De senaste åren har karaktärer ur serietidningsimperiet Marvel Comics digra persongalleri dominerat bioutbudet. Listan kan göras lång på heroiska gestalter som utgjort underlag för den ena kioskvältaren efter den andra, och några av de allra mest älskade superhjältarna – Spider-man, Thor, Iron Man och Hulken för att bara nämna några – har alla en sak gemensamt: Stan Lee har haft minst ett par fingrar med i spelat vad gäller skapandet av dem.
Den Manhattan-födde Stan Lee inledde sin karriär inom serietidningsbranschen på 1930-talet med att bland annat hämta luncher och hann också med att tjänstgöra inom den amerikanska armén (där hans officiella titel för övrigt var ”dramatiker”) innan han på allvar började sätta sin prägel på konceptet superhjältar. Detta i egenskap av författare, förläggare och redaktör på Marvel Comics under praktiskt taget ett halvt decennium.
Stan Lees briljans, nedkokad till 4 punkter:
1. Innovation av en hel genre
Superhjältar i allmänhet och serietidningsfigurer i synnerhet har inte alltid haft den status de har idag. I mitten av 1900-talet var porträtten av personer som begåvats med övernaturliga krafter ofta endimensionella, och efter andra världskriget slut hade följaktligen populariteten för serietidningar dalat. Ett av Stan Lees största bidrag till genren var att förse superhjältarna med karaktärsbrister och tvivel, helt enkelt göra dem till komplexa människor av kött och blod. Minns exempelvis Peter Parkers inre kamp med att pussla ihop vardagslivet med sitt spindel-alter ego.
2. En lång rad episka cameos
Under årens lopp har Marvels tonvikt förskjutits till filmmediet snarare än traditionella serietidningar, och i den uppsjö av filmer som gjorts om Stan Lees skapelser skymtar den åldrade gentlemannen ofta själv förbi i en oansenlig roll. Så sent som i bioaktuella Venom syns Stan Lee som en herre på hundpromenad.
3. Kontakten med fansen
Apropå cameos har Stan Lee logiskt nog gjort ett inhopp i The Simpsons, där han agerar kund hos den fiktiva karaktär som mer än någon annan personifierar den stereotypa serietidningsnörden: The Comic Book Guy. Och Stan Lee var erkänt tillgiven sina fans, han besökte bland annat nördarnas högmässa Comic Con ett otal gånger.
4. Stilen
Icke att förglömma – eller förminska i det här sammanhanget för den delen – är Stan Lees säregna och beundransvärt konsekventa sätt att klä sig. Mest utmärkande är givetvis de tonade, 70-talsdoftande glasögonen med precis rätt grad av sheriff-i-Texas-känsla, men den stilrena och föredömligt ålderslämpliga preppy-stilen kan fungera som förebild för alla män som vill åldras med värdighet rent stilmässigt.
Vila i frid, Stan Lee!
