13 oförglömliga finalögonblick i Champions League

Det finns många oförglömliga ögonblick i Champions League-historiens finaler. Vem glömmer Zidanes volley 2002? Liverpools vändning 2005? John Terrys tårar 2008?

Mikael Holm  |  Publicerad 2018-05-25 11:20  |  Lästid: 4 minuter

13 oförglömliga finalögonblick i Champions League

Superlobben, 1994

Milan – oerhört snyggt klädda i vita matchställ – var underdogs i Champions League-finalen 1994 men ändå förnedrade de Johan Cruyffs Barcelona med hisnande 4-0. Finalens stora höjdpunkt var när Dejan Savićević lobbade in 3-0 ur en osannolik vinkel på högerkanten, över 20 meter från mål. Kvar stod Cruyff med chockad och tom blick.

Bästa bytet, 1999

En av de mest orättvisa segrarna någonsin? Manchester United låg under med 1-0 när Sir Alex Fergusons båda inhoppare gjorde mål. Först kvitterade Teddy Sheringham och sen avgjorde Uniteds norska supersub Ole Gunnar Solskjaer, båda målen kom dessutom på stopptid. Jesper Blomqvist, som missade ett jätteläge tidigare i matchen är nog extra tacksam för det. Utan vändningen hade han nog blivit ihågkommen för sin miss.

Svensk straffkalabalik, 2001

Patrik Andersson både orsakade och missade en straff i finalen 2001. Mittbacken fick bollen på handen redan i den andra minuten. Valencia gjorde 1-0. Strax därpå fick FC Bayern straff och kvitterade. Tyskarna fick ytterligare en straff i andra halvlek men missade den. Ställningen efter fulltid och förlängning var 1-1 och straffar fick avgöra. Fram kliver Patrik Andersson som ska kräva revansch men missar med kanske finalens mjäkigaste straff. Tur för Andersson att Oliver Kahn stod mellan stolparna för FC Bayern och räddade segern till den tyska jätten.

Zidanes volley, 2002

DET målet som man minns vidundret Zinedine Zidane för. Målet som gjordes på Hampden Park i finalen mot Bayer Leverkusen var inte bara det avgörande målet, det var också ett av de vackraste målen som någonsin gjorts. Inlägget från Roberto Carlos och en direktvolley från Zidane som går in i första krysset bakom Hans-Jörg Butt.

Ancelottis segerhopp, 2003

I dag är det svårt att se den ständigt buttre demontränaren ens le. Därför är det ännu svårare att se honom Pamplona-rusa in på plan och hoppa in i Clarence Seedorfs famn. Men vem kan klandra honom efter det gastkramande dramat mellan Milan och Juventus i finalen 2003? Det innehöll en mäktig målvaktskamp mellan Gianluigi Buffon och Dida och en riktig psykmördarblick från Andrej Sjevtjenko innan han smällde in den avgörande 3-2-straffen.

Mourinhos genombrott, 2004

Redan när Mourinho sprang ner till hörnflaggan i åttondelsfinalen på Old Trafford mot Manchester United, för att fira med sina spelare efter att Costinha gjort 1-1 på i den 90:e minuten, förälskade alla sig i ”The Special One”. Porto vann sedan finalen med 3-0 med ett av de smartaste försvaren världen sett. Efter 45 minuter av offside-fällor tycktes Morientes, Dado Prso och resten av Monaco knappt vilja gå ut på planen igen.

Gummimannen på linjen, 2005

Milan ledde med förnedrande 3-0 i halvtid. Folk hoppades mest att Liverpool skulle slippa förlora med tennissiffror. Då började tidernas mest osannolika comeback och på sex minuter hade Liverpool gjort tre mål. 3-3 och matchen gick till straffar efter att Jerzy Dudek gjort en galen räddning på Andrej Sjevtjenkos jätteläge i förlängningen. Liverpool vann som bekant på straffar och dagen efter härmade alla den polske målvaktens dans på linjen. Polackens galna twistande med gummiben på mållinjen under straffläggningen för att psyka motståndarna blev till och med en dans i England: ”Do the Dudek”.

Henkes triumf, 2006

Fotbollsvärlden talar sällan om framspelningar dagen efter en final. Men här handlade allt om Henrik Larssons två målgivande passningar och matchvinnande inhopp i Barcelonas 2-1-vinst över Arsenal. Den franske superstjärnan Thierry Henry var knäckt av svenskens insats. ”Jag såg bara Larsson på planen”, sa han.

Terrys tårar, 2008

När John Terry klev fram för att lägga sin straff i finalen 2008 mot Manchester United var Chelsea på väg att vinna. Mål där och Chelsea hade stått som segrare men istället halkar John Terry och drämmer bollen i Edwin van der Sars vänstra stolpe. När United sätter resten av sina straffar och Nicholas Anelka missar sin avgörande straff är det klart att United vinner sin tredje Champions League-titel. Trots Uniteds seger är det Terrys tårar som alla minns. Motståndarfansen hånade den engelske mittbackslegenden ofta och länge med ramsan ”We saw you cry on the telly”.

Scholes ninjaspark, 2009

Okej, Paul Scholes kallas inte för ”Ginger Ninja” för intet, men attacken på Sergio Busquets i finalen 2009 (som Barcelona vann med 2-0) var brutal även för honom. Ena benet uppe i knähöjd, det andra klipper spanjorens vad. Hade det varit en biofilm skulle den scenen blivit barnförbjuden. Busquets föll som han om han hade skjutits i ryggen. Hur Scholes reagerade när upprörda Barcelonaspelare klagade? Han log så klart. Se tacklingen 1:43 in i klippet nedan.

Robbens straffmiss, 2012

Bayern München hade tagit sig till final igen efter förlusten mot Inter 2010. Denna gång fick de spela finalen på Allianz Arena, sin egna hemmaplan och allt var uppdukat för en historisk Bayern München-seger.

Inget lag hade vunnit Champions League på sin egen hemmaplan och det såg ut att gå enligt planerna när Thomas Müller gjorde 1-0 i den 83:e minuten. Men Didier Drogba hoppade, vad som kändes som, fyra meter upp i luften och nickade in en stenhård kvittering i den 88:e minuten på en hörna.

I förlängningen fick Bayern München ett superläge att återta kommandot när domaren dömde straff. Arjen Robben klev fram. Holländaren som aldrig hade vunnit Champions League förut kunde avgöra hela finalen med en spark. Han missade. Och i straffläggningen vinner Chelsea och förstör tyskarnas segerplaner.

Sergio Ramos sista minuten-kvittering, 2014 

I Champions League-finalen 2014 var det de båda Madrid-lagen som stod på varsin sida. Atlético med Diego Simeones outtröttliga mannar som vunnit ligatiteln sensationsartat på Camp Nou bara någon vecka tidigare.

På andra sidan stod Carlo Ancelottis marängvita superlag med BBC (Bale – Benzema – Cristiano) på topp. Real kunde vinna sin ”La Décima”, sin tionde titel, som de suktat efter sen sin senaste final 2002.

Atlético tog ledningen genom sin försvarsgigant Diego Godín och det såg ut som att de skulle kunna rida ut stormen. Men på tilläggstid kliver Sergio Ramos fram och nickar in 1-1 och i förlängningen orkar inte Simeones mannar mer. Real vinner med 4-1 och tar sin tionde titel.

Real Madrid vinner Champions League för andra året i följd, 2017

Många har försökt men misslyckats: aldrig tidigare hade ett lag vunnit Champions League två år i följd. I finalen 2017 hade Real Madrid chansen att bli historiska. De hade bara ett lag ståendes i vägen; Juventus.

Juventus, som förlorade finalen mot Barcelona 2015, ville göra allt för att stoppa Real från att bli historiska och i mål hade de den som ville det mest, Gianluigi Buffon, som hade förlorat två finaler tidigare.

Real tog ledningen men Juventus kvitterade genom ett otroligt mål av Mario Mandžukić. Men i andra halvlek ryckte Real i från Juventus och vann till slut finalen komfortabelt med 4-1. Madrid-laget blev historiska och Buffon förlorade ännu en final.

https://www.youtube.com/watch?v=trLYRtSQIWU

Ska Real Madrid skriva ännu mer historia imorgon och ta sin tredje raka titel i finalen mot Liverpool? Lördag 26 maj, med start, 20:45 får vi svaret!

Dela på Facebook
Tweeta
Uppdaterad 2018-05-28 10:20