Cafés etikettskola: ”Får man be om Swish för en stor stark?”

Varje månad svarar Cafés vett- och etikettexpert, frilansskribenten Stina Vickhoff, på läsarnas frågor om sociala regler. Cafés mycket subjektiva etikettskola tar denna gång ett grepp om snåla swishare.

Stina Vickhoff
Stina VIckhoff  |  Publicerad 2021-01-29 11:20  |  Lästid: 3 minuter

Hej, vi är ett kompisgäng som umgås relativt mycket, ofta på aw:s och liknande. Jag tänker att det oftast går jämnt ut, man bjuder någon bärs hit och dit utan att be om betalt men en person i vårt gäng som också har bra lön vill alltid ha Swish för minsta lilla summa. /Rasmus

Hej Rasmus!

Tack för din fråga.  Du är inte ensam i din frustration över att omges av samhällets avskum – smygsnåla människor som faktiskt har pengar. Det är dags att addressera problemet och sätta en gräns för de som själva verkar sakna någon.

Under hösten uppmärksammades denna snålhet i diverse medier då en SvD-insändare frågade om det verkligen var kutym att kräva swish för en hemmamiddag. Svaret från experten var nej och det var inte en dag för sent som detta röveri till snikenhet kom upp till ytan. Få saker är så beklämmande idag som den utbredda snålheten hos den nya medel- och övre medelklassen. Tacka vet jag gam-överklassen som vet hur man beter sig. Synd att de snart är döda.

När möjligheten att få igen den exakta summan bara är ett knapptryck bort är det skrämmande många som ger efter för sina impulser. Tvångsmässigt skickar de sms som lyder "det blev 69 kronor för ölen" och lägger till ett "hehe" eller en emoji för att avdramatisera sitt beteende. Samtidigt trakasserar de skamlöst sin närmsta krets med resor till Åre, bostadsköp innanför tullarna och sina sneakers från Axel Arigato för 2 699 kronor. Men att betala en öl för en kompis – nej, då drabbas de av akut fattigdom. Sedan Swish lanserades för snart tio år sedan har de smygsnåla fått fri lejd och tillåts nu härja fritt. Och inte nog med det, de verkar tro att deras beteende är okej.

Författaren Tone Schunesson skrev en gång något i stil med ”alla som inte vet vad de tjänar, tjänar alltid över 30 000 kr”. Jag skulle vilja addera ett lager till och säga att alla som inte vet vad de tjänar, tjänar alltid över 30 000 kr och ber dig ändå swisha 45 kronor för kaffen de köpte för tre dagar sedan.

Problemet är i huvudsak inte att det finns snåla människor, de fanns där tyvärr långt innan Swish. Problemet är att vårt Sverige – ett samhälle byggt på solidaritet och demokrati – nu sakteligen nedmonteras av smygsnålisar. Jag ser ett samhällsskikt som girigt kastar sig upp för lönetrappan men på vägen mot ekonomiskt oberoende glömmer bort gammal god vett och etikett – värdet av osjälvisk generositet.

Säkerligen finns det någon där ute som tänker att många bäckar små blir en å, och om du är smygsnål för att bli rik så varsågod att simma ensam i sjön av dina vänners ihopskrapade ören. Värderar du din ekonomiska framgång högre än dina relationer, då är du sedan länge förlorad tyvärr.

När är det egentligen okej att be om swish under 100 kronor då?

Det finns tillfällen då man lagt ut pengar för flera personer. Det kan vara en middag på en restaurang, gemensam present till en kompis eller kanske en padeltimme. Plötsligt rör det sig om större summor och då är det inte längre en fråga om generositet kontra snålhet utan bara sunt förnuft att alla chippar in sin del.

Tyvärr finns här en del som skamlöst utnyttjar detta och in i det sista försöker ducka sin del. Men minns då att det inte är några som helst problem att be denne att swisha. Ett annat exempel är om både den som betalar och den som ”står i skuld” är equally snåla, är det så att vänskapen endast får själsro om allt delas fifty-fifty då ska givetvis inget stoppa er.

”...rätt ska vara rätt” är en mening som sällan kan appliceras på små summor med lyckat slutresultat. Bara för att digitalisering har möjliggjort att vi kan dela lika på allt betyder inte det att man bör göra det. Ju mer man ger, desto mer får man tillbaka.

Och ännu viktigare, för att prata mer mjuka värden – en relation har fler valutor än pengar. Andra saker är också värdefulla, om än inte alltid mätbara. Vad de sakerna är ser olika ut men jag tror ytterst få skulle ranka att ”vi alltid betalar exakt lika mycket” på ens topp tre-lista över saker man värderar högt hos en vän. Kanske sitter någon där ute nu och känner att jo, det är absolut topp tre i min värld och då är det (väl) okej.

Men i så fall är här några ord på vägen: Ingen minns en fegis sägs det, men lemme' tell you att en snålis går en minst lika bortglömd död till mötes – så tänk till nästa gång du står med swishappen uppe, redo att håva in smålantarna. Rätt behöver inte alltid vara rätt, och när det kommer till relationer är detta ett löfte: Inget dödar en vänskap lika snabbt som en swishförfrågan.

Behöver du själv, eller någon du känner, vägledning i kutymfrågor? Mejla dina frågor till stina@vickhoff.com.

Läs också: Cafés etikettskola: ”Är det rimligt att ta med sin partner hela tiden?”

Dela på Facebook
Tweeta
Uppdaterad 2021-02-01 11:49