Jocke Åhlund om Håkan Hellströms nya skiva: ”Så lite stadiumrock som möjligt”

Biblioteksmusik och brasiliansk psykrock står på menyn när Håkan Hellström släpper nytt.

Tom Cehlin Magnusson  |  Publicerad 2020-05-01 08:17  |  Lästid: 2 minuter

Ljusglimtar i mörkret blir inte ljusare än när nyheterna om att Jocke Åhlund skulle producera Håkan Hellströms kommande skiva, Rampljus, nådde oss. Ännu soligare blev det av den Jojje Wadenius-gästande Studentfylleflaken som släpptes lagom till valborg.

Åsikterna om Håkans bästa album går ofta isär, men en inte obetydande (nästan uteslutande manlig) del av Håkans fanskara (däribland undertecknad) förfäktar ständigt att de två albumen som Håkan har gjort tillsammans med Jocke Åhlund är hans bästa. Boogierockspositionering eller inte så är För sent för Edelweiss och 2 steg från paradise två klassiska skivor som kommer spikas upp på kyrkans port när det är dags att summera svensk musikhistoria.

I ett kommande nummer sammanfattar Café tjugo år tillsammans med Håkan Hellström. Jocke Åhlund berättar bland annat om svampbetonade skogsutflykter för att spela in grodljud, men hans egna favoritminne tillsammans med Håkan visar sig ligga nära i tiden.

– Mitt bästa Håkan-minne är faktiskt Håkan från tiden av den här inspelningen tror jag. Vi har haft så trevligt och kul och kreativt och mysigt häng tillsammans. Garvat mycket, det har känts så avspänt och fritt. Minns att jag och Håkan, och Theo Jensen som kommit förbi och hälsat på, satt i bar överkropp i vårsolen förra året i trädgården utanför min studion och garvade och sippade på brännvin från en flaska Håkan hittat i nåt skåp. Mys helt enkelt. Även om vi bägge tar det på stort allvar och har investerat sjukt mycket kraft och hjärta och tankar i det här så har det aldrig kännas tungt eller jobbigt utan vi har bägge rott åt samma håll i samma båt liksom. Hela den här plattan blir mitt bästa Håkan-minne hittills.

Hur låter nya skivan?

– Vi har lyssnat mycket på funkiga gamla rostiga library-plattor från mitt vinylbibliotek. Och gammal brasiliansk psykrock, typ Os Mutantes och sånt. Mycket gamla trumbreaks och så, för att få inspiration till det där crustiga svängiga soundet. Jag ville att skivan skulle låta levande och organisk. Och svängig. Håkan har gjort sina bästa texter på länge också. Och sen är legenden Jojje Wadenius med och spelar både fuzzad wah-wah-gitarr och sin trademark-sweeta nylonsträngade akustiska. Det är rätt psykedeliskt bitvis. Och bitvis avskalat och naket. Så lite stadiumrock som möjligt ville jag att det skulle bli.

Den första delen av Håkan Hellströms ”Rampljus” släpps den 15 maj.

Dela på Facebook
Tweeta

Redaktionen tipsar