”Rosévin görs genom att blanda vitt och rött vin”
FALSKT! Det är enligt EU-lag förbjudet att framställa rosévin genom att blanda rött och vitt – förutom i Champagne, som av någon anledning är det enda undantaget – så rosévin görs alltid på röda druvor. Vanligast är att man jäser vinet med aningen skalkontakt, vilket utsöndrar färgämnen från druvskalen.
”Ju ljusare färg desto finare vin”
FALSKT! En helt obegriplig myt som lyckats bita sig fast i mångas medvetande. Nej, nej, nej, färgen har inget med kvaliteten att göra, det är bara en utseendefråga.
”Rosévin måste drickas upp samma år”
FALSKT! Visst, det mesta i roséväg är gjort för att drickas omedelbart, men det finns också mer ”seriös” och matanpassad rosé som definitivt klarar att lagras åtminstone ett par tre år. Det dyker också upp allt fler roséer som är gjorda för längre lagring.
”Ju mörkare färg desto sötare rosé”
FALSKT! Färgen är en stilfråga och kan möjligen säga något om strukturen i vinet, men har absolut ingenting med graden av sötma att göra.
”All bra rosé kommer från Frankrike”
FALSKT! Även om Frankrike kanske är mest kända vad gäller rosévin – inte minst Provence – görs det prima rosé över i princip hela världen. Prova till exempel roséviner från Sydafrika, USA och Nya Zeeland.
”Bubbelrosé är alltid sött”
FALSKT! Självklart förekommer det söta mousserande roséviner, men det finns lika mycket snustorra och krispiga varianter. Kolla till exempel upp Raventos De Nit 2015 (nr 90318, 199 kr) eller Louis Bouillot Crémant de Bourgogne Rosé Brut (nr 7781, 125 kr) om du vill ha bra exempel på fräscht rosébubbel.
”Rosé funkar inte med mat”
FALSKT! Rosé kan vara magiska matviner – både lite lättare Provencevarianter som till exempel Grande Recolte (nr 75286, 117 kr) och maffigare och mer strukturerade varianter som Les Lauzeraies Tavel (nr 2724, 119 kr).
