Hoppa till innehåll

Världsrekorden som aldrig kommer slås

Björn Carlsson

Senare i sommar drar OS i Paris igång och kanske får vi se några nya världsrekord. De här rekorden är det dock ingen som nuddar, varken i sommar eller någon annan gång.

Friidrotts-EM i Italien blev en rejäl flopp om man tittar på publiksiffrorna och inramningen. Läktare som ekade tomma gjorde att massiv kritik riktades mot evenemanget och värdnationen. Vi får se om det blir revansch för alla som sysslar med spring, skutt och kast av olika slag i den franska huvudstaden när OS-facklan tänds. Med största tänkbara sannolikhet kommer vi få se en hel del otroliga prestationer nu när världssamfundets samlade superatleter ska göra upp och det är inte alls otänkbart att vi till och med får se ett världsrekord eller två.

Simmarna slår världsrekord varje gång de tar sig ett dopp och stavhoppets posterboy Armand Duplantis höjer sitt eget rekord med en centimeter lite när han själv känner för det. Det finns dock några världsrekord som vi absolut inte kommer få se slagna, varken under Paris-OS eller någon annan gång.

Herrarnas höjdhopp (Javier Sotomayor – 2.45 m)

Långvarige världsrekordhållaren Javier Sotomayor. Foto: Getty Images

Mellan 1963 och 1993 slogs världsrekordet i höjdhopp tjugo gånger. Mellan 1993 och 2023 slogs det noll gånger och det finns ingenting som pekar på att det mönstret bryts, varken i år eller inom en överskådlig framtid. Kubanen Javier Sotomayor är den enda i världshistorien som hoppat över drömgränsen 2.44 m (8 ft) vilket han mäktat med vid två separata tillfällen och det är tio år sedan någon annan ens var i närheten av den höjden. Han har också ett OS-guld, två avstängningar för dopning och tre centimeter mer studs i dojan än hela Sveriges pedofiljägare. Sotomayors sitter säkert på höjdhoppstronen även efter årets OS-turnering.

Damernas höjdhopp (Stefka Kostadinova – 2.09 m)

Stefka Kostadinova under OS 1987. Foto: Getty Images

Världsrekordet på damsidan har stått sig ännu längre än Sotomayors, nämligen ända sedan herrens år 1987, och det känns minst lika långt bort att det skulle slås nu. Stefka Kostadinova från Bulgarien förde vidare landets höjdhoppstradition efter Lyudmila Andonova och fullkomligt dominerade disciplinen under ett drygt decennium från mitten på 80-talet. Med sju VM-guld och ett OS-guld från Atlanta 1996 cementerade hon sig som en legend i hemlandet där hon nu basat över den olympiska kommittén i snart tjugo år. Ingen har varit nära att knäcka hennes rekord de senaste femton åren och precis som rekordhållaren på herrsidan kan hon sova lugnt i vetskapen att det inte är någon som petar ner henne från tronen på ett bra tag.

Herrarnas tresteg (Jonathan Edwards – 18.29 m)

Edwards slår sitt eget och världens rekord gång på gång i Göteborg. Foto: Getty Images

Under VM I Göteborg 1995 hoppade Jonathan Edwards otroliga 18.29 m i herrarnas tresteg. För att sätta det i perspektiv så kan man tänka att en volleybollplan är just arton meter. Från kortsida till kortsida och lite till på tre steg. I en sport som kräver övermänsklig koordination och teknik är den gråsprängde silverräven från de brittisk öarna ett unikum. Under de här snart trettio åren sen rekordet sattes är det en enda person i världen som lyckats hoppa inom en decimeter från Edwards rekord. För att tydliggöra hur outstanding han var så låg hans eget världsrekordet på 17.98 m när han anlände till Göteborg för VM-tävlingarna 1995. Under tävlingen bättrade han på sitt rekord med nästan tjugo centimeter när han hoppade 18.16 m. Det var ett overkligt rekord och första gången någon tog sig längre än arton meter. Det stod sig sedan i hela tjugo minuter innan Edwards med ytterligare ett hopp slog sitt purfärska världsrekord med tretton centimeter till.

Herrarnas 100 m (Usain Bolt – 9.58 s)

Verklighetens The Flash, Usain Bolt. Foto: Getty Images

Jamaicanen Usain Bolt må vara pensionerad från löparbanan men det betyder inte att någon annan kommer ta över den tronen på ett bra tag. Med de tre snabbaste tiderna i världshistorien visade Bolt gång på gång att han var på en annan nivå än konkurrenterna och inget har ändrats sen han lade av. De nio hundradelar av en sekund som han har till godo ner till näste man på listan låter kanske inte mycket men i en gren där loppen bara tar tio sekunder att genomföra är marginalerna näst intill obefintliga. Frågan är hur långt det är mänskligt möjligt att pressa ner tiderna när det gäller just sprintgrenarna. Något nytt världsrekord är det dock inte tal om, varken i OS eller efter.

Damernas längdhopp (Galina Chistyakova – 7.52 m)

Tillsammans med Jonathan Edwards trestegsrekord är nog Galina Chistyakovas längdhoppsrekord det minst hotade på den här listan. Sovjetiskan har visserligen “bara” tre centimeter till godo ner till sin närmsta konkurrent så hur kan man vara så säker på det? Eftersom de senaste trettio åren är det en enda person lyckats hoppa inom en decimeter från hennes rekord och det var drygt tjugo år sen. Malaika Mihambo som dominerat grenen de senaste åren vann precis sitt andra EM-guld under tävlingarna i Rom med ett hopp på 7.22 m, alltså trettio centimeter kortare än världsrekordet och hon har aldrig hoppat längre än 7.30 m. Det finns således inte en mikroskopisk att någon kommer flyga förbi Chistyakova under OS 2024, OS 2028 eller valfritt mästerskap därefter.

Nyhetsbrev

Varje vecka skickar Cafés redaktion ut de senaste, roligaste och vassaste artiklarna från sajten så du alltid håller dig uppdaterad.