Mellan 2006 och 2016 fördubblades det genomsnittliga kvadratmeterpriset för bostadsrätter i Stockholm, från 45 000 kronor till 90 000 kronor. De som köpt i rätt läge har kunnat bli förmögna, medan andra får det allt svårare att någonsin äga sitt eget hem.
Att varor på en marknad blir dyrare är i sig inget anmärkningsvärt, men den snabba prisökningen på just bostäder har gjort att löneutvecklingen och inflationen inte har hängt med. Per-Arne Sandgren, analyschef på Svensk Mäklarstatistik säger så här:
– Det är orimligt att bostadspriserna stiger med 10 – 15 procent per år samtidigt som inflation och löneökningar och så vidare ligger närmare noll eller en procent. Hushållens andel av inkomst som spenderas på boende har en övre gräns och den andelen kan inte öka hur länge som helst. Om och när räntorna höjs går den ju upp även om priserna står still, säger han och fortsätter:
– Det har talats länge om en bubbla och förr eller senare lär någon få rätt, även om det inte per automatik betyder vi kommer se kraftiga prisfall. Priserna kan ju lika gärna stanna av en kortare eller längre period.
Vi kan få en bostadsmarknad som är mer stabil och långsiktigt hållbar och det är bra för alla inblandade
I Storstockholm sjönk det genomsnittliga priset på bostadsrätter med 1,5 procent från april till augusti i år. Samma period 2016 steg priset med 1,3 procent. Tittar man på centrala Stockholm har snittpriset gått från att stiga med 21,2 procent från augusti 2014 till augusti 2015, till en ökning med endast 6 procent under samma period förra året.
På branschorganisationen Mäklarsamfundet tror man att marknaden kan komma att lugna ner sig ännu mer snart.
– Finansinspektionen diskuterar just nu att skärpa amorteringskravet ytterligare och det är en sån sak som kan ha marknadseffekter, men exakt vad det skulle bli vet vi inte. När det första kravet kom såg vi en liten rusch för det var många som ville sälja innan de nya reglerna kom på plats. Jag tror att den långsiktiga effekten (av de nya kraven reds. anm.) är att det blir trögare och lägre rörlighet, för att många kanske väljer att sitta kvar i en bostad där de inte omfattas av de nya, tuffare kraven, säger Joakim Lusensky, analys- och kommunikationschef på Mäklarsamfundet.
På mäklarfirman Erik Olsson ser man positivt på den nya prisbilden.
– Den har planat ut på en hög nivå, och det trendskiftet skedde ungefär hösten 2015. Sedan dess har vi fått en stabil men lugnare prisutveckling, säger Johan Nordenfelt, chef för affärsutveckling på Erik Olsson.
Är det en önskvärd utveckling?
– Ja det tycker jag, då får löneutvecklingen och resten av ekonomin komma ikapp bostadspriserna lite grann. Då kan vi få en bostadsmarknad som är mer stabil och långsiktigt hållbar och det är bra för alla inblandade.