Hos goda vänner igår.
God vän: (Kommer ut ur köket, håller fram tre pinnglassar, två choklad och en vanilj) Någon som vill ha glass?
Min fru: Åh, tack! (Tar en chokladglass)
Jag: Tack! (Tar en chokladglass)
God vän: (Håller fram vaniljglassen mot sin man)
God väns man: (Ser mycket besviken ut) Finns det ingen mer choklad?
God vän: (Skakar på huvudet) Nej, vi har bara vanilj kvar nu.
Min fru: (Ser skamsen ut) Men gud, förlåt. Vi hade ju inte behövt ta de två sista chokladglassarna i så fall.
God vän: (Viftar avvärjande) Nejnejnej, sluta. Magnus kan äta vanilj!
Min fru: (Skakar kvickt på huvudet) Nejnej, det är ni som har bjudit OSS på middag. Klart Magnus ska ha en choklad!
(Tystnad. Fru vänder sig mot mig.)
Min fru: Ge honom din glass Fredrik.
Jag: Va?
Min fru: Men sluta nu, ge honom din glass.
Jag: Varför ska han ha min glass?
Min fru: (Himlar med ögonen) För att vi tog de två sista. Sluta vara så bråkig.
Jag: Vadå bråkig? Det är för fan du som vill ta min glass!
Min fru: Det är inte din glass.
Jag: Jag fick den ju!
Min fru: (Suckar) Ge honom din glass nu.
Jag: Ge honom DIN glass!
Min fru: Jag försöker bara vara lite ARTIG här, Fredrik!
Jag: Genom att ge bort MIN glass ja!!!
(Lång tystnad)
Min fru: (Fullständigt oförstående) Ja?
