John Guidetti öppnar upp om karriärens tuffaste utmaning

John Guidetti sätter sig vid bordets kortända, klädd i ett svartlila underställ som om han kommit tillbaka till sportstugan från skidbacken. Men vi befinner oss mitt på Södermalm i Stockholm, i en fotostudio. Det är några dagar efter förbundskapten Janne Anderssons andra landslagssamling. Andersson har tagit över ett landslag som ännu söker sin spelstil, sin identitet. Efter sommarens EM försvann inte bara förbundskapten Erik Hamrén, utan också de spelare som utgjort lagets ryggrad i mer än tio år: Andreas Isaksson, Kim Källström – och förstås Zlatan Ibrahimović. Erik Hamrén fick under sina sex år på jobbet mycket kritik för taktiska brister, men han fick samtidigt ut det bästa av Sveriges genom tiderna största fotbollsspelare.

Utan Zlatan Ibrahimović får Janne Andersson söka en annan väg till framgång. Antagligen kommer den vägen att mer se ut som när U21-landslaget erövrade Europa – och det svenska folket – genom att förena en strikt taktisk disciplin med en enorm lagmoral. En av de tydligaste informella ledarna i det EM-vinnande U21-laget var John Guidetti – killen som fick allt att se så självklart naturligt ut, vare sig det handlade om att komma till avslut i offensivt straffområde eller att rappa lagets låt ”Nya Sverige” från Kungsträdgårdens scen vid hemkomsten. Ett och ett halvt år efter succén är Guidetti en av flera U21-vinnare som, trots en stor Z-formad skugga över landslaget, ska försöka ta Janne Anderssons nya Sverige till VM i Ryssland 2018. Men frågan är, i en kvalgrupp med både Nederländerna och Frankrike, kan man ens kräva att det svenska landslaget ska gå vidare?

– Kräva är ett starkt ord. Vad man kan kräva är ett jävla hårt arbete och att vi ska tro på det till 110 procent, och det gör vi. Vi kommer kriga till vår sista droppe och tills det är avgjort. Vi är inte med i kvalet bara för att vara med, vi är ju med för att vi vill ta oss till VM. ”We’re not here to take part, we’re here to take over”, som Conor McGregor sa!

John Guidetti skrattar gott när han citerar den irländske UFC-stjärnan. Engelska och svengelska oneliners utgör en stor del av ett samtal med Brommapojken som värvades som 16-åring till Manchester City, och som vande sig vid att uttrycka sig på engelska redan när han som barn bodde med familjen i Kenya. Mycket har skrivits om hur pappa Mike Guidetti och tioårige John sökte efter den bästa fotbollen i
Nairobi, och hur de fann den i slummen i  Kibera. I den miljön, ofta barfota på stenhårda planer, formades John Guidetti både som fotbollsspelare och som människa – han bär en karta över den afrikanska kontinenten i profil tatuerad på vänsterarmen.

Ett år efter att ha vunnit EM med U21-landslaget 2015 fanns chansen att upprepa succén på seniornivå under sommarens EM i Frankrike. En svag svensk premiärmatch mot Irland följdes av två gradvis bättre matcher mot Italien och Belgien, men det blev ändå aldrig bra nog. Efter tre gruppspelsmatcher kunde den svenska insatsen summeras: ett mål framåt (som dessutom var ett irländskt självmål), tre mål insläppta, en poäng inspelad och tidig hemfärd från fotbollsfesten i Frankrike.

– Att spela ett mästerskap och få göra det med någon man sett upp till hela livet, Zlatan Ibrahimović, det var otroligt stort. Men i efterhand var det ändå en jävla stor besvikelse. Jag fungerar så, när jag bockat av något på min bucket list så är det nästa grej man vill nå som gäller. Och målet var ju definitivt att prestera bättre i ett mästerskap och gå vidare.

Vad talar för att det finns ett liv för landslaget efter Zlatan?

– Fotboll är i slutet av dagen en lagsport, laget kommer alltid att slå individen. Vi har tappat en otroligt stark individ, men hjärtat och pulsen och landet Sverige, som vi alla brinner för, allt det finns kvar. Ingen är större än landet och oavsett vilket klubblag eller landslag man representerar så spelar man för märket på framsidan och inte för namnet på ryggen.

Kärt fotbollsproffs har många namn, vilket John – ”SuperGuidetti”, ”JG”, ”Driedetti”, ”Deshi” – Guidetti är ett tydligt bevis på. Här fotograferas Guidetti för Café och Nike Football. Väst, Our Legacy. T-shirt, Filippa K. Långärmad tröja, Nike Sportswear. Shorts, Filippa K. Tights, Nike Performance. Skor, Nike Sportswear. Klocka, privat.

Forwardsstjärnan från spanska Celta Vigo har precis före intervjun kommit in från Zinkensdamms IP, där han poserat och skjutit i mål för Cafés kameror. Det förklarar understället han för tillfället är klädd i. Faktum är att John Guidetti fick mer tid på ”Zinken” än på Friends Arena tidigare i veckan. Efter att ha startat VM-kvalet mot Luxemburg med en svensk vinst efter mål av Mikael Lustig, hårdgranskades Guidettis insats i media. Sportbladets krönikör Simon Bank kommenterar i Femmans direktsändning efter slutsignalen att Guidetti ”inte är bra nog i dag, helt enkelt”. Fotbollskanalen ger ändå Guidetti betyget två F – godkänt – vilket även sex andra spelare får. Anfallaren beröms för sin arbetsinsats, men omdömet avslutas: ”Hade svårt att hota och skapa lägen, något man som anfallare borde kunna göra mot ett lag som Luxemburg.” Själv säger Guidetti till reportrarna att han tycker sig ha gjort sin hittills bästa landskamp. Tre dagar senare, hemma i Stockholm, verkar förbundskapten Janne Andersson snarare luta åt reportrarnas analys. När Sverige ska möta Bulgarien på hemmaplan är det Ola Toivonen som får chansen på topp tillsammans med Marcus Berg – och svarar för både mål och assist i en enkel 3–0-seger. John Guidetti? Han får höra sitt namn sjungas av publiken på Friends medan han värmer upp under den andra halvleken, men byts in först med fem minuter kvar. Han vaskar fram två målchanser men efteråt handlar rubrikerna om honom bara om hur han efter matchen passerar förbi pressen utan att svara på några frågor.

John Guidetti själv är inte det minsta stressad av landslagssituationen. Han kliar sig i det ansade 3-millimetersskägget, slänger en blick mot den grå oktoberhimlen utanför fönstret, tittar mig sedan lugnt i ögonen och konstaterar:

– Om du inte gör mål mot Luxemburg som anfallare, då kommer du få kritik. Och jag vet att jag är en spelare som det skrivs mycket om. Gör jag mål kommer det stå mycket positivt. Om det är en match där det är tuffare att göra mål, vi bara vinner med 1–0 och det är vår högerback som gör mål, då kommer jag få skarp kritik. Det vet jag.

Tidigare var du det fräscha forwardsalternativet som fansen ropade efter, men i det nya landslaget har du ett större ansvar. Hur är den omställningen?

– Jag är samma kille. Jag har varit det sedan dag ett, då jag gick in i Manchester Citys omklädningsrum, fram till i dag. Jag är alltid samma John. Jag har en stark tro på mig själv och vad jag kan göra. Jag brinner för att spela fotboll och älskar att spela för mitt land. I laget pushar jag folk, jag ger positiv feedback när det behövs och säger till när jag tycker något måste bli bättre.

Men nu har fans och press mindre tålamod. Om du gör ett par svaga insatser kommer det skrikas efter nästa unga, fräscha löfte…

– Det står om mig varje vecka i tidningarna om jag inte skulle göra mål, även om andra heller inte gör några mål. Jag kan vara bäst på planen men om jag inte nätar kommer det stå direkt på alla hemsidor. Trots min ganska unga ålder har jag levt länge med den pres- sen. Vad andra tycker om mig kan jag inte gå omkring och tänka på. Vad man kan kräva är att jag ger 110 procent för mitt land och för mitt lag. Om någon säger att jag inte brinner för att spela för Sverige, då kan de ringa mig direkt så får vi prata om det. Men om vi får fram ännu bättre unga spelare som är med och krigar, så jättekul. Bra för svensk fotboll. Alltid kul och bra med konkurrens.

Ditt klubblag Celta Vigo har också förlorat en offensiv stjärna. Nolito har gått till Manchester City. Märks det att det har öppnats upp för en större roll för dig även där?

– Vi har många matcher i år. Det är La Liga, spanska cupen och Europa League. Och vi vill gå långt i alla. Så det går inte att spela alla matcher, man måste rotera laget. Men jag känner att jag har en stor del i laget, jag och supportrarna har en fantastisk relation. I somras hade klubben chanser att sälja mig, men ville inte göra det, och det betyder mycket att veta att man är värderad. Så det var stort att göra det första målet för Celta i Europa på tio år, i september mot Panathinaikos – arenan bara kokade! Just nu känns det som att livet leker.

Inom fotbollskretsar har du alltid varit känd för din hängivenhet. Inget när det gäller träning, kost och vila lämnas åt slumpen för att kunna bli en så bra spelare som möjligt. Och du har flera gånger sagt att du vill bli bäst i världen. Är det fortfarande ett mål?

– Jag har alltid sagt att jag har en dröm om att bli bäst i världen. Och jag kommer alltid ha det, drömmar ska man alltid ha. Du ska aldrig någonsin… aldrig någonsin, någonsin, någonsin...

Här hämtar John Guidetti andan, för att sedan släppa loss orden i en strid ström:

– Till den som läser det här, du ska aldrig låta någon säga till dig vad du kan och inte kan bli. Du ska inte låta någon sätta fingret i ögat på dig och berätta för dig vad du får drömma. Du ska drömma hur stort, brett och mycket som du vill. Glöm aldrig bort det. Ingen ska någonsin få i dig den svenska jantelagen om att du måste bli precis som alla andra. Du ska vara den du är och älska den du är, du ska tycka om det du gör och göra allt för att nå dit. Om det inte blir så ska du inte känna skam, utan älska dig själv för att du gjort allt i din makt för att komma dit. Det tycker jag är jävligt viktigt.

För att bli den bästa spelare du kan bli, är du lika hängiven med träning och matvanor som när du var yngre? Eller kan du trycka i dig en påse chips framför en film, kanske gå ut på en barrunda en ledig kväll?

– Jag har alltid varit en människa som njuter av livet. Den här dagen kommer aldrig komma igen, så är det. Men det gäller att ha en balansgång när det passar att göra saker. Om jag är uppe sent, då måste jag tajma vilken kväll jag är det. Du ska inte låta livet passera utan att njuta av det. Fotboll är fantastiskt, men jag har precis blivit pappa och det är det bästa jag varit med om, det slår till och med fotbollen. Men fotbollen har ändå gett mig så mycket. Alla mina bästa kompisar, min fästmö, vilket har gett mig min dotter.

Du och din fästmö Sanna träffades genom fotbollen?

– Ja, hon spelade i Hammarby och vi träffades på en fotbollsskola när vi var tolv. Allting som varit gott för mig har kommit genom fotbollen. Sen är det bara så att en av de bästa känslorna som finns är att göra mål. Det sitter i mitt dna. Jag är som ett lejon när det kommer till mål, det är som mitt kött som jag måste äta. Jag måste göra mål.

Vad tänker du när du ser talangfulla spelare som inte lägger ner jobbet som krävs för att nå drömmen?

– Jag tycker det är synd. Jag har sett jättestora talanger, både i Sverige och utomlands, som inte ens spelar längre. Men det är tufft, fotboll är ju världens mest konkurrensutsatta idrott. Fotbollen är överallt. Det är flest utövare i hela världen som försöker bli det jag är. Därför kan man aldrig slappna av. I vissa branscher är det ”once you’ve made it, you’ve made it” men så är inte fotbollen. Det är konstant nästa match, nästa generation som vill ta din tröja, sen kommer nästa och nästa och nästa.

Det har alltid verkat som att du har ett starkt psyke. Hur viktig är den mentala delen av fotbollen? 

– Den är fantastiskt viktig. Femtio procent av fotbollen är mental styrka. Det spelar ingen roll hur bra teknik eller skott du har om du inte har den mentala styrkan att missa de två första skotten och sedan komma igen. Allting handlar om det mentala: Vågar jag gå in i den här duellen? Vågar jag ta avslut? Vågar jag dribbla? Vågar jag missa straff? För om du inte har den mentala styrkan att vara med, att ta ansvar, då är det jävligt tufft.

Tränar du även den biten? 

– För mig kommer det naturligt. Det handlar om att du måste utmana dig själv. Att misslyckas är inte så jävla jobbigt som det först låter. Att bränna en straff svider som fan. Jag har gjort det själv och jag har bränt öppet mål. Det svider som fan när du går runt och bara tänker och tänker och tänker på det. Men dagen efter måste du upp på hästen igen och du får en chans till och det är det som är så härligt med fotbollen. Nästa gång måste du bara se till att göra det rätt. Att våga misslyckas, det är först då du lär dig.

Bollar du dina tankar med någon mental coach?

– Vi har en i landslaget som jag kan bolla med, men jag känner mig stark mentalt. Om jag kände att jag behövde hjälp skulle jag gå till honom, det skulle jag inte skämmas för. Men just nu är jag på en stark plats och jag vågar misslyckas, jag tror på mig själv. Just nu känner jag ”if something’s not broken, why fix it?”.

Du var 19 när du var på väg mot ditt stora genombrott med målsuccé i Feyenoord och debut i A-landslaget. Så drabbades du av en sjukdom som fick dig att missa all fotboll i två år. Vad lärde du dig av den tiden?

– Jag lärde mig uppskatta fotboll, till och med de här löppassen som man kanske inte alltid tycker är så kul kunde jag sakna. Det var en jäkla tuff period, men jag försökte hela tiden inse att det finns folk som har det så mycket värre än mig. Jag fick många lärdomar av den tiden. Många sa till mig att karriären var slut. Att då komma tillbaka och representera svenska landslaget i ett mästerskap, att göra mål två gånger mot Barcelona, att göra mål mot Atlético Madrid… det känner man en sån jävla stolthet över.

Det var folk som sa det till dig, att karriären var slut?

– Det var läkare som sa att jag aldrig skulle komma att spela fotboll igen. Jag sa att det finns inte på kartan – jag är född för att spela fotboll och det är mitt yrke. Så jag krigade stenhårt i gymmet och hemma varje dag och fick stor hjälp, inte minst av min fästmö och min familj som backade mig till 100 procent när jag kom hem och var otrevlig, sur och frustrerad. Skulle min karriär vara slut i morgon skulle jag fortfarande känna en sån stor jävla stolthet för det jag gjort och allt det mina nära och kära har gjort för mig.

Du kom ändå tillbaka till toppfotbollen och i september blev du och Sanna föräldrar till en dotter. 

– Ja, det är fantastiskt, det bästa jag varit med om i hela mitt liv. Det tror jag alla föräldrar i hela världen kan ge mig ett rungande ja på. Inget kan jämföras med det. Att göra mål i VM-finalen jämfört med att bli pappa – att bli pappa slår ändå allt.

Ännu är er dotter bara några månader. Vilken typ av föräldrar vill ni vara, du och Sanna?

– Vi har pratat mycket om det. Vi ska göra vårt absolut bästa för att ge henne den bästa uppfostran och den bästa framtiden hon kan få. Jag är jättetacksam för den uppväxt jag själv hade. Självklart kommer jag ta med mycket från mina föräldrar, men kanske inte allt. Som det att jag fick med mig skivad frukt till födelsedagskalasen för att jag inte skulle äta massa lösgodis. Så kommer kanske inte vi göra.

Vilka omställningar i livet har det inneburit att få barn? 

– Det har inte varit några omställningar alls. Det har mest känts ”hur var livet innan det här?”. Det känns så himla naturligt med henne, vi har supermysigt tillsammans och njuter av varje sekund.

Du är känd för att sätta upp tydliga karriärmål – som att debutera i BP:s A-lag och för Sverige. Har du ett uttalat mål för 2017?

– Att vi tar oss till VM med Sverige vore otroligt stort, jag har ju bockat av ett EM. Och att fortsätta spela bra i Celta och försöka slå förra året – jag gjorde 12 mål då.

Hur viktigt är nästa år för din karriär?

–  Nästa år kan vara jättebra eller mindre bra. Det vet du aldrig. Ibland studsar bollen rätt, ibland fel. Ibland har du problem med skador. Nu har jag varit skadefri i snart tre år och knappt missat en träning. Men om det är ett jätteviktigt år för mig? Det vet jag inte. Jag är fortfarande 24 år, jag känner till spelare som slog igenom när de var 28–29 och kanske har sitt bästa år när de är 31. Att jag har mitt bästa år när jag är 24 är inte det viktigaste. Det viktigaste är att jag fortsätter tycka att fotboll är kul och att jag utvecklas. Om jag har mitt bästa år när jag är 31 eller 24, det vet man inte. Ola Toivonen gjorde en fantastisk match i VM-kvalet mot Bulgarien och han är 30 nu. När han var 29 missade han EM, men nu är han tillbaka. Det är fotboll, förstår du?

Fotograf Martin Vallin/CameraLink Stylist Emine Sander Grooming Johanna Sylvan/LinkDetails. Fotoassistenter Oliver Bampfylde, Rasmus Signeul, Hedda Axelsson Studio James & Perra