Att vara snygg och fit är inte allas motivation till att träna
Alla har vi våra olika anledningar till att träna. För Cafés Andreas Grube är det njutning och vardagsfrosseri som är motivationen.
För att kunna upprätthålla ett i övrigt dåligt leverne.
För att kunna upprätthålla ett i övrigt dåligt leverne.
Orden ringer i mitt huvud när jag flåsande kämpar mig fram längs Kungsholms strand. Regnet piskar i ansiktet och svetten rinner.
Men jag springer vidare – för att kunna upprätthålla ett i övrigt dåligt leverne.
Alla har vi våra olika anledningar till att träna. För somliga handlar det kanske om fåfänga: att bli fit och snygg. För andra helt enkelt om välmående, och för ytterligare några kanske om någon slags beroende, ett sätt att döva ångest genom fysisk utmattning och endorfinpåslag.
Gott så, var och en får bli lycklig på sin fason. Personligen har jag dock insett att den tanke som oftast maler i huvudet när jag kämpar mig igenom milen, eller när jag står på gymet och lyfter kettle bells eller kastar medicinbollar är just den här:
För att kunna upprätthålla ett i övrigt dåligt leverne.
Visst finns även ett mått av framtidsplanering och långsiktig strategi, man blir ju inte yngre med åren, och jag vill ha en tillräckligt bra fysik för att kunna röra mig fritt, resa, leka med mina barn och allt det där andra även när jag fyllt 60 eller 70. Och jag vet såklart att den framtida rörligheten grundläggs genom att bygga upp ett hyfsat flås och någorlunda stabil muskulatur redan nu.
Jag vill käka pasta, bearnaisesås, laga mat med massor av smör och grädde, dricka vin och öl precis hur ofta jag vill.
Men fortfarande är tanken här och nu: för att kunna bibehålla ett i övrigt dåligt leverne. Jag vill kunna unna mig att leva onyttigt. Njuta, vardagsfrossa. Jag vill käka pasta, bearnaisesås, laga mat med massor av smör och grädde, dricka vin och öl precis hur ofta jag vill.
Men om jag inte gjorde min beskärda del av träning skulle jag, förutom att jag skulle se ut som Jabba The Hut, dö i förtid av igenkloggade blodkärl och leversvikt.
Så jag tuggar på genom det tidiga höstregnet. Ett löpsteg i taget. Kilometer efter kilometer.
För. Att. Kunna. Upprätthålla. Ett. I. Övrigt. Dåligt. Leverne.
Andreas Grube skriver om allt som rör dryck för Café. Läs hans tidigare krönikor här:
