In the hole! Café peggar upp med Mondo Duplantis

Stavhopp och golf. Golf och stavhopp. Precis som väldigt många andra svenskar blev den nyblivne OS-guldmedaljören och världens bästa stavhoppare genom alla tider, Mondo Duplantis, brutalt golfkysst under pandemins linda.

När världen stängde ner – visst är man trött på den meningsinledningen, men här måste den tyvärr in – hittade Mondo golfen tillsammans med sina bröder i Louisiana. Eller var det golfen som hittade honom? Att döma av den sensationella utvecklingen lutar det åt det senare. Han sänkte sitt handicap från 54 till imponerande låga 13,7 under sin debutsäsong, spelade golf med prins Daniel på Öland och pratade i intervjuer oftast mer om sin nyfunna sportförälskelse än friidrottsgrenen han är världs­rekordhållare i.

Inför årets OS-säsong, Mondos livs viktigaste hittills, fick han därför starka rekommendationer av sitt management och sina föräldrar att tona ner golfandet. Ty alla som spelar golf vet att det är en tids- och fokusbandit av stora proportioner. Sagt och gjort, Duplantis åkte relativt ogolfad till Tokyo och hoppa­de planenligt hem OS-guldet utan problem. Efter OS städade han av säsongens resterande Diamond League-tävlingar och genomförde ett flertal spänstiga försök på den förhäxade världsrekordshöjden 6,19 meter. 

När Café träffar Armand Duplantis på hemmabanan Upsala GK har han precis avslutat friidrottssäsongen genom att vinna den sista tävlingen i Zürich på 6,06 meter. Nu väntar lugn och ro, öl och – såklart – väldigt mycket golf fram till att försäsongen drar i gång.

Iklädd en helmundering av Pumas retrodoftande samarbetskollektion med det australiensiska skatemärket Butter Goods möter Mondo upp vid klubbhuset. 

”Dude, du har klippt dig? Hade inte du en mullet förra gången vi sågs. Typ som han?” säger  Mondo Duplantis och pekar i riktning mot fotoassistenten Martin, vars mullet tangerar definitionen av en mullet. 

Mondo syftar på förra gången Café träffade honom, i samband med att han var på omslaget av den här tidningen för drygt ett år sedan. Redan då fanns planer på att spela golf tillsammans som en del av intervjun, något som i slutändan skrotades av tidsmässiga skäl. Nu är tajmingen desto bättre. 

”Jo”, svarar jag och skjuter samtidigt in att Mondos polotröja för tankarna till Macklemores hipsteriga golfklädesmärke.

”Bogey Boys? Ja, vissa av deras grejer är snygga”, säger han och berättar att hans storebror Andreas, inte att förväxla med basebollproffsbrorsan Antoine, har ett Instagramkonto där han postar bilder på plagg som inte är golfmode men som typ är golfmode – technically golf. Han skickar en bild på min stickade polotröja till Andreas, ”Dre” som han kallar honom. En perfekt match för @technicallygolf, visar det sig. Ett par minuter senare är undertecknads ogolfiga men ändå lite golfiga outfit förärad ett inlägg.

Ursprungstanken är att spela några hål tillsammans för att sedan snacka i den lugnare och mer intervjuvänliga miljön i klubbhuset. Men har man haft golfförbud under en stavhoppssäsong är det klart att man vill spela så mycket som möjligt. Intervjun omförhandlas till att ske under de dryga två timmar det tar att spela nio hål. Frågorna får tryckas in mellan slagen.

Vi glider fram med golfbilen till första tee, en relativt lång par 4. I sann företagsgolfsanda ger Mondo bort ett dussin Bridgestone-bollar med hans ansikte och texten ”Sweden” som logga. Mondo spelar från det inom golf okonventionella hållet vänster. Precis som en av sina bröder och hans pappa Greg Duplantis.

Jag har hört att du slår 300 meter med drivern? 

”Ibland, ja. Jag hade faktiskt en uppmätt drive med en carry på 290 meter som var runt 310 meter”, säger han.

Som en jämförelse snittar muskelknuttegolfaren Bryson DeChambeau 324 meter på PGA-touren i år och totaltsnittet är 296 meter. Och visst, det pangas på rejält. Mondos sving är i hobby­golfande ögon bländande, bollflykten är hög och lång – men bollen landar bland träden en bit till vänster om fairway. 

Min tur. Nervositeten tilltar. Enda tanken som ryms i huvudet: Gör. Inte. Bort. Dig. Schmack! En dunderhook till höger mot green på hål 4. En äldre dam hytter med näven. Ingen av oss har skrikit ”Fore!” och jag står skamsen med svansen mellan golfvett- och etikettbenen. Bollen har lyckligtvis (men olyckligtvis för dramatiken i den här texten) inte träffat någon. 

”Dude, du greppar klubban som en hockeyspelare. Du dödar den högra handen!” kommenterar Mondo min säregna, men vill jag ändå hävda stundtals vägvinnande, greppteknik.

Det blir en pilsnerboll, eller mulligan om vi ska vara golfterminologikorrekta, som lägger sig mitt på fairway. Vi återvänder till golfbilen. 

Vad gick igenom ditt huvud efter att Chris Nilsen rev ut sig och OS-guldet var klart?

”Det är svårt att förklara … vänta, jag ska bara slå den här lite snabbt. Fan, det lät som om den träffade trädet?”

Nej, jag tyckte det lät som en greenträff att döma av landningsljudet.

”Tror du? Ja, kanske”, säger Mondo och vrider tillbaka tankarna och det verbala fokuset till Tokyos Olympiastadion den 3 augusti. 

”Det var en konstig känsla, för att du tittar på en annan person och om den river är guldet klart. Du kan liksom inte vara för glad.”

OS i Tokyo var på många sätt ett unikt OS. Var det som du tänkte dig? 

”Restriktionerna var så hårda att vi inte kunde göra så ­mycket, och jag blev lite trött på OS-byn efter några dagar bara. Samma folk, samma mat, du vet. Jag delade lägenhet med sex andra killar och det var som att vara i college igen. Det var kul.”

Du bodde bland annat med OS-guldvinnaren och kraftkarlen Daniel Ståhl. Hur många kalorier stoppar han i sig per dag?

”Mycket mer än jag! Vänta, använde du bollarna jag gav dig med mitt ansikte på?”

Det gjorde jag.

”Haha, skit. Vi kommer tillbaka hit på hål 4, den kanske ligger kvar då”, säger han och vandrar i väg mot sin boll som mycket riktigt landade på green. Han tvåputtar och inleder med ett stabilt par.

Nästa hål är en relativt enkel par 3. Mondos utslag hamnar återigen till vänster och efter en chipp och en treputt, hans enligt egen utsago svagaste del i spelet golf, visar han upp tecken på ett golftemperament med en häftigt ilsken rörelse med puttern.

Hur är det med golfhumöret?

”Det är sådär, måste jag erkänna. Jag har absolut slagit sönder några klubbor.”

Bryter du klubban över knäet eller slår du den i marken?

”Alltid i marken.”

Jag har en hetlevrad kompis som förstörde fyra klubbor i somras genom att sparka allt han hade på bagen. Sen sa han till två förbipasserande att han skulle åka tillbaka till banan med en traktor, köra sönder den och spika upp änder på klubbhuset. Så arg kanske du inte blir?

”Nej, men jag har en kompis som kommer och hälsar på nästa vecka som har ett galet temperament. Han köpte tre nya wedgear som han spelade kasst med, och efter rundan slog han sönder alla. Alltså efter rundan! Men jag lovar att jag inte blir så arg.”

Hål 3, Upsala GK:s allra mest vykorts­vänliga hål, har en utslagsposition 25 meter över fairway och vatten längs hela vänsterkanten. Mondo får återigen en monsterträff med drivern, men bollen studsar oturligt i vattnet med drygt 80 meter kvar till hålet. 

Du bor fortfarande i Uppsala, men din flickvän Desiré Inglander bor i Stockholm. Är det inte dags att flytta?

”Jo, jag skrev faktiskt på kontraktet för en lägenhet i Stockholm häromdagen.” 

Grattis! Var?

”Kungsholmen, jag gillar verkligen området där. Jag och Desiré flyttar ihop och jag har varit mycket där, för hennes familj bor i området.”

På tal om Desiré. Förra gången vi sågs ställde jag inte en enda fråga om din relationsstatus eller dejting. Några månader senare gick ni ut med att ni var ett par. Var det ett magasinsjournalistiskt haveri av mig?

”Förra gången du och jag sågs var det extremt nytt. Det var i oktober väl?” 

Ja.

”Då hade vi precis börjat dejt-dejta, så jag hade nog ändå inte pratat om det så mycket det då. För det gör man väl inte?”

Det hade möjligen blivit rätt jobbigt om ni inte tog er vidare från dejtingfasen. 

”Haha ja, vi hade träffats i två veckor liksom och så pratar man om det i ett magasin.” 

När blev ni ihop?

”När jag kom tillbaka till Sverige i år, så i slutet av januari typ. Då hade vi träffats i någon månad och sen drog jag till USA för träning i tre månader. Det var lite konstigt, vi hade träffats några gånger men var inte tillräckligt tajta för att hon skulle komma och hälsa på mig. Så det var lite ’ska vi göra det här eller inte?’. När jag kom tillbaka så kändes det rätt för båda.”

Hur hanterar hon ditt kändisskap?

”Första gången vi träffades hade hon inte en aning om vem jag var, vilket var lite ovant. Det känns som om väldigt många vet vem jag är i Sverige, framför allt efter OS-guldet. Jag försökte hårt, men det funkade inte första gången.”

Hon var inte alls intresserad i början?

”Inte riktigt, men hon kanske spelade svårfångad? Men jag tror genuint att hon inte visste vem jag var. Hon gör sin egen grej och tillhör demografin som inte känner till mig.”

Definiera den aktuella demografin.

”Unga personer från Stockholm som gör sin egen grej och inte bryr sig om Sveriges framfart inom sport. Desiré är inte speciellt sportintresserad.”

Efter ett säkert närspel noteras Mondo för en bogey, trots ett pliktslag. Han spelar på sitt handicap hittills. Nästföljande hål resulterar i ytterligare en bogey och Mondo hyllar sin nya älsklingsklubba – Cobra Radspeed Hybrid. 

På hål 5 skickar Mondo en driver ut i skogen. Intervjusituationen har nu försvårats ytterligare av att rapparen Gunna, som Mondo ofta tonsätter sina Instagram stories med, spelas på högsta volym ur hans mobiltelefon i golfbilen. 

”Vad har du för boll?!” ropar fotoassistent-Martin. 

”En Bridgestone. När du ser den kommer du fatta att det är min”, ropar Mondo tillbaka och flinar. Bollen hittas inte, han droppar och sätter upp bollen på fairway och rullar i hålet på sju slag. En dubbelbogey.

Efter nästa hål, en lång par 3 där Mondo noteras för en bogey, avbryter jag OS-guldmedaljörens och fotoassistent-Martins diskussion om Kanyes vid tidpunkten nyligen släppta album Donda för att fortsätta klämma in fler tvångsmässiga frågor. 

Var det svårt att motivera dig efter OS-guldet?

”Mja, bara under en vecka. Jag tog det lugnt hemma ett tag och tränade inte speciellt hårt. Men du vet, jag vill verkligen slå världsrekordet. Det fungerade som bränsle under säsongens
sista tävlingar.”

Du har varit sjukt nära. Inte minst under OS. Fast det var det galet höga hoppet på ingångshöjden 5,55 meter som blev den stora snackisen. Hur högt var det?

”Haha ja, alla älskade det hoppet. Men ärligt talat, jag vet vilken stav jag hoppade med och jag vet vilken typ av hopp det är och det var förmodligen inte högre än 6,05 meter. Det var definitivt inte världsrekordshögt. När du hoppar ett sexmetershopp på 5,55 meter ser det riktigt coolt ut. Vanligtvis hoppar jag inte så högt över på ingångshöjden, men jag ville sätta nivån redan första hoppet.”

Du är rätt less på höjden 6,19 meter va?

”Rätt trött, ja. Nästa år kanske jag försöker på 6,20 meter i stället.” 

Du tänker inte följa Bubka-metoden med en centimeters höjning slaviskt?

”Alltså, 6,19 meter låter inget speciellt. 6,20 meter låter mycket bättre – eller hur?”

På nästa hål visar Mondo prov på tour-längder med drivern. En spikrak pärla mitt på fairway, runt 280 meter. Slaget efter, ett kort järn in, går rejält till vänster och han släpper klubban i baksvingen i frustration. Det blir en dubbelbogey och på det efterföljande hålet en bogey.

Du är en av ambassadörerna för Pumas nya kampanj ”Only see great” med bland andra superkändisar som ­Neymar, Usain Bolt och Cara Delevigne. Hur känns det att vara i samma kändisliga som de?

”Jag vet verkligen inte om jag är på samma nivå. Men visst, inom vissa kretsar är jag rätt populär. I Sverige kan jag nästan inte gå någonstans utan att någon känner igen mig och det är ju galet – speciellt om jag jämför med för fem år sedan.”

Hur hanterar du det?

”Jag antar att det kan vara lite läskigt. Samtidigt känner jag att jag inte har något att dölja, så det är okej på det viset. Men att ha den konstanta uppmärksamheten kring sin person … att gå till en bar och folk vill ta bilder på dig, det är fine. Men jag kan till exempel inte bli superpackad och bli hjälpt ut från en bar för då kommer någon att ta bild på det. Men jag försöker bortse från de dåliga sidorna, jag är tacksam.”

Du är väldigt modeintresserad. Vad är det dyraste plagg du köpt?

”Jag köper inte så dyra grejer. Jag får rätt mycket gratis så det är väldigt enkelt för mig att inte köpa saker. Jag köper tröjor från Acne och Our Legacy, men det är ju inte superdyrt.”

Vart går du när du går ut?

”Jag har knappt varit i Sverige när klubbarna varit öppna på grund av covid. Kanske är det att jag börjar bli gammal, men jag börjar känna att jag är en bar­person snarare än en klubbperson.”

Gammal? Du fyller 22 år snart.

”Alltså, jag älskar att lyssna på musik högt i min bil, men för hög musik ute … jag gillar verkligen att sitta ner och dricka öl. Hela den känslan. På senaste tiden har jag hängt på Ölstugan på Kungsholmen. Dit brukar jag, Desiré och hennes bror gå.

Vi bromsar in golfbilen i väntan på det sista hålet för dagen, en par 4 som belönar en så kallad Tiger line. Från ingenstans tar Mondo upp en stundande ögonoperation.

”I övermorgon ska jag laseroperera mina ögon.” 

Jaså?

”Ja, jag har velat göra det länge men du måste vänta tills ögonen är helt färdigvuxna. Sen jag var tolv år har mitt glasögonrecept blivit gradvis starkare. Men nu har min syn varit densamma i två år och jag har inte kunnat göra operationen förrän nu när mitt synfel stabiliserat sig. Det ska bli skönt att slippa linser och glasögon.”

Hur det sista hålet gick för den golfkysste OS-guldmedaljören? Dubbel­bogey.