Annons
Annons

6 frågor som kan avgöra valet 2018

Café kontaktade två av landets främsta politiska experter – Jenny Madestam, statsvetare vid Södertörns högskola och Viktor Barth-Kron, som bevakar svensk politik för DN:s räkning – och bad dem se in i den politiska spåkulan.

Caféredaktionen

1. Hur kommer Transportstyrelsens seglivade IT-skandal påverka det långsiktiga förtroendet för Stefan Lövfen, kan det få effekt på valutgången om ett år?

Annons

Jenny Madestam: Det är inte säkert att det påverkar förtroendet för Stefan Löfven negativt. Tvärtom tyder mätningar på att både hans och regeringens förtroende har stärkts något sedan skandalen briserade. Troligen hänger detta ihop med hur Löfven valde att hantera krisen i somras. Den presskonferens han höll, där han valde att både agera och delvis gå oppositionen till mötes, men även markera att han inte vill sätta Sverige i kris genom att utlysa extra val. Löfven framstod förmodligen som förhållandevis statsmannamässig i hanterandet, vilket svenska väljare uppskattar.

Viktor Barth-Kron: Det är aldrig bra för en regering när centrala funktioner i staten klantar sig. Just den här regeringen kan trösta sig med att vad som än händer så kommer i alla fall delar av oppositionen, alltså den borgerliga alliansen, att lyckas göra saken till ett problem för oppositionen själva. Som i fallet med misstroendeomröstningen mot försvarsministern här, där alliansen inte kunde enas om en linje. Däremot ska regeringen inte glädjas för mycket. Det finns en annan opposition också, SD, som frodas när förtroendet för de etablerade rubbas.

2. Den 25 augusti lämnade Anna Kinberg Batra posten som moderaternas partiledare – vad har det för inverkan på statsministerns nattsömn?

Jenny Madestam: Detta kan både gynna och missgynna regeringen. Den kris som moderaterna befunnit och delvis befinner sig i kan skada förtroendet för Alliansen i sin helhet, och därmed urholka möjligheten att vinna valet. Även det faktum att Alliansen är delvis splittrad påverkar detta. Å andra sidan vet ingen hur väljarna kommer att reagera på moderaterna med en ny partiledare. Mycket handlar här naturligtvis om hur denna person väljer att profilera partiet och hantera samarbetet med övriga allianspartier.

Viktor Barth-Kron: Det där är svårt. Ett parti vill alltid att det ska gå dåligt för motståndaren, men går det för dåligt för motståndaren finns ju risken att den provar något annat, och att det visar sig gå bättre. När det gick som allra sämst för Socialdemokraterna, i samband med kriserna runt Mona Sahlin och Håkan Juholt, var det många i borgerligheten som lutade sig tillbaka. Det fick man ångra senare. Sedan är det förstås inte säkert att ett skifte förbättrar situationen. Att byta ut Mona Sahlin mot Håkan Juholt var exempelvis inte överdrivet lyckat.

3. Trots att Stefan Löfven varit under mer eller mindre konstant press under de senaste månaderna visar färska opinionsundersökningar på ett betydande försprång för de rödgröna, hur är det möjligt?

Jenny Madestam: Det handlar dels om hur regeringen och Löfven valt att hantera den oro som varit, dels om att oppositionen framstår som splittrad. Dessutom, i tider av osäkerhet gäller allmänt att väljarna gärna sluter upp bakom sittande regering. Utöver detta tuffar svensk ekonomi på bra, vilket självklart gynnar regeringen.

Viktor Barth-Kron: Därför att alliansen har tappat så många väljare till Sverigedemokraterna och inte lyckats vinna tillbaka dem. De rödgröna partierna fick omkring 43 procent i valen både 2010 och 2014, och de ligger på samma nivå nu. Under tiden har de borgerliga gått från 50 procent till under 40. Det är inte de rödgröna som har vunnit, utan de borgerliga som förlorat.

4. Avslöjandena om rikspolischefens IT-hantering och utflyttningen av Nordea till Finland – påverkar det väljarnas förtroende för Löfven?

Jenny Madestam: Det är inte alls säkert. Nordeas flytt är svår att peka ut Löfven och regeringen som ansvarig för, även om det så klart handlar om de regler som finns i Sverige och som regeringen delvis styr över. Väljarna kan även lägga skulden på bankerna och deras egenintresse att tjäna pengar. Även myndighetschefers göranden tenderar att slå mot dem själva och inte regeringen. Detta kan dock diskuteras om det är korrekt eller ej.

Viktor Barth-Kron: Normalt sett är det förstås dåligt med skandaler, men just nu verkar det paradoxalt nog som att regeringen stärks när det blir stökigt. Just eftersom det då blir tydligt att Stefan Löfven i alla fall försöker göra något, medan de borgerliga inte kan komma överens om vad man borde göra i stället. I fallet med Nordea tror jag däremot att regeringen kan surfa på ett folkligt missnöje med flytten. Man ska inte överskatta folkets kärlek för bankdirektörer som inte vill betala skatt.

5. Flera politiska experter tror att Sverigedemokraterna – återigen – kan göra ett oväntat starkt val. Hur hanterar Löfven Jimmie Åkesson på bästa sätt?

Jenny Madestam: Detta är den fråga som jag tror de flesta partistrateger funderar mest på i dessa dagar. Hittills har ignorans uppenbarligen stärkt Sverigedemokraterna. Å andra sidan ligger det djupt hos flera av de övriga partierna att inte vilja diskutera varken med ett parti som de uppfattar som en främmande fågel i svensk politik, eller den fråga SD vill prata om.

Viktor Barth-Kron: Sverigedemokraterna har fördubblat sitt stöd i varje val sedan 2002 och de ligger högt över sitt senaste resultat i opinionsmätningarna, så ingen borde egentligen vara förvånad längre. Stefan Löfvens strategi är väldigt tydlig och vilar på två ben: Strama åt invandringspolitiken, för att möta det folkliga missnöjet med den. Sedan ta hård strid med SD i de ekonomiska frågorna, där SD har gått åt höger. Hur det lyckas över tid återstår att se, men hittills tycks S åtminstone ha stoppat flödet av väljare till SD. Det är helt avgörande för Socialdemokraterna, om de vill fortsätta vara ett stort parti.

6. Enligt en färsk mätning vill en majoritet av väljarna se en blocköverskridande mittenregering efter valet 2018. Skulle en potentiellt stor framgång för Annie Lööf kunna få Stefan Löfven att rita om den parlamentariska kartan?

Jenny Madestam: I nuläget är min bedömning att någon form av mittensamverkan kan bli fallet efter valet. Mycket kan dock hända på ett år. SD är en vattendelare inom Alliansen vilket kan möjliggöra andra lösningar. Dock finns en skräck för och aversion inom C – och troligen även i L – mot att samregera med ett alltför maktfullkomligt S. Mycket hänger således på om S lyckas göra det trovärdigt att samarbete kan ske på lika villkor, och utan att ett eller flera små partier kvävs, som har blivit fallet för MP.

Viktor Barth-Kron: Det är uppenbart det Stefan Löfven vill: Att få in Centerpartiet och Liberalerna i regeringen. Det har han velat sedan 2014, men problemet är att Annie Lööf inte vill. Sedan är det förstås så att ju större Centerpartiet blir, desto större krav kan de ställa om det faktiskt skulle bli ett samarbete. Socialdemokraterna vill hellre samarbeta med ett litet C än ett stort, men frågan är om någon av dem kommer att ha något annat val till slut.

Annons

Dela (1)
Tweeta

Annons


Laddar