du annars?
– Jag åker motorcykel.
Vad har du för mc?
– Jag har ingen. Jag och min fru brukar låna. Men när jag blir rik ska jag köpa en h-d.
Men bil har du väl?
– En gammal Honda Accord. Vad trodde du? En Lexus?
Ja. Det måste väl alla hiphopare ha?
– Men jag är inte hiphopare. Jag har nog varit, men nu är jag ingenting. Inte när det gäller vad man har för kläder i alla fall.
Hur låter din nya skiva?
– Den drar åt samma håll som förra skivan sträckte sig, men mer. Den är beatsbaserad, men väldigt annorlunda. Den är flummigare, mer psykedelisk. Och hårdare. Inte lika lättsam.
Och så har du gjort en singel om motionscykling!
– Spinning? Nej, nej, det är inget sånt. Titeln Spinning syftar på hur tankarna far runt och psyket slår volter när man inte är beredd på den stora karusellen och uppmärksamheten. När jag skrev den hade jag inte kommit över den extrema besvikelsen över hur branschen egentligen funkar.
Du gör allt själv på nya skivan. Är du en multibegåvning eller har du samarbetssvårigheter?
– Jag är en extrem entusiast. Jag behärskar inget instrument till 100 procent, men jag försöker ändå. På förra plattan spelade jag dragspel. Det hade jag aldrig gjort förut. Och på den här spelar jag munspel. Det hade jag heller aldrig gjort förut.
Varför inte använda sig av folk som kan spela i stället?
– Jag har en bild i huvudet om hur det ska låta. Det är bara jag som kan ge visionerna i mitt huvud liv. Någon annan kanske kan göra det bättre, men det skulle inte vara jag.
Du heter Sihlberg egentligen. Funkar inte det som artistnamn?
– Nej. Det gör väl inte det. ”Sajlbörgh”, liksom. Rusiak är en twist på min biologiska fars efternamn, Banasiak. Men nu har jag bytt, så jag heter Rusiak på riktigt.
Har du gjort något kriminellt?
– Jag har åkt på dagsböter en gång. Jag och några kompisar blev stoppade av Securitasväktare när vi försökte planka in på ett ställe. Det ansågs visst vara motstånd eller något sådant. Men det var definitivt en överdrift från deras sida.
Du verkar vara rätt stor i Tyskland.
– Nja. Vi gjorde en miniturné med det norska poprockbandet Briskeby i Tyskland. De var snäppet populärare än oss där, så det hände att hela publiken hade gått innan jag ens kommit upp på scenen. Och det kunde ju vara lite jobbigt. Så jag tror inte att jag är någon jättekändis i Tyskland.
Är drömmen att vara stor i USA?
– Givetvis. Men det coolaste jag gjort var ändå när jag blev intervjuad via telefon i direktsändning i albansk tv.
Du har låtar med på soundtracken till filmerna One night at McCools och Jake and Silent Bob.
– Det var en svincool grej.
Men hade det inte varit roligare om filmerna inte varit så kassa?
– Jag vet inte om de är bra eller kassa. Jag har inte sett dem. Det är slött och lite pinsamt. Det kan kanske anses nonchalant.
Vad lyssnar du på?
– Mycket Beatles och Stones. Coldplay och Queens of the stone age… allt möjligt.
Ingen hiphop?
– Den mesta hiphopen på senare tid är rätt tråkig. Så det blir ganska lite. Men Missy Elliot gör en grym grej.
Är inte hiphopare rätt trista och humorlösa?
– Kanske. Det är ju det där med att hålla på sin integritet. Det var kanske som värst för fem–tio år sedan. Men den ”hårda” attityden finns kvar.
Är du sugen på att vara med i Melodifestivalen?
– Nej, inte som den sett ut de senaste tio åren i alla fall. Det har varit extremt dåligt. Hela arrangemanget suger. Och det skulle inte vara något career-move för mig, direkt.
Vad kollar du på tv?
– Six feet under på Canal plus. Den rekommenderar jag till alla. Det är världens bästa tv-serie. Och Sopranos.
Hur vill du bli ihågkommen?
– Om man nu blir ihågkommen, ja. Man kan ju hoppas att folk tyckte att man gjorde grym musik. Att musiken lever kvar. Bara det inte blir några remixar och samlingar och sådant. Jag vet inte hur förtjust Bob Marley skulle varit i alla dansremixar på hans låtar.
Vad tycker du om att folk laddar ner dina låtar från Internet?
– Det är smickrande. Och jag förstår det. Skivpriserna är pinsamt höga. Men samtidigt är det så att om jag inte får in pengar så kan jag inte hålla på med musik.
Hur trött är du på att höra dina låtar som mobilsignaler?
– Jag har inte hört det så mycket. Men min mamma har Hiphopper som ringsignal. Det är coolt.
Vilken signal har du?
– Bamse. Jag och min fru gillar Bamse.

Oskar Hammarkrantz

Dela på Facebook
Tweeta
Uppdaterad 2023-09-12 22:48