När Andy Weir skrev sci-fi-romanen The Martian angrep han tangentbordet som en vetenskapsman angriper ett problem – med en fråga.
Hur skulle en ensam människa, strandsatt på en iskall planet med livsförnekande atmosfär, kunna överleva (eller åtminstone skjuta döden framför sig)? Sedan löste han problem efter problem och lät de vetenskapligt förankrade konsekvenserna lotsa huvudpersonen framåt.
Nu har The Martian filmatiserats med Matt Damon i rollen som ”the loneliest man in history”. Han är van, det är mindre än ett år sen han var ensam på en planet senast (Interstellar).
Så hur säljer man en film där huvudrollerna spelas av historiens ensammaste man och vetenskapen? Man skiftar fokus och värdesäkrar lanseringen med Hollywoods (och det militära USA:s) viktigaste dramaturgiska allkrydda: no one left behind.
Filosofin ”no one left behind”, från latinets nemo residio, är lika gammal som konceptet krig, men det var först på 1970-talet den blev central när USA började bygga hela sin militära hjältenorm kring mottot.
Först i elitförbanden, vars ”bordsbön” Ranger Creed från 1974 innehåller löftet ”I will never leave a fallen comrade to fall into the hands of the enemy”, varifrån det sipprade ut i resten av armén och vidare till brandkåren (”you go, I go”) för att slutligen genomsyra alla möjliga miljöer i behov av lagmoral och hjältenormer. Inte minst idrotten, vilket kan förklara varför USA gång på gång överträffar dina förväntningar i fotbolls-VM.
I Hollywood slog mottot snabbt rot. För alltid. Främst i obekymrat propagandistiska krigsfilmer (se Missing in action eller Black hawk down för mättade referenser) men även i drömfabrikens grundvatten; en riktig hjälte överger inte en kamrat, oavsett genre (om hen inte uttryckligen begär att få offra sig själv för att ge de flyende momentum).
I The Martian glömmer man en kille på en annan planet. Det är så fulländat ”no one left behind”-kompatibelt att man knappast kan klandra producenterna för att spela på den strängen.
Det är alltså ingen slump att trailern peakar när Jessica Chastain säger ”we left him behind, let’s go get our boy back” och affischerna domineras av filmens tagline ”Bring him home” (medan titeln städats undan i botten).
Andrev Walden