10 roligaste stunderna med Killinggänget enligt Killinggänget-experten

Under närmare två decennier var Killinggänget Sveriges mest stilbildande, hyllade och bästa humorgrupp med produktioner som NileCity 105,6, Torsk på Tallinn och Fyra nyanser av brunt. Trots att historien om Sveriges största humorgrupp är väldokumenterad hittade journalisten Linus Kuhlin en innehållslucka att fylla – ingen biografi har nämligen skrivits om humorgruppen. Tills nu. På fredag släpps Kuhlins Killinggänget-biografi Vuxna män gör saker tillsammans – en liten bok om Killinggänget (Pug förlag).

I biografin går Kuhlin till botten med gruppens storhet, produktioner – och hur de, trots slitningar, lyckades hålla ihop gruppen. Spännande tycker Café och bad Killinggänget-experten välja de 10 roligaste stunderna med Killinggänget.

LÄS OCKSÅ: Historien om festivalkvällen då Killinggänget agerade popband och drog mer publik än David Bowie

Kul med bok om Killinggänget! Vad blev du mest överraskad av när du skrev boken?

– Att musten som Killinggänget börjar brygga i Gunnar Rehlin, den som finns i soterna "jul, påsk och all around", faktiskt producerades! Det säger så mycket om deras noggrannhet. Istället för att bara klistra etiketter på några flaskor Apotekarnes så lät de brygga ett parti eget Killing-must. Som dessutom bara förekommer i en scen. Andres Lokko ska tydligen fortfarande ha en back i något förråd.

Du nämner tajmingen som en av viktig del i varför Killinggänget blev så stora. Vad hade deras position varit om de slagit igenom i dessa IJustWantToBeCool-tider?

– Deras humor är ju ganska smal och bitvis ganska rå. Inte helt pinkwashad, så att säga. Så de hade nog haft mest gemensamt med Specialisterna- eller Under Produktion-gänget och haft ungefär samma publik som dem. Om Killinggänget hade bildats idag hade de nog gjort sig ganska ovän med diverse retorikexperter och Metro-kolumnister.

Vad är det sämsta Killinggänget har gjort?

– Bra fråga! Och jag är ju ganska partisk... kanske tråkigt svar, men Percy tårar har ganska många svagheter och skönhetsfläckar. Bitvis är det genialiskt, men delarna är betydligt bättre än helheten. Det här var pre-Alfredson, så man undrar ju hur han hade förvaltat det, ofta briljanta råmaterialet.

Som fan av Killinggänget är man ju orolig för att de inte tycker om varandra längre, hur är det med den saken egentligen?

– Jag tror inte att de har sämre eller bättre relation idag än när de senast jobbade ihop för tio år sedan. Deras relation har såvitt jag har förstått det alltid varit knepig och på ett rent personligt plan har det nog funnits tillfällen när de har tyckt ganska illa om varandra. samtidigt verkar alla i gänget väldigt måna om gruppens existens, de har ju inte lagt av än, och det säger ganska mycket tycker jag.

Linus Kuhlins biografi om Killinggänget, ”Vuxna män gör saker tillsammans – en liten bok om Killinggänget” (Pug förlag) släpps fredag 29 maj och går bland annat att köpa på Adlibris. Du hittar (nästan) alla Killinggänget-produktioner i SVT:s Öppet arkiv.

10 roligaste stunderna med Killinggänget enligt Killinggänget-experten Linus Kuhlin

1. Hardy Nilsson intervjuar Motalas bästa (och enda) indieband

Bara det faktum att det fiktiva Brown presenterar en låt med ”nästa låt heter Breakfast in Bed från vår EP Bed n’ Breakfast”! Att man kan få in så mycket kul på så få ord! Hardys arroganta intervju med bandet är också fantastisk, en klockren parodi på rockjournalister som skolkade föreläsningen om att aldrig använda ordet ”jag” i en artikel. Det här ska tydligen vara enda gången som Jonas Inde lyckades få Robert Gustafsson att spricka under en inspelning.

2. Gunnar Rehlins presskonferens

I filmen Gunnar Rehlin – en liten film om att göra någon illa utmålar Killinggänget den stackars filmrecensenten Gunnar Rehlin som massmördare, pedofil och guldmunk. Vilket föranleder att Gunnars pressombud kallar till en presskonferens för att dementera det sistnämnda påståendet. Gunnar förklarar över telefon att han visst har haft sex de senaste åren – ”flera gånger”, till och med – men vägrar svara om dessa samlag har skett med hans fru eller inte.

3. Optiker Berglund sings Randy Newman

Som ett skämt gav Killinggänget-karaktären Optiker Berglund ut en skiva med Randy Newman-covers. Det roliga, menade man, var att plattan skulle hamna efter Oasis i cd-backarna. Skämtet blev inte direkt tråkigare av att skivan recenserades i Dagens Nyheter som om det vore en helt konventionell ljudinspelning.

4. Percy Nilegårds desperata försök att boosta Lasse Kongos varumärke

I Torsk på Tallinn är kulturstrategen Percy Nilegård på gränsen att tappa det totalt och aldrig komma upp igen. In i det sista försöker han vidhålla illusionen av att vara åtminstone hyfsat lyckad och ha åtminstone hyfsat bra koll på läget. Det går sådär. Kort efter avfärd till Estland börjar bussen brinna och det är tydligt att chauffören Lasse Kongo mer är Percys suparpolare än någon man vill anförtro med något som helst ansvar. Trots detta beskriver Percy Lasse som ”mycket rutinerad”.

5. ”Nazistgrannen”

Om Killinggänget – mot förmodan – skulle göra en återföreningsturné där de fyller olika ishallar med det bästa ur sin repertoar hade det här varit deras ”Ljudet av ett annat hjärta”. Den här sketchen är ett bra exempel på när Killinggänget är som bäst – Martin Luuks manus är så snyggt och väl avvägt i minsta stavelse och Gustafsson och Inde är så pass skickliga att de får den här, väldigt märkliga, situationen att ändå kännas trovärdig.

6. Expressen Fredag

Expressen Fredag-sketcherna var i mångt och mycket en parodi på Killinggänget själva. Och att förlägga det på Expressens bilageredaktion var ett jävligt smart sätt att placera sketcherna i ett tidstypiskt sammanhang. Självporträtten återkom i Gunnar Rehlin och Dramaten-pjäsen Drömmen om herrön. Den kanske bästa bilden av hur stämningen i Killinggänget var är när en av karaktärerna kontrollfrågar om ”på fortfarande är på och av fortfarande är av”.

7. Nyskriven svensk porr

Exakt hur de fick igenom det här har jag ingen aning om, men i samband med att Percy tårar visades på tv skrev Killinggänget sina egna tv-tablåtexter! I dessa presenteras serien som ”nyskriven svensk porr” och bland de medverkande listas bland annat ”en av snubbarna i Jumper”.

8. En annorlunda frukost

Mastodontfilmen Fyra nyanser av brunt är för det mesta väldigt tung och emotionellt påfrestande. Därför blir kontrasterna i de få skratta-rakt-ut-roliga scenerna ännu större än i, låt säg, På sista versen. Som till exempel när en karaktär som från ingenstans delger sina kompisar sin dröm om att få hälla Frosties i fittan på sin fru och ”knulla henne hårt, hårt, hårt”.

9. Spermaharens slappa ambitionsnivå

I början av 00-talet spottade Killinggänget dagligen ur sig lustigheter på humorhemsidan Spermaharen. Men efter ett tag visade det sig vara lättare sagt än gjort att hålla så hög produktionstakt. Då gick de ut med ett pressmeddelande i vilket de förklarade att de ”sänker ribban” och sa saker som ”vi kommer göra färre saker och det kommer dessutom vara lite sämre”.

10. Göteborgaren som målar med räkost

I killingarnas tv-debut I manegen med Glenn Killing förekommer en karaktär som kan ses som en slags föregångare till Weiron i ottan, det vill säga en butter och korthuggen göteborgare. Hans usp är att han ”målar klassiska konstverk med räkost i luften” och i hans repertoar finns bland annat Nattvarden och ”en Mona Lisa med väldigt kåt blick”.