Ranelid har publicerat en text på Facebook under den tydliga rubriken ”Det svenska språkets förfall”.
Författaren inleder med att slå fast att ”ordet inte väger någonting” för att i nästa stund konstatera att alldeles för många ändå inte orkar formulera sig.
”Många människor orkar springa långa sträckor, lyfta tyngder och hoppa högt över en ribba, men de orkar inte säga eller skriva fullständiga ord såsom ”informera”, ”kontrollera”, ”personligt”, ”maximum”, ”introduktion” med flera ord och uttryck”, skriver Björn Ranelid.
Samma kritik gäller för övrigt förkortningarna ”mello” och ”mellis”.
”Mitt genmäle till de orkeslösa och slappa brukarna är att jag till skillnad från 99,9999 procent av det svenska folket har stått på scenen i den svenska Melodifestivalens final”.
Engelska låneord är ett annat inslag som triggar författarens språkvårdande sinne. Ranelid må ha dansat men han skulle aldrig ha använt sig av ordet ”moves”.
”Kvällstidningar ljuger och förfalskar verkligheten när de skriver att en svensk prinsessa har fått ”en bebis”, ty det sistnämnda ordet är en pluralform för det engelska ordet ”baby”. Hon har väl inte fått tvillingar eller rentav trillingar”?
Nu fruktar författaren att kommande generationer får ett magert språkligt arv att förvalta när ”språkets marodörer och vandaler” fått härja fritt.
Ett arv utan nyanser som kan ge språket spänst och variation.
Nu är det mer typ och liksom i varje mening när det inte är särstavat, enligt Ranelids hårda dom. För egen del kommer kampen dock att fortgå med oförminskad kraft.
”Språket blir inte rikare, vackrare och bättre, om alla ord som består av fler än sju bokstäver stympas till tre eller fyra. Det är inte en utveckling; det är bara destruktivt och dumt”
I kommentarerna finns både hejarop och motsatta uppfattningar.
”Det är inte destruktivt och dumt. Det är konstruktivt och kreativt”, skriver en kommentator som tycker att det är Ranelid som är bakåtsträvaren i sammanhanget.
”Att folk stavar fel, bygger märkliga meningar, inte använder skiljetecken etc etc, det kan vi klaga på – OCH LÄRA de som gör så. Ditt inlägg i debatten är intetsägande och söker ingen lösning. Det osar bitterhet.”
Men hejaropen dominerar i tråden.
”Bästa Björn! Typ liksom det bästa dårrå…. king du är!”