10. Hemmamiddag med George Jones, Tammy Wynette och Don Chapel, Nashville 1968
George Jones alkoholmissbruk har gett upphov till många country-legender. Från den gång han tog åkgräsklipparen till spritbutiken efter att frugan gömt bilnycklarna till när han sköt sönder taket i turnébussen eller sjöng en hel konsert med Kalle Anka-röst. De flesta av dessa historier är dock antagligen roligare i anekdotform än de var i verkligheten.
Med ett undantag såklart: den legendariska hemmamiddag då country-historiens mest dysfunktionella, men produktiva, kärlekshistoria fick sin start. Det gick till så här: Countrysångerskan Tammy Wynette var gift med låtskrivaren Don Chapel som båda bjöd hem George Jones på middag. Medan Tammy lagade ”ham and dumplings” började hon och maken gräla och när Chapel till slut kallade henne för en ”son of a bitch” blev George så rasande att han välte matbordet, förklarade för Tammy att han älskade henne och de tillsammans med hennes tre döttrar lämnade huset.
Hela den efterföljande kärlekshistorien kan man sedan följa på deras respektive skivutgivning. Från den inledande romansen i låtar som The Ceremony och Let’s Build a Life Together via kampen för att hålla samman familjen i We’re Gonna Hold on till skilsmässan i Golden Ring och världens kanske sorgligaste låt: The Grand Tour.
9. Truman Capotes Black and White Ball, New York 1966
Författaren Truman Capote hade precis fått sitt stora genombrott med den banbrytande true crime-romanen In Cold Blood. Han var plötsligt rik, berömd och accepterad av den sociala elit han länge fascinerats av. För att fira detta ställde han 1966 till med en fest som inte gått till historien på grund av maten eller dekorationerna – utan för att Capote gjorde själva gästlistan till huvudperson.
Han filade på den i månader. Strök och lade till. Resultatet blev det kanske mest kosmopolitiska maskeradpartyt i popkulturhistorien. Frank Sinatra, Norman Mailer, Gloria Steinem och Andy Warhol minglade med Lady Bird Johnson, paret Windsor och maharadjan av Jaipur – plus folk från Kansas som han lärt känna under arbetet med boken. Efter att maskerna åkt av vid midnatt serverade Capote 450 flaskor Taittinger och spaghetti och köttfärsås som nattamat.
8. Fasanens fest, Lille 1454
Om du är typen som blir irriterad av teatrala krogbesök hade du antagligen inte gillat den burgundiska prinsen Filip III:s medeltida middagsbjudning för att samla stöd till ett nytt korståg till Konstantinopel. Här nöjde man sig nämligen inte med att lyfta en cloche och avslöja ett dramatiskt kolsyreismoln, utan man gick längre än så. Mycket längre.
När gästerna klev in i festlokalen möttes de av elefanter, saracenska jättar, eldsprutande mekaniska drakar, en konstgjord skog (innehållande ett levande lejon) samt en staty av en naken kvinna ur vars bröst det sprutade hippokras (ett kryddat medeltida vin). Plötsligt galopperade en häst in – baklänges – och en ung pojke sjöng en duett med en vit hjort. Middagen avslutades med att en gigantisk paj bars in, som när den skars upp avslöjade 28 (levande) musiker med instrument.
7. Gianni Versaces inflyttningsfest på Casa Casuarina, Miami 1993
Inflyttningsfester kan vara utmattande, jag vet. Man tvingas prata om inredning och BRF-föreningar och är hela tiden superstressad över att råka spilla rödvin på värdparets nya ljusbeige soffa. Men om det finns en inflyttningsfest man faktiskt borde ha blivit inbjuden till vore det modedesignern Versaces öppning av den palatsliknande Miami-villan Casa Casuarina hösten 1993.
På festen spelade både Elton John och Sting live, och de manliga modellerna från Versaces Miami-kampanjer simmade i de förgyllda marmorpoolerna utklädda till mermen och tritoner. Förutom att det låter som uppvisning i ohejdad kandelaberböglyx – och det närmaste en Army of Lovers-video man kan komma i verkligheten – fläckas den uppsluppna discoglansen av att seriemördaren Andrew Cunanan bara fyra år senare sköt ihjäl Versace utanför samma villa OCH kan ha befunnit sig på festen.
6. Auguste Escoffier på the Savoy, London 1895
Om man vill uppleva ögonblicket då den moderna västerländska krogen uppstod skulle man behöva boka bord på The Savoy i London någon gång under hösten 1895. Det var nämligen då som den franske kocken Auguste Escoffier tog över köket och förvandlade den medeltida franska haute cuisinen till ett strömlinjeformat modernt system.
Kockarna fick specialiserade roller i en vitklädd brigad med höga hattar och arbetet organiserades kring mise en placen. Köket blev snabbare, mer effektivt och maten var inte längre beroende av att just en viss genial kock råkade stå vid spisen. Han förenklade även den tidigare överdådiga franska kokkonsten och lät råvarorna ”tala för sig själva”, som många kockar envisas med att säga än i dag. Under Escoffier blev The Savoy snart en väloljad, superhipp krogmaskin som i förlängningen blev förebilden för den moderna krogupplevelsen så som vi känner den i dag.
5. Marie-Hélène de Rothschilds surrealistmiddag, Ferrières 1972
Surrealistmålaren Salvador Dalí och hans hustru Gala var minst sagt spännande middagsvärdar. Dalís tama ozelot Babou brukade röra sig bland borden och gästerna kunde tvingas mata lejon eller äta levande grodor. Frågan är dock om man inte ännu hellre blivit inbjuden till den ökända middag som den franska societetsdamen Marie-Hélène de Rothschilds anordnande till surrealistens ära.
Gästerna, bland andra Audrey Hepburn, anlände till slottet klädda i utstuderade masker någonstans mellan Eyes Wide Shut och The Wicker Man. Någon bar en tjurmask med diamanttårar, en annan ett stort grönt Granny Smith-äpple. Den enda som inte var utklädd var Dalí själv, vars ansikte ”redan var en mask”. Bordet var dekorerat med döda fiskar, blått bröd och dockdelar och maten serverades på pälsklädda tallrikar och uppstoppade sköldpaddor.
4. Lördagar hos Gertrude Stein & Alice B. Toklas, Paris 1922
Varje gång jag fastnar i tråkiga middagskonversationer tänker jag på den ”jour fixe” som den amerikanska författaren Gertrude Stein och hennes partner Alice B. Toklas höll varje lördag mellan 1903 och 1938 i sin lägenhet på 27 rue de Fleurus i Paris. Vad man än pratade om på dessa middagsbjudningar kan jag slå vad om att det i alla fall inte var ”tarmhälsa”, ”styrräntan” eller ”favoritstränder i Thailand”.
I den lilla mysiga matsalen, som Hemingway beskrev som ”varm och bekväm med stor öppen spis och målningar på väggarna” serverades det god mat, te och hemgjord eau-de-vie av Alice B. Toklas. Konstnärer som Picasso, Matisse, Cézanne, Renoir och Gauguin trängdes med författare som F. Scott Fitzgerald, James Joyce och nyss nämnda Hemingway. Man pratade (förmodligen) högt, gestikulerade mycket och vips så kläckte någon ur sig något som skulle förändra 1900-talskulturen i grunden.
3. Långlunch med Keith Richards, villa Nellcôte 1971
När och var peakade egentligen världen rent estetiskt? Jag skulle säga runt 1971, någonstans på Franska rivieran. Dit begav sig nämligen Rolling Stones för att spela in dubbelalbumet Exile on Main Street. Det psykedeliska 60-talet hade precis fått ett abrupt slut i Altamont och den desillusionerade motkulturen hade blivit rikare och betydligt mer dekadent. Man köpte upp vackra gods som man inredde med popkonst och afghanmattor, klädde sig i fransjackor och tajta jeans och körde ner sin Rolls-Royce i swimmingpoolen.
I källaren på den pampiga Villa Nellcôte, som Keith Richards skaffat tillsammans med sin fru Anita Pallenberg, spelades musiken in i en kaotisk narkotikadimma. Det var en märklig brytpunkt: hippiedrömmen var död och ingen visste vad som väntade. Då dök fotografen Dominique Tarlé upp. Han skulle plåta bandet under en eftermiddag men stannade i sex månader. Han beskriver hur de varje dag kunde sitta till lunch i tre och en halv timme och att man aldrig riktigt visste vem som skulle dyka upp: rockstjärnor, familj, groupies, journalister eller Gram Parsons.
2. Plundringen av Örnnästet, Obersalzberg 1945
Den 7 maj 1945, samma dag som Tyskland undertecknade kapitulationen, tog amerikanska och franska förband sig upp till Obersalzberg, Hitlers och den nazistiska elitens alpina tillhåll. Där hittade de enorma lager mat, sprit och vin som delades ut till kompanierna i det som borde vara krigshistoriens mest triumferande brakfest. I källarna låg en halv miljon flaskor vin, champagne och konjak.
Bland annat fanns tusentals flaskor Château Lafite Rothschild. Soldater och lokalbefolkning åt, drack och skålade i ruinerna efter Berghof. Det var en märklig sista akt: medan Tredje riket föll samman festade de segrande soldaterna på den mat och dryck som nazisttoppen hade samlat på sig för sitt eget bruk.
1. Första måltiden på en annan himlakropp, Månen 1969
När det kommer till middagsbjudningar man önskar att man blivit inbjuden till är det naturligtvis svårt att slå den snabba måltid som Neil Armstrong och Buzz Aldrin intog inne i månlandaren Eagle den 20 juli 1969 precis efter att de landat vid Stillhetens hav. Maten kanske inte var något vidare – bara lite frystorkat bacon, sockerkaka och kaffe – men satan vilken utsikt!
Efter middagen hällde Aldrin vin i en bägare och åt bröd i en improviserad nattvardsceremoni. Han läste bibelversen ”I am the vine, you are the branches” samtidigt som Michael Collins kretsade runt månen alldeles ensam i kommandomodulen Columbia, 384 000 kilometer från jorden, förmodligen lika bitter som jag över att inte ha fått någon middagsinbjudan.
