Hoppa till innehåll

Skoglund: ”Otippade maten som funkar allra bäst mot baksmällan”

Foto: Getty Images

Runda roséluncher och sliriga sangriasolnedgångar. Japp, likt kalvar på grönbete stormar svenskarna ur slott och koja för att vinka av kung Bore med 1999-kompatibla alkoholmängder. Men, hur kommer det sig att bakisdagarna ofta(st) fylls med excessiva mängder skräpmat? Forskningsvärlden avslöjar att det handlar om mer än skadeskjuten karaktär. 

De allra flesta har någon gång förbryllats över den monstruösa aptit som ackompanjerar gårdagens tomma glas. Inte minst när det kommer till fett och kolhydrater.

Detta har i åratal förbryllat forskningsvärlden då beteendet egentligen är högst paradoxalt, med tanke på alkoholens kaloritäta innehåll. I klarspråk: alkohol, vars näringsinnehåll genererar sju kalorier per gram, borde göra oss smällmätta, inte abstinenta efter nya kaloribomber.

Så, glöm allt vad frågor som ”hur stor är rymden?” ”Existerar reinkarnation?” och ”sitter Nordkorea verkligen på kärnvapenspetsar?” heter. Det är nämligen hög tid att gå till botten med mysteriet vi alla legat sömnlösa över.

Neuronen som lurar hjärnan

Ett brittiskt vetenskapsteam har äntligen lyckats ta betydande kliv mot svaret alla alkoholromantiker suktat efter. Genombrottet upptäcktes i samband med en rad experiment där möss injicerades med alkohol, en mängd som i mänskliga mått motsvarade 1,5 flaska vin, jämnt fördelat under en kväll. 

Alkoholintaget ökade markant frisättningen av den specifika neuronen ”AGRP”, samma nervcell som aktiveras i hjärnan vid hotande svältrisk. 

Mössen, som kort innan experimentets start hade utfodrats, påvisade kraftigt ökade hungerkänslor och började instinktivt äta allt som kom i deras väg. En reaktion forskarna nu förstått även väcks till liv i den mänskliga hjärnan.

Så, nästa gång du sladdrar in på närmaste 7-eleven efter krogkvällen eller beställer okristligt många hemkörningspizzor direkt från dagen efter-soffan kan du trösta dig med att beteendet stärks av fysiologiskt nedärvda neuronbeteenden. En klen tröst, men hej – alla plåster på livets bakissår välkomnas med öppna armar. 

Damage control via smarta livsmedel

Det finns lika många myter om vilka livsmedel som bäst botar blykeps som stjärnor i Andromedagalaxen. Men sorry to say, här finns varken blixtrande MiB-pennor eller ctrl alt delete-potenta botemedel. Något som däremot existerar är lindrande kostinslag, här följer tre exempel som gör bakisskärselden lite mer uthärdlig.

Havregryn

Tro’t eller ej, men havregryn är något av det bästa en kan äta vid bakfylla. Detta då havre är en naturlig källa för kalcium, magnesium, järn och B-vitamin. Men kalaset slutar inte där, havregryn besitter nämligen också antiinflammatoriska egenskaper, något som underlättar nästkommande dygns bultande baksmälla.

Ägg

Förutom äggens naturligt höga proteinhalt och näringsrika innehåll anses livsmedlet vara extra snällt mot magen, något som sannerligen uppskattas under en dag då spegelbilden liknar Munch’s klassiska skrietmålning. Skippa dock att kombinera äggen med bacon och andra onödigt feta kostinslag – detta då smör, olja och fett visats kunna skapa negativa påföljder. 

Banan

Banan, really? Ja!
För det första innehåller bäret (ja banan klassas som ett bär, gå vidare) naturliga sockerarter, vilket tankar kroppen med värdefull energi. För det andra har livsmedlet visats lindra matsmältningsrelaterade besvär tack vare dess höga fiberhalt. Och sist,  men absolut inte minst, innehåller våra älskade guleböj höga mängder kalium, ett grundämne kroppen skriker efter post en, två, tre, sju eller tio enheter alkohol.

Nyhetsbrev

Varje vecka skickar Cafés redaktion ut de senaste, roligaste och vassaste artiklarna från sajten så du alltid håller dig uppdaterad.